Riskerna på EMU-upploppet

Enligt planerna skall EMU-länderna ha en gemensam penningpolitikoch en enda eurostyrränta om bara drygt ett år. Men idag ärskillnaderna i styrräntenivåer, och därmed skillnaderna ikorträntor, fortfarande stora. Hur kommer anpassningen avstyrräntor och växelkurser att gå till? Det mest sannolika ärnog att valutorna närmar sig sina centralkurser (dvs.riktkurserna i det nuvarande valutasamarbetet), samtidigt somstyrräntorna gradvis anpassas till euronivå under månaderna framtill i maj. Men tills dess kan mycket hända Beslutet atttillkännage omvandlingskurserna till euro redan i maj verkarvara ett försök att ligga före marknaden och undvika spekulationinför EMU-starten den första januari 1999. Men genom attbeslutet om omräkningskurserna kommer samtidigt som manfastställer vilka länder som skall delta i den monetära unionenkanske till och med ökar risken för spekulation. Fortsattosäkerhet om exempelvis Italiens medverkan under våren kanmycket väl locka fram spekulanterna. Och om Italien i ställetser ut som en helt säker EMU-medlem kan tyskarnas ovilja attdelta i EMU ställa till problem. Detta är kanske ännu värre,eftersom det i värsta fall skulle kunna stjälpa hela projektet.Även om det trots allt ser ganska lugnt ut just nu finns detalltså orosmoln som kan segla upp.

I och med att eurokurserna skall fastställas i maj måsteaktörerna på valutamarknaderna bestämma sig dels för vilkaländer som kommer med, dels till vilka kurser deras valutorskall anslutas. Om osäkerheten då fortfarande är stor kanskekurser och räntor inte alls har anpassat sig så smidigt som manhoppas – och då finns det stora och snabba pengar att tjäna förden som satsar rätt.

Då kommer ganska mycket att kunna hända med valutakurseroch/eller räntor från en dag till nästa, när man får reda bådepå vilka EMU-länderna blir och till vilka kurser valutorna skallomvandlas.

Ett delikat problem som man lär få leva med är det irländskapundet. Det ligger nu mer än fyra procent över sin riktkurs ocheftersom ekonomin snarast är på väg in i överhettning liggerstyrräntan nästan fyra procentenheter över den tyska. Både attsänka räntan drastiskt och att sänka pundets värde förefallerorimligt i dagens konjunkturläge.

Lösningen skulle kunna vara att skriva upp det irländska pundetscentralkurs. Men om man visar att man är beredd att ändra detirländska pundets riktkurs så kanske, ve och fasa, marknadernabörjar spekulera i att även andra centralkurser kan behövaändras. Och då ökar risken för ett nytt valutakaos. Därför ärfrågan om hur man skall göra med det irländska pundet mycketkänslig. Trots allt talar nog det mesta för att man, senast imaj, skriver upp centralkursen.

Men trots riskerna för en kaotisk vår är nog det mest sannolikascenariot ändå att våren blir ganska lugn på valutamarknaderna.Om EMU-projektet och de omräkningskurser som tillkännages i majförefaller helt trovärdiga så kommer valutorna att anpassa sigtill de ränteskillnader som eventuellt fortfarande finns kvar imaj. Om exempelvis den italienska räntan fortfarande liggerhögre än i andra EMU-länder måste lirekursen ställa in sig på ensådan nivå att en försvagning ner till omräkningskursen denförsta januari 1999 precis uppväger den högre räntan. Annarsskulle man kunna tjäna oändligt mycket på att placera i vissavalutor och låna i andra.

Men om EMU-projektet fortskrider som planerat, och Italien,Spanien och Portugal ser ut att komma med, har förmodligen ävenstyrräntorna anpassats till en gemensam nivå redan i maj. Fördet första kommer de potentiella EMU-länderna säkert själva attvilja anpassa sina korta räntor till lämplig euronivå. Ettexempel är förra veckans styrräntesänkning i Spanien från 5,25procent till 5,0 procent. Den spanska konjunkturen är ganskastark och av inhemska skäl finns det ingen anledning att sänkastyrräntan just nu. Att exempelvis Nederländernas styrräntaligger på samma nivå som den tyska är ett annat exempel. Medtanke på konjunkturläget borde Nederländerna egentligen ha enhögre ränta.

Att Nederländerna redan nu har samma styrränta som Tyskland ärockså exempel på att man helt enkelt kommer att tvingas anpassasig. Eftersom Nederländerna helt säkert kommer med i EMU om detblir av skulle varje försök att hålla en högre ränta än Tysklandinnebära att valutan blev för stark.

De potentiella EMU-länderna har ju i hög grad gett uppmöjligheterna att föra en egen penningpolitik redan genom attknyta sina valutor till ERM. Därmed har man ju förbundit sig attupprätthålla en viss växelkurs. Marginalerna är visserligenbreda, +/- femton procent, men för att anses vara en lämplig EMU–medlem bör man snarare hålla sig inom de gamla, snävaregränserna på +/-2,25 procent. Styrräntan måste hållas på ensådan nivå att växelkursen håller sig inom dessa ramar. Och omallting talar för att ett visst land kommer med i EMU till enviss valutakurs så bör kursen hamna där så fortmarknadsaktörerna är tillräckligt övertygade om det. I takt medatt exempelvis liren stärks bör centralbanken sänka räntan såatt den inte blir för stark.

Stora ränteskillnader

Centralkurs Kurs Procentuell Styrränta mot D-mark 3 okt avvikelse*Tyskland 3,00Nederländerna 3,00 1,13 1,13 0,0Belgien 3,00 20,63 20,64 0,0Luxemburg 3,00 20,63 20,64 0,0Frankrike 3,10 3,35 3,36 0,3Finland 3,25 3,04 3,00 -1,3Österrike 3,40 7,04Spanien 5,00 85,07 84,45 -0,7Portugal 5,50 102,5 101,90 -0,6Italien 6,25 990 979,50 -1,1Irland 6,75 0,4148 0,39 -5,7Snitt styrränta 4,0164

* Avvikelse från centralkurs mot D-mark.