”Var beredd att betala för kvalitet”

Inger Brattne ansvarar för juridiken inom Pfizers nordiska verksamhet. När vi träffas har hon precis landat efter ett besök på huvudkontoret i New York.

– Jag åker dit några gånger per år men mest pendlar jag mellan de nordiska länderna och inom Europa. Resandet är, som för de flesta bolagsjurister, uppdragsstyrt.
Hennes bas är det nybyggda jättekontoret i Sollentuna utanför Stockholm. Här finns flertalet av de interna jurister som hon är chef för.

Läkemedelsbranschen är känd för att vara väldigt juridik- och juristintensiv, stämmer det?
– Ja, det är den verkligen. En av hörnstenarna i vår verksamhet är immaterialrätten, där särskilt patenten har avgörande betydelse. Det är ett område som är väldigt juristintensivt. Dessutom är läkemedelsmarknaden en av de mest reglerade marknaderna i världen. Lagstiftningen fokuserar i mycket på patientsäkerhet, vilket är bra. Just nu handlar det mycket om förfalskade läkemedel. Men vår uppgift är inte att vara poliser och själva sätta dit tillverkarna och försäljarna av förfalskade mediciner utan att informera och samarbeta med myndigheterna så att de kan ingripa.

Är juridiken betungande för Pfizer som företag?
– Det är min uppgift som chefsjurist att se till att den inte är det. Jag vill att juridiken ska ses som något som hjälper affärerna.

Kan du berätta lite mer om ditt arbete, hur fördelar du din tid?
– Jag leder det juridiska arbetet men det handlar inte bara om rådgivning. I praktiken ägnar jag ungefär en tredjedel av min arbetstid åt ledningsarbete, bland annat åt att sitta i ett antal ledningsgrupper. Sedan tar även personalarbetet mycket tid. Under min rådgivningstid blir det mycket frågor om marknadsföring, patientsäkerhet och patent. Jag arbetar också mycket med företagsöverlåtelser. Vår organisation globalt är upplagd så att vi har jurister ute på marknaderna som har väldigt bra generell affärsjuridisk kompetens och så har vi juridiska specialister inom framför allt immaterialrätt i New York. När det uppstår en situation som behöver till exempel en patentspecialist, så bildar vi ett team som jag leder lokalt.

När anlitar ni externa advokater?
– Vi köper två sorters tjänster från advokatbyråerna. Dels specialisttjänster, dels bulktjänster, det vill säga enklare tidskrävande sysslor som vi inte hinner med själva. Men advokaterna arbetar alltid under ledning av oss.
– Det handlar framför allt om tjänster i samband med förvärv och företagsöverlåtelser där vi har varit mycket aktiva det senaste året. Andra områden där vi köper in tjänster är arbetsrätt, fastighetsrätt och inom offentlig upphandling.

Inom tvister?
– Vi har inte så mycket tvister inom Pfizer i Norden. När vi har det anlitar vi ibland externt ombud. Det beror lite på vilken slags tvist det är. När det handlar om patenttvister använder vi alltid ett externt ombud.
Inger Brattne tillägger att utgångspunkten är att hon och hennes jurister ska hantera så mycket som möjligt internt.

Hur väljer du advokatbyrå?
– Det handlar framför allt om att välja personer, inte en byrå. Men ibland kan det vara så för mindre viktiga uppdrag att om jag har stort förtroende för en byrå så litar jag på att de har bra personer.

Klienter klagar ibland över att mycket av arbetet utförs av biträdande jurister, plockar du ut alla jurister som ska ingå i byråns team?
– De tjänster jag köper handlar sällan om team utan om enstaka personer. Undantaget är förvärv och då är det viktigt att vara tydlig från början. Jag drar mig inte för att säga att jag vill att just en viss advokat. De gånger jag framför sådana synpunkter respekteras det av advokatbyrån. Men om jag väljer att en partner på byrån ska göra allt jobb får jag också som köpare vara beredd att acceptera en högre prisnivå.

Är svenska affärsadvokater kompetenta?
– Generellt, ja. Vi har förmånen i Sverige att attrahera många stora internationella bolag och många utländska investerare gör affärer här. Det gör att svenska affärsadvokater ofta har mycket gedigen erfarenhet.

Är affärsadvokater dyra?
– Ja, jämfört med vissa andra konsultgrupper tar de ut höga timpriser. Men med tanke på att vi ändå gör det mesta internt så är priset inte avgörande när vi anlitar externa jurister. Det är kompetensen som avgör. Men vi gör ändå naturligtvis upphandlingar av priset.

– För inte så länge sedan var advokaters pris en fredad zon men så är det inte längre. Det finns två sorters uppdrag: löpande rådgivning och projekt. I den först nämnda kategorin handlar det normalt om pris per timme och då kan man exempelvis begära rabatt för en viss mängd timmar. I den andra brukar jag alltid begära att få en uppskattning av totalpriset och så diskuterar man vad som är en rimlig ersättning med utgångspunkt från det.

Går det att få ett tak för hur mycket ett uppdrag kommer att kosta?
– Ja, du kan begära ett fast pris för ett ärende men du kan aldrig vara helt säker på att det håller, eftersom det aldrig går att förutspå exakt vad som händer i till exempel en tvist.
Hon skrattar lite.

– Det är ett helsike att som chefsjurist göra en budget.
Inger Brattne säger att hon ändå tycker att advokater i Sverige, jämfört med till exempel de i USA, ligger på en hygglig prisnivå. Sedan tänker hon till lite och gör följande tillägg.

– Men det är samtidigt en enorm skillnad mellan vad en senior affärsadvokat och en senior bolagsjurist tjänar, vilket är lite konstigt. Det gjorde att det tidigare kunde var svårt att rekrytera advokater som bolagsjurister, fast nu har yrket blivit mer eftertraktat.

Även om Inger Brattne huvudsakligen jobbar i Norden har hon bra insyn i den amerikanska verksamheten.

Är det stor skillnad på USA och Sverige när det gäller det legala arbetet?
– Faktiskt inte. På många håll i Europa närmare vi oss en regleringsnivå som motsvarar den i USA. Förutom när det gäller tvister. I USA är vi återkommande involverade i olika tvister om till exempel produktansvar. Det händer att även personer från de nordiska kontoren blir kallade till förhör eller på andra sätt blir indragna i tvisterna. En del av tvisterna är grupprättegångar som många gånger blir väldigt omfattande. Kommersen kring tvister i USA är enorm och jag tycker inte att det är av godo.

Inger Brattne var från början nordisk chefsjurist på svenska Pharmacia och följde med när företaget köptes av amerikanska Pfizer.

Hur har ditt jobb som chefsjurist förändrats sedan Pharmacia blev en del av Pfizer?
– Inte så mycket. Varje företag har ju sin kultur, men när det gäller mitt arbete och inflytande så har ganska lite förändrats. Min arbetssituation har påverkats mer av att branschen har förändrats. Diskussionerna omkring marknadsföringen av läkemedel och dialogen med myndigheterna är mycket mer intensiva i dag än för några år sedan.
Inger Brattne har arbetat som bolagsjurist sedan 1984. Till skillnad från många andra chefsjurister har hon inte arbetat som advokat.

Varför har du valt att göra karriär som bolagsjurist?
– Det är kul att vara en del av affären och följa den från början till slut. Jag tycker att det är oerhört roligt med blandningen av juridik och affärer.

Är det viktigt att som bolagsjurist ha näsa för affärer?
– Jag tror att affärsmässighet är en förutsättning för att bli en bra bolagsjurist. Jag sitter inte och föreslår en massa nya affärer. Min huvuduppgift är inte att utforma affärsstrategier, men jag måste vara tillräckligt insatt i bolagets affärer för att förstå och bidra till dem.

Så en bra chefsjurist behöver inte vara affärsdrivande?
– Nja, det är inte så att jag ska sitta och vara tyst när ledningsgruppen diskuterar en affär men jag måste samtidigt ha respekt för de andra i teamet och deras uppgifter. Jag skall driva affärsjuridiken, inte affären.

Ibland beskrivs bolagsjuristen som någon som bara säger nej, nej till alla förslag, känner du igen den bilden?
– Det stämmer inte längre. Jag tror att bolagsjuristernas roll har förändrats väldigt mycket. Från början deltog vi inte i affärerna utan var mer en kontrollinstans. Nu för tiden är vi med i affärerna och arbetar tillsammans med affärsmännen på ett helt annat sätt. Om jag måste säga nej, och det måste jag ibland, så försöker jag alltid föreslå ett alternativ.

Vilka är dina starka sidor?
– Jag är bra på att leda projekt. Vi arbetar ofta i team och då är det viktig att ha förmåga att driva och hålla i arbetet. Det handlar också om att kunna kommunicera vilket jag tror att jag är bra på.

Vad försöker du bli bättre på?
– Det finns ständigt saker man vill förbättra. Mycket kommer tillbaka till en och samma fråga: Hur får jag mer tid? Medlet är bättre administration.

– I en global koncern droppar det in mail när som helst på dygnet. När det är dags för mig att gå hem börjar amerikanerna maila och sedan är det dags för japanerna. Det innebär att det dygnet runt landar en ström av mail i min dator.

Jobbar du mycket?
– Ja, inte är det några 40-timmarsveckor. Jag räknar inte timmarna men jag har både ett dags- och ett kvällspass och ofta även ett par helgpass.

Varför blev du jurist?
– Jurist var faktiskt det sista jag ville bli. Mina föräldrar var jurister. Men så läste jag statskunskap i USA och halkade in på juridiken. När jag var klar arbetade jag först i domstol ett tag men jag tyckte det var lite fyrkantigt och relationen med “klienten” var hela tiden i ett från ovan perspektiv. Så när Astra behövde en bolagsjurist så sökte jag och på den vägen är det.

Du var tidigare ordförande för Bolagsjuristernas förening, vad arbetar ni med?
– Syftet är framförallt att skapa ett nätverk för bolagsjurister. Det är viktigt att det finns någonstans där framförallt nya bolagsjurister kan träffa kollegor och ställa frågor. Det finns ingen annan övergripande organisation för vår yrkesgrupp. Men vi är ingen facklig organisation eller remissinstans.

Ni borde väl vara en perfekt remissinstans när nya lagar som rör näringslivet utreds?
– Ja, det kunde vi nog vara. Men tyvärr har vi inte resurser till det. Ett av skälen är att alla i styrelsen arbetar ideellt i föreningen vid sidan om det vanliga jobbet.

MARGARETHA LEVANDERInger Brattnes råd när du köper juridiska tjänster:

1. Specificera vilka resultat du förväntar dig.
Det är viktigt att vara tydlig från början för att undvika problem senare.

2. Välj ut vilka du vill ska utföra arbetet.
Ställ krav på att advokatbyrån ger dig precis den kompetens du behöver.

3. Bestäm hur ofta du vill ha rapport om hur arbetet går.
Vad ger mest i just det här uppdraget: en gång i månaden eller dagligen?

4. Bestäm vem advokaten ska rapportera till.
Advokater som på eget initiativ går ut i organisationen och ger råd i ett ärende kan resultera i en väldig oreda. Bestäm på förhand hur kommunikationen ska skötas.

5. Förhandla om priset.
Advokaters pris är precis som andra konsulters pris förhandlingsbart.