S-E-BANKEN: Imponerar inte

Att 1996 var ett bra bankår behöver ingen tvivla på. Bankernakommer överlag att redovisa rekordresultat. Så ock S-E-Banken,som var först ut på plan med bokslutet av storbankerna. Efter envinstökning med nästan 70 procent redovisas resultatet till nära5,9 miljarder kronor. Vinsten per aktie efter skatt ökade ännusnabbare till 8,40 kronor per aktie. Det var mer än väntat.Aktieägarna kan glädja sig åt att styrelsen föreslår en höjningav utdelningen med över 80 procent till 2,75 kronor per aktie(f.å. 1,50). Men detta innebär bara att utdelningen håller jämnasteg med vinsten per aktie. Utdelningen som andel av vinsten äroförändrad, omkring 30 procent.

Bokslutet fick börskursen att stiga ett par kronor till drygt 72kronor, vilket innebär att den är tillbaka på ungefär den nivåsom gällde innan fusionssamtalen med Nordbanken sprack. Detkrävs nog nya fusionsrykten för att kursen skall fortsätta attstiga. VD Björn Svedberg gör visserligen sitt bästa för att tonaned bilden av ett S-E-Banken på jakt efter en partner, men allaär inte övertygade om att sista ordet är sagt.

Härom dagen skrev den internationella investmentbanken SalomonBrothers i en analys att den fortfarande ser återupptagnadiskussioner med Nordbanken som en klar möjlighet. Och i förraveckan sade SPP-chefen Bo Eklöf i Finans Tidningen att hanskulle välkomna om just detta skedde. Försäkringsbolaget SPP ären av de stora institutionella ägarna i både bankerna. Efter denstarka vinstökningen redovisar S-E-Banken en räntabilitet påeget kapital efter skatt på hela 22,7 procent (10,7).Räntabilitetstalet påverkas av att banken hade ettgenomsnittligt lägre kapital att förränta. Utdelningen avDiligentia var en operation som minskade eget kapital med sjumiljarder kronor.

Det höga lönsamhetstalet står sig bra i internationelljämförelse, men egentligen ger resultatet en alltför ljus bildav lönsamheten i rörelsen. Det finns en hel del engångseffekter,inte minst på intäktssidan. Det gäller realisationsvinster på287 miljoner kronor (f.å. 95) och orealiserade övervärden på 200miljoner till följd av att bankerna ändraderedovisningsprinciper i fjol. Till detta kommer 300 miljoner iåterförda reserveringar för Luxonenengagemanget, som belastaderesultatet så tungt 1995. Summa summarum 787 miljoner kronor,vilket är mer än hela den redovisade intäktsökningen på fyraprocent (se tabell).

Ett styrkebesked ger banken vad gäller provisionsnettot, som ihögsta grad hör till S-E-Bankens kärnverksamhet. Här var de tvåsista kvartalen mycket bra. För hela 1986 ökade nettot med tolvprocent till nära nog 4,7 miljarder kronor. I stor utsträckningtycks det vara Enskilda som svarar för ökningen. Den livligaaktiviteten på börsen ledde till ökade volymer i aktiehandelnoch i corporate finance-verksamheten, där Enskilda ärdominerande när det gäller emissioner och börsintroduktioner.

Positivt är också att räntenettot förbättrades successivt underåret. Även här var de två sista kvartalen mycket starka,särskilt det fjärde. Totalt steg räntenettot med inte mindre än21 procent i fjol. Men det beror egentligen inte på in- ochutlåningsverksamheten, där räntenettot tvärtom har minskat, utanpå de fallande korta räntorna. Dessa har bland annat förbättratavkastningen på värdepappersportföljerna och förbilligatfinansieringen av de problemkrediter som finns kvar. Totalt harutlåningen mellan årsskiftena ökat med 13 procent. S-E-Bankentar marknadsandelar på bland annat bolån, hushållsutlåning ochlivförsäkringar. Däremot växer banken långsammare än marknadenpå företagsutlåning. Det beror på att utlåningen tillstorföretagen minskar, vilket är ett globalt strukturelltfenomen. De stora och mest kreditvärdiga företagen tenderaralltmer att gå förbi bankerna och låna i eget namn på marknaden.På denna punkt är S-E-Banken mer utsatt än konkurrenterna.

Kostnadsutvecklingen ser inte bra ut, även om det finnsengångseffekter även här. Totalt sett ökade kostnaderna i fjolmed hela elva procent med fjärde kvartalet som det i särklasssämsta. Enligt bankledningen var den underliggandekostnadsökningstakten tre-fyra procent.

Sammantaget innebär intäkts- och kostnadsutvecklingen attresultatet före kreditförluster försämrades med nästan 340miljoner kronor eller fem procent. Det är därför som minskadekreditförluster svarar för mer än hela bankens vinstökning. Deredovisade förlusterna föll med ca två tredjedelar till ca 1,3miljarder kronor. Återföring av tidigare gjorda reserveringarmed 200 miljoner kronor ledde till att det såg mycket bra utsista kvartalet. Även detta kan ses som en engångseffekt. Deredovisade kreditförlusterna 1996 motsvarar ca 0,5 procent avutlåningen. Det är ungefär samma nivå som konkurrenterna visarupp. Förlustnivån borde kunna sjunka ytterligare något,åtminstone när konjunkturen blir bättre, men den storavinstpotentialen är rimligen redan tagen.

MYCKET ENG!NGSEFFEKTERS-E-Banken, Ändring,mkr 1995 1996 procentRänteintäkter 30524 28766 -6Leasingintäkter 1773 1883 6Räntekostnader -24658 -21474 -13Provisionsnetto 4200 4699 12Nettoresultat avfinansiella transaktioner 3979 3275 -18Övriga intäkter 1260 665 -47Summa intäkter 17078 17814 4Personalkostnader -4800 -5457 14Övriga kostnader -4767 -5184 9Summa kostnader -9567 -10641 11Resultat före kreditförluster 7511 7173 -5Kreditförluster -4025 -1303 -67Rörelseresultat 3486 5870 68Räntenetto 6286 7576 21Vinst/aktie, kr 4,60 8,40 83Utdeln/aktie, kr 1,50 2,75 83Eget kap/aktie, kr 47 40 -15