Småbolagsfonder i topp

Under 1990-talet utvecklades Stockholmsbörsens 30 största aktier bättre än genomsnittet i åtta år av tio. Bara under två år vann småbolagen kapplöpningen. 1993 steg Carnegies småbolagsindex med otroliga 108 procent, sedan krondevalveringen satt fart på de små verkstadsbolagens export, medan börsen i snitt steg 53 procent. Det andra året var 1996, men då var skillnaden mindre.

Sedan dess har storbolagen varit oslagbara. Att tala om en tudelad börs – små och stora bolag – är emellertid att göra det alltför enkelt för sig. Börsen har under senare år även skiktats mellan aktier i den gamla och i den nya ekonomin. Man kan således tala om en fyrdelad börs.

Höga förväntningar

Årets börsras har visat att förväntningarna på vinstökningar i tillväxtbolagen var för högt ställda. De uppdrivna värderingarna gör fallhöjden hög. Små och medelstora bolag som främst hör hemma i den gamla ekonomin har andra förväntningar på sig. De har därmed bättre möjligheter att stå emot raset, inte minst för att värderingarna för många av dessa företag lockar till utköp från börsen. Det har också skett en så kallad sektorrotation bland placerarna till förmån för den gamla ekonomins branscher.

Därför har de småbolagsfonder som har placerar i lågvärderade företag som gått bäst, eller minst dåligt, i år (se tabellen härintill).

De förvaltare som investerar i små och medelstora bolag i den gamla ekonomin är dock få. Det stora flertalet sysslar med indexnära förvaltning (se Affärsvärldens kvartalsvisa genomgång av Sverigefondernas innehav, senast i nr 32/2000). De är därför tungt viktade i stora tillväxtföretag. Av de 82 fonder som finns i Affärsvärldens databas och som investerar i svenska aktier har därför bara 22 slagit Generalindex i år.

Frågan är om det är småbolag som gäller även framöver. För att ta ställning till den frågan bör vi titta bakåt på orsakerna till varför börsen har fyrdelats. Det går givetvis att peka på en massa olika faktorer. Men den enskilda händelse som brukar utpekas som det riktiga startskottet är Asienkrisen. När aktiemarknaderna kom i gungning sensommaren 1998 började de institutionella placerarna på allvar efterfråga likvida placeringar där man förhoppningsvis snabbt kan kliva av innehavet. För det krävs stora bolag med många aktieägare, där det i princip alltid går att hitta köpare.

De stora bolagens aktiekurser fick en extra knuff framåt på grund av just sin storlek och inte i första hand för att verksamheten motiverade det. Bollen hade börjat rulla.

En annan faktor är att förvaltarnas skicklighet mäts mot snittet av börsen (index) där stora bolag väger tungt. Av rädsla för att få underkänt relativt index tvingas Sverigeförvaltarna att investera en allt större andel av pengarna i de stora bolagen. Bland dessa finns många tillväxtbolag.

Dessutom har aktiemarknaden blivit allt mer global. När investerarna letar aktier tittar de inte längre på länder utan på branscher. Utländskt kapital strömmar in. Men de utländska investerarna kan knappast analysera alla bolag i Sverige. De börjar med de stora tillväxtbolagen.

Fondelefanter

Även svenska analyshus fokuserar på de stora företagen – helt enligt kundernas preferenser. Samtidigt ger stora bolag större affärer och därmed högre courtageintäkter.

Parallellt har förvaltarna, till följd av att börsen utvecklats starkt och fondsparandet blivit så utbrett, blivit så stora att deras handlingsutrymme begränsats. Många bolag på börsen är nämligen så små att den av lagen medgivna maximala investeringen (max fem procent av aktiekapitalet) inte får något utslag på avkastningen i fonden.

Samtidigt har en stor del av börsbolagen inte fått någon som helst uppmärksamhet. Bolagen har värderingsmässigt blivit billiga.

Rea på små bolag

Bolagen har blivit så billiga att till och med finansiella köpare kan betala börsvärde plus premie och ändå räkna med en vinst. Men det är framförallt en industriell konsolidering som sker. Till de små och medelstora bolag som blir upp- och utköpta från börsen under senaste året hör Kalmar, BT Industrier, Zeteco, Svedala, Perstorp, Dahls, PLM, Eldon, Spectra och så vidare. En liknande konsolidering har skett i tankrederibranschen.

Detta har haft en positiv utveckling för småbolagsfonder som aktat sig för högt värderade IT-bolag och satsat på aktier i den gamla ekonomin. Men det är svårt att säga om detta även talar för småbolagsfonder i framtiden.

Fortsatt indexhets

Bolag med höga börsvärden blir i huvudsak stora för att de är framgångsrika. Samtidigt kommer inflödet av kapital att även fortsättningsvis hålla indexhetsen vid liv. Däremot brukar turbulenta börstider innebära att förvaltare och analytiker letar nya trender och att branschfokus skiftar.