Stenbeck om sitt värv: ”Vi har haft roligt”

Jan Stenbeck har hyllats som en unik företagsledare. När han 1999 fick priset som Årets företagare av Bonniers lydde motiveringen:

“Jan Stenbeck är som företagare innovativ, visionär och långsiktig. Han har visat prov på en sällsynt förmåga att identifiera och exploatera utvecklingstendenser i samhället”.

På frågan vad han var mest nöjd med svarade han då:

– Att vi har haft roligt och byggt bolag som kan leva vidare i tio femton år och att vi har så mycket av våra tillgångar i framtidsbranscher.Av ett fadersarv skapade han sin eget imperium, eller “Our Group” som han helst kallade den.

Tog över vid 36 års ålderNär storebror Hugo Stenbeck junior, som var vd för Kinnevik, gick bort 1976 och fadern Hugo Stenbeck senior avled året därpå, föll det på Jan Stenbeck, 36 år, att förvalta familjearvet.

I slutet av 1982 bestod Kinnevik huvudsakligen av aktieposter i verkstadsbolaget Sandvik, stålkoncernen Fagersta och skogsjätten Korsnäs. Värdet var knappt 1 miljard kronor. I portföljen ingick sedan något år också Comvik, embryot till Kinneviks mobilteleverksamhet.“Enfant terrible”1983 gjorde Jan Stenbeck den första stora ommöbleringen i Kinnevik i en affär som gav honom rykte som Stockholmsbörsens “enfant terrible”.För att komma åt Fagerstas miljardtillgångar lät han Fagersta slukahela Kinnevik. Affären ledde till att Kinnevik och Fagersta en tid avregistrerades från börsen.

Fagersta bytte namn till Kinnevik och Stenbeck kunde sälja av tillgångarna. Pengarna användes i nya verksamheter. Till slut återstod bara en tom fabrik av det som en gång var ståljätten Fagersta.

Men Kinnevik har behållit Fagerstas emblem, en lilja.

1983 köpte byggbolaget Skanska en stor post aktier i Sandvik. Med stöd från institutioner kunde sedan Skanska tvinga Stenbeck att sälja sina 20 procent i Sandvik för 600 Mkr.

Pengarna gick till idel nya projekt inom medier och telekom.Under mitten av 1980-talet började Kinnevik med TV (TV3, Z-TV), tidningar (Z, Moderna Tider), och lokala kabel-TV-nät. TV-produktion (Strix) kom 1988 och betal-TV (TV1000) kom 1989, liksom TV-shop, radiostationer med mera.Comviq tog fart 1992 med ett eget GSM-nät och 1993 startades Tele 2, som utmanade gamla monopoljätten Telia på fast telefoni. 1990 köpte Kinnevik Jan Stenbecks andel i Millicom och 1991 köpte Kinnevik in sig i TV4, som då var ett Wallenbergbolag.Korsnäs räddningen två gångerMobiltelefonin och medieprojekten gick med stora förluster under de första åren. I början av 1990-talet började Kinnevik digna under sin skuldbörda. Det som räddade gruppen var Korsnäs, som Kinnevik ägde till hälften.Kinnevik köpte 1992 resten av Korsnäs och betalade delvis med egna aktier. Sedan kunde Kinnevik sälja krafttillgångar i Korsnäs för flera miljarder kronor och därmed lätta skuldbördan.

I slutet av 1994 organiserades Kinneviks verksamhet i fyra koncerner under Industriförvaltnings AB Kinnevik:

Korsnäs Holding (skogsindustri), Modern Times Group, MTG (TV och medier, bland annat tidningen Metro), Netcom Systems (mobil och fast telefoni,) samt Investment AB Kinnevik (övriga verksamheter). Syftet med uppdelningen var att kunna dela ut bolagen till Kinneviks aktieägare. Netcom(senare Tele2) gick 1996 och MTG 1997. Det nya mobiltelebolagetSEC börsnoterades i Stockholm 1998 och köptes år 2000 av Tele2.

Det senaste tillskottet i sfären var gratistidningsimperiet Metro som knoppades av 1999 och som Stenbeck pekade ut som sitt favoritprojekt. Transcom knoppades av år 2001.

Jan Stenbeck har alltid varit en kontroversiell företagsledare. Hans hårda metoder är omvittnade, liksom vanan att sparka chefer på löpande band. Men är han är också omvittnad för sin humor och sin förkärlek för practital jokes.Pressat lägeUnder sitt sista år var Jan Stenbecks företagsbygge mer ifrågasatt än kanske någonsin tidigare. Flera av gruppens bolag, som telekombolaget Millicom och Metro, dras med stora förluster. För att rädda gruppen har Jan Stenbeck tvingats till ommöbleringar av sfären. Återigen fick Korsnäs rycka in. Kinnevik sålde i somras skog i Korsnäs för 2 miljarder.

Jan Stenbeck var mycket skygg och gav sällan intervjuer. Sitt sista framträdande gjorde han i den egna tidningen Finans Vision där han gick till attack mot blankare som han menade drev ner kurserna på hans företag. När det här skrivs såg det ut som han trots allt skulle rida ut krisen. Men det fick han inte uppleva.