Sveriges bästa bolag – H&M ohotad etta

H&M, Latour och Öresund har givit den bästa totalavkastningen för aktieägarna på riktigt lång sikt. Även en gammal vinnare som Trelleborg ligger bra till.



HELA LISTAN HITTAR DU VIA LÄNKEN LÄNGST NED
För den långsiktige, med en placeringshorisont på 20-30 år, kan det vara av intresse att se hur det gått historiskt. Men hjälp av databasen Six Trust, som har kurshistorik sedan 1979, går det att få fram de bästa placeringarna.

Det är ingen överraskning att Hennes & Mauritz, den eviga vinstmaskinen, toppar listan bland dem som varit med under hela perioden på 27 år. Aktien har haft en totalavkastning på 32 procent per år.

Året efter börsintroduktionen 1974, gjorde Sven-Ivan Sundqvist, börskommentator på Dagens Nyheter, en analys av H&M. Han räknade ut att Erling Persson, som startade bolaget 1943, redan då hade fått en avkastning på drygt 30 procent per år på det kapital han en gång satsade.

Ändå hade H&M vid den tidpunkten knappt påbörjat sin internationella expansion. Det fanns några butiker i Danmark och Norge. Sonen Stefan ledde språnget ut i världen för klädkedjan, som under sina drygt 60 år haft en genomsnittlig årlig avkastning som inget annat svenskt företag har varit i närheten av.

Det blandade investmentbolaget Latour har också haft en imponerande avkastning, främst genom framgångarna för Assa Abloy och Securitas. Gustaf Douglas är en aktieinriktad huvudägare som sett till att ägarna blivit direktägare i några av intressebolagen, utöver Securitas och Assa Abloy även H&Q, Fagerhult och Säki.

Ett annat investmentbolag, Öresund, med en annan aktieinriktad huvudägare, Mats Qviberg, kommer in på bronsplats. Qviberg, tillsammans med den andre storägaren, Sven Hagströmer, har gjort Öresunds aktieägare rikare genom sin filosofi att ”alla innehav är till salu”. Öresund klarade teknikbubblan bättre än de flesta, bland annat med defensiva placeringar i fastigheter.

På fjärde plats hamnar det första högteknologiföretaget, Astra Zeneca. Före fusionen med brittiska Zeneca hade läkemedelsbolaget Astra en mycket god totalavkastning, 33 procent per år 1979-99. Efter fusionen i april 1999 har det varit nästan stagnation, med en avkastning på blygsamma knappt 2 procent per år för Astra Zeneca.

Vi ser liknande förlopp i två andra fusioner: Asea hade bättre avkastning än ABB, bildat 1988, och Stora gick bättre än Stora Enso, bildat 1998. Det stärker intrycket att stora fusioner sällan är bra för aktieägarna.

Femma kommer en överraskning, gummiföretaget Trelleborg. Bakom den höga avkastningen döljer sig en dramatisk utveckling med en enorm expansion under 1980-talet in på andra områden som gruvor, metaller och byggmaterialhandel. Under Rune Anderssons ledning 1983-90 tjugofaldigades aktiekursen och bolaget var mycket hett. Sedan kom kriser på 1990-talet med bantningar, avyttringar och ny inriktning. Under senare år har det vänt uppåt igen.

Sexan, teknikkonglomeratet Hexagon, har haft en annan utveckling. I början på 1990-talet övertogs ett insomnat investmentbolag, Eken. Det blev fart på bolaget när Melker Schörling blev huvudägare och gjorde ett vd-skifte för fem år sedan. Ola Rollén, Årets Ledare i fjol, tog över och koncentrerade verksamheten till tre områden: mätteknik, precisionsbearbetning och gummiprodukter.

Vi ser att det inte är särskilt många högteknologiföretag i toppen. Telekomföretaget Ericsson kommer en bit ner. Bolaget var ju nästan uträknat under krisåren 2000-2002. Trots dessa svåra tider, som sänkte börskursen med drygt 90 procent, har Ericsson ändå lyckats klara en total-avkastning till aktieägarna under 35 år på 21 procent per år, i nivå med Handelsbanken, Investor och Ratos.

Man kan notera att inget av de stora skogsbolagen, Holmen, SCA eller Stora Enso, klarade att slå Generalindex under denna långa period. Det gjorde däremot de stora verkstadsföretagen Atlas Copco, Sandvik, SKF och Volvo.

Bland företag som varit noterade under kortare tid än 27 år återfinns några med en hög totalavkastning. Telekomföretaget Nokia och it-konsulten WM-data, som också drabbades hårt av teknikkraschen 2000, har funnits listade i drygt 20 år och haft en något bättre avkastning än Ericsson. Svackan blev inte så djup för dem. I denna grupp har också fastighetsbolaget Wallenstam gått bra.

Låsföretaget Assa Abloy har haft den bästa avkastningen bland företag med omkring tio år som börsbolag, 33 procent per år. Därefter kommer läkemedelsförsäljaren Meda som har klarat 27 procent, fastighetsbolaget Ljungberg Gruppen 24 procent, liksom säkerhetsföretaget Securitas och medicinteknikföretaget Getinge.

Bland de stora förlorarna, som funnits noterade tio år eller längre, finns flera forskningsintensiva företag, Active Biotech, Medivir och Pricer, skogsföretagen Klippan och Rottneros, investmentbolaget Bure och it-konsulten Acando Frontec.Så här gjorde vi
Syftet har varit att mäta aktieägarnas totala avkastning över så lång tid som möjligt för att få med ett par finanskriser och åtskilliga konjunktursvängningar. Då ingår både kurstillväxten och utdelningarna, som antas bli återinvesterade. För börser finns statistik från 1900, genom forskare vid London Business School och banken ABN-Amro. För enskilda aktier kommer vi tillbaka till 1979 för svenska företag, genom SIX Trust, och för de amerikanska företagen ännu längre, till 1970, genom Big Charts. I de långa USA-serierna ingår dock bara kurstillväxten, inte utdelningarna, som är inkluderade i kortare serier på tio år, från bland annat Fortune och The Motley Fool. Real tillväxt, alltså rensat för inflationen, har använts för att mäta börsernas långsiktiga utveckling, för de enskilda aktierna gäller nominell tillväxt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.