Stora Hugg i, Helgesson!

Uttalandena från Storaledningen om fortsatt kostnadsjakt lovargott. Återstår att genomföra den.

I förra veckan riktades uppmärksamhetens ljuskäglor mot Stora.Marknaden letar, sporrade av de överraskandenedskärningsbeskeden från Electrolux, efter fleromstruktureringskandidater bland Investors lågpresterandeinnehav.

Spekulationerna är befogade. Stora, liksom övriga skogsbolag,hör onekligen till dem som släpat efter Generalindex de senasteåren. Och visst finns det saker att göra för den som vill ochinte har den historiska belastningen. Investors nyestyrelseordförande Percy Barnevik har rimligen inte lika starkakänslomässiga kopplingar till skogsbolaget som föregångarenPeter Wallenberg (som ju varit med och byggt upp koncernen tillnuvarande utseende).

Koncernledningens företrädare var snabba att försöka dra fördelav spekulationerna i förra veckan. Informationschefen MatsAgurén uttalade sig i flera medier om den ökade takten i Storasfokusering på kärnverksamheten. Enligt Agurén, som han citeradesi Finanstidningen, är diverse omstruktureringsåtgärder attvänta: enheter som går dåligt och inte passar in kan säljaseller läggas ned.

Skogsbranschen kan bara förbättra lönsamheten på två sätt: genomatt passivt vänta på bättre priser eller genom att skärakostnader. Det senare kan utnämnas till 1997 årshuvudsysselsättning i de flesta västerländska skogsföretag. Attäven Stora passar på att ta ett varv till med nedskärningarborde därför inte förvåna någon. Man kan inte heller uteslutaatt Storaledningen jobbar för att behålla initiativet ikoncernen. Bättre att förekomma än förekommas av Percy Barnevik,kan man tänkas resonera.

Kanske är ämnesvalet (lönsamhet och kvalitet) i Sas-chefenStenbergs sommarbrev till de anställda som citerades på Reutersi måndags vi har ännu inte nått tillräckligt långt och harfortsatt mycket kvar ett symptom på samma sak.

Aktiemarknaden reagerade positivt på uttalandena. Ägartryck äralltid bra för lönsamheten. Korsnäs, marknadens mest lönsammaskogsföretag, skiljer sig egentligen bara från kollegorna iklassen på en punkt: det har snåla, starka ägare. Kurslyftet iStora med tio kronor kan översättas till att man förväntar siguthålliga marginalförbättringar på en halv till en procentenhet,eller med 300-400 miljoner kronor. Men för att det skall gå attåstadkomma krävs större besparingar än så. Eftersom alla bolagskär kontinuerligt i kostnaderna, måste Stora ligga ett stegföre konkurrenterna om marginalen skall kunna försvaras över enlängre tid.

Man kan också se det som att Stora nu värderas lika högt ellerlågt som Modo. Utspelen om fortsatta besparingar skulle alltsåha höjt marknadens förtroende för bolaget och dess ledning.Besparingsdebatten kommer lägligt. Skogsbranschen har intebjudit på många positiva överraskningar det senaste halvåret.Optionsmarknaderna i London och Helsingfors ger visserligen ettsvagt, men dock stöd för tanken att massapriset så sakteliga ärpå väg att vända. Men i övrigt är det tunnsått med informationsom driver kurserna åt rätt håll. Branschens halvårsrapportersom kommer i mitten av augusti kommer främst att handla omvalutaeffekter och kostnadsfrågor.