”Stoppa bankernas fusionsplaner

”När musiken tystnar – om den globala finanskrisen”, lyder rubriken på LO-rapporten som publicerades på torsdagsmorgonen. I rapporten redogörs för finanskrisens tillkomst, orsaker och vad som nu görs för att komma tillrätta med problemen.

Affärsvärldens Anders Billing modererade på torsdagsförmiddagen en debatt om rapporten med författaren Ola Pettersson och Martin Blåvarg, chef för kreditrisker Handelsbanken.

Se debatten och LO:s krav här.

Artikelförfattaren Ola Pettersson är kritisk till dels hur finansiella innovationer har kunnat utvecklas, dels hur övervakningen har bedrivits. En av slutsatserna i rapporten är att de svenska storbankerna inte bör tillåtas gå ihop:

”Det kan under alla omständigheter inte vara rimligt att koncentrationen på den svenska bankmarknaden får fortsätta, så att storbankerna genom fusioner blir två eller tre, istället för fyra. Det skulle utsätta skattebetalarna för oacceptabelt stora risker. Ett sätt att reglera koncentration är att sätta ett övre tak för hur stor andel av den svenska inlåningsmarknaden en enskild bank kan tillåtas ha.”

LO-ekonomen argumenterar vidare för starkare offentliga institutioner som också är oberoende av finansmarknaden.

”Erfarenheterna från den finansiella krisen visar tydligt att det inte är lämpligt att delegera övervakning och kontroll till de finansiella marknaderna och dess aktörer, utan att dessa uppgifter måste hanteras av offentliga institutioner. Det är inte heller lämpligt att finanssektorn har inflytande över hur reglering och tillsyn utformas.”

Den svenska regeringen gör, hävdar rapporten, också fel då de tar in folk från finansmarknaden i sin i maj bildade finansmarknadskommitté, vars uppdrag, enligt finansmarknadsminister Mats Odell är att “utgöra ett forum för dialog och samråd kring den finansiella sektorns villkor för att främja dess stabilitet, förtroende, effektivitet och utvecklingsmöjligheter.”

”Den process som initierats i Sverige för att arbeta med regleringsfrågor går tyvärr i helt fel riktning och tyder på bristande probleminsikt. Den nyligen tillsatta Finansmarknadskommittén innehåller bara representanter för finansbranschen och regeringskansliet. Ambitionen borde istället vara att hitta bred politisk enighet kring de reformer av den finansiella sektorn som är så uppenbart nödvändiga”, heter det i LO-rapporten.

Ola Pettersson anser också att kapitaltäckningsreglerna behöver omfattande omarbetning.

”Dagens regelverk för bankernas kapitaltäckningskrav, Basel II, behöver ses över i grunden. Basel II försöker/…/relatera kapitalkraven till risken i tillgångarna. Riskmåtten hämtas från bankernas interna riskhanteringssystem eller ratinginstitut. Eftersom mer kapital uppfattas som en kostnad för banken skapas oundvikligen starka drivkrafter i riktning mot manipulation av dessa riskmått.

”Det är tveksamt om det går att bygga vidare på denna modell, som utgår från att marknadens aktörer är de som är bäst lämpade att övervaka varandra. Även om det finns förnuftiga skäl till att relatera kapital till risk, kan det vara så att system av denna typ är för komplicerade, och ger för stora vinster för de som lär sig manipulera det, för att kunna tillämpas och övervakas på ett robust sätt”, skriver författaren och kräver också att bankerna kapitaliseras med ”riktigt” kapital, och inga former av hybridlån.

”Varken efterställda skulder, preferensaktier, eller annat kapital av låg kvalitet bör accepteras, eftersom den enda verkliga bufferten mot verkliga förluster är verkligt eget kapital. Sedan 1988, då det första Basel-regelverket lanserades, har de stora bankerna utvecklat enorma mängder kraft och energi för att kunna hålla så lite eget kapital som möjligt. Den utvecklingen behöver få ett slut.”

nullnullnullnull