RÄNTOR OCH VALUTOR: Vänder dollarn?

Det kan mycket väl vara ett trendbrott efter de senaste årensstadiga dollaruppgång. Sedan i mitten av juli har dollarn enligtett vägt index fallit med ungefär fem procent. Det ärvisserligen fortfarande mindre än i höstas. När den amerikanskahedgefonden LTCM kraschade och oron för en världsomfattanderecession var som störst, sjönk dollarn enligt ett handelsvägtindex med tio procent på ett par månader. När det stod klart atteffekterna av Asienkrisen och kreditåtstramningen inte alls blevså stora som befarat återhämtade dollarn dock en del av fallet.Men nu verkar den alltså vara på väg utför igen. Oron för attden amerikanska ekonomin håller på att bli överhettad och attbörsen ska krascha finns kvar, men i övrigt är orsakerna tilldagens dollarfall annorlunda. Den senaste månadens nedgång berorju framför allt på att tillväxtutsikterna i andra delar avvärlden än USA ser bättre ut. Samtidigt har oron för att denamerikanska ekonomin håller på att bli överhettad ökat.Det som utlöste förra veckans dollarfall var nya uppgifter omatt underskottet i den amerikanska handelsbalansen slog ännu ettrekord i juni. Det tyder på att inhemsk efterfrågan fortsätteratt öka väl snabbt samtidigt som det gick trögare än väntat förexporten. USA har visserligen haft underskott i både bytes- ochhandelsbalans ända sedan i början av 1980-talet och det äruppenbart att det i sig inte är tillräckligt för att sänkadollarn. Men nu finns det en del annat som talar för att det kanbli svårare att finansiera underskotten framöver.Att resten av världen håller på att återhämta sig ökarkonkurrensen om kapitalet. Under de senaste årens lågkonjunkturhar ju Japans bytesbalansöverskott ökat snabbt och kunnat bidratill att finansiera USA:s underskott. Även EU-länderna har haftöverskott och har därmed också kunnat exportera en del kapital.

Konkurrens om kapital

Men nu när både Europa, Japan och andra krisdrabbade länderbörjar återhämta sig lär det bli svårare för USA att dra tillsig kapital, åtminstone till lika låga räntor och samma starkadollarkurs som tidigare. Och senast i förra veckan kom nyauppgifter om starkare tillväxt från såväl Europa som Asien ochLatinamerika. I Europa steg det så kallade Ifoindexet, som anses vara enav de bästa indikatorerna på vart den tyska ekonomin är på väg, litetmer än väntat i juli. En viktig orsak bakom uppgången ärstigande orderingång till den tyska industrin. Det var tredjemånaden i följd som indexet steg så det finns ingen anledningatt tolka uppgången som en tillfällighet. Sydkoreas BNP steg mednästan tio procent under andra kvartalet. I Brasilien faller BNPfortfarande, men nedgången under andra kvartalet blev mindre änen procent och det var mindre än befarat.

Fortsatt växt

Samtidigt kom flera tecken på att den amerikanska ekonominfortsatte att växa i snabb takt. Industriproduktionen ökade med0,7 procent i juli och det var den snabbaste uppgången sedan iaugusti förra året. Och som så många gånger tidigare under dennalånga högkonjunktur visade det sig ännu en gång att inflationentrots den snabba tillväxten höll sig i schack.Konsumentpriserna ökade precis som väntat med 0,3 procent i julioch inflationstakten låg därmed kvar på ungefär två procent. Detfick de finansiella marknaderna att dra en lättnadens suck.Men när handelsbalansen presenterades i torsdags tycktes somsagt ändå oron för att utvecklingen i längden är ohållbar taöverhanden.