Riksgäldens dyra euroäventyr

Genom att ta upp ett prestigelån i euro i stället för i kronoråsamkar riksgäldskontoret staten extrakostnader på minst enkvarts miljard.
22 april 1998 08:00

Allt tyder på att riksgälden, som sköter statens upplåning, hargjort en grov felbedömning när man nu börjar låna i euro.Fördelarna för svenska staten är tveksamma och om de alls finnsligger de en bra bit in i framtiden. Kostnaderna är däremotpåtagliga. Räkningen hamnar på mellan 240 och 375 miljonerkronor jämfört med om pengarna skulle ha lånats upp i kronor.Lånet som Sverige tar upp i veckan är det första statslån somprissätts i både euro och nationell valuta. Emissionen är på tvåmiljarder euro eller 17 miljarder kronor och har marknadsförtsvid presentationer i flera europeiska huvudstäder. Avsikten äratt positionera Sverige hos investerare i EMU-länderna. Näreuron träder i kraft vid årsskiftet väntas placerare i dessanationer disponera om sina portföljer eftersom de inte längretar någon valutarisk. På riksgälden vill man vara säker på attSverige, som står utanför EMU, inte glöms bort när den härmarknaden tar form.

240-375 miljoner

Det är ett begripligt resonemang. Om upplåningen i euro kundeske till likartade villkor som lån i kronor skulle agerandetvara motiverat. Men så är inte fallet. Emissionen var när dettaskrevs på måndagen ännu inte prissatt. Bedömningen hos banker iStockholm och London pekar dock på en merkostnad om mellan 14-15och 22-23 hundradels procentenheter. Multiplicerat med 17miljarder ger detta mellan 240 och 375 miljoner.

Riksgäldens generaldirektör Thomas Franzén säger tillAffärsvärlden att siffran 375 miljoner verkar i överkant. Iövrigt vill han inte kommentera siffrorna med motiveringen attdet bara är meningsfullt att göra jämförelser med andrastrategiska emissioner av det här slaget. Den enda icke blivandeEMU-medlem som gått ut med ett eurolån hittills är Grekland.Franzén försvarar upplägget. Detta är en strategisk emission föratt positionera Sverige hos investerare i den nya eurovalutan.Enligt Franzén kan Sverige på sikt tjäna på eurolånet eftersomdet bidrar till att göra den svenska obligationsmarknaden merlikvid på sikt, vilket sänker upplåningskostnaderna. Med den häremissionen ger vi ett fokus in i den svenska marknaden.Argumenten är emellertid knappast hållbara. Konkurrensen på densvenska obligationsmarknaden har aldrig varit så hård som den äridag.

TVEKSAMT ARGUMENTDet är mycket tveksamt om eurolånet bidrar till att ge bättrelikviditet här hemma. Det är generande att riksgälden verkar troatt Sverige, som har stabila statsfinanser, som var deinternationella obligationsmarknadernas älskling under förstahalvan av 1990-talet och som har en utlandsskuld på 600miljarder kronor, skulle riskera att glömmas bort vid övergångentill EMU. Det här kostar mer än det smakar. Sverige behöver intebetala de här merkostnaderna för att finnas med på marknaden iEuropa efter den 1 januari 1999, säger en syndikeringschef viden amerikansk bank.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.