Ekonomerna: Så bör Riksbanken agera

Den 27 oktober håller Riksbanken sitt nästa penningpolitiska möte och dagen efter lämnas räntebeskedet till marknaden.

Vid förra mötet, i början av september, valde Riksbanken att låta reporäntan ligga kvar på -0,35 procent. Sedan dess har de svenska konsumentpriserna (KPI) stigit något. I september var de upp 0,4 procent jämfört med månaden innan, enligt SCB. I årstakt var KPI +0,1 procent, vilket kan jämföras med -0,2 procent under månaden innan.

Prosperas inflationsundersökning, som genomförs på uppdrag av Riksbanken, visade att även inflationsförväntningarna har stigit något.

Samtidigt har kronkursen stärkts betydligt mot exempelvis dollarn som i skrivande stund handlas strax under 8,2 kronor, jämfört med drygt 8,40 kronor vid tidpunkten för det föregående Riksbanksbeskedet.

– Riksbanken bör agera för att försvaga kronan. Att inte göra något är i praktiken att agera för en kronförstärkning, även om Riksbanken inte skulle avse att få den effekten, säger Swedbanks räntestrateg Pär Magnusson.

Han tror att Riksbanken sänker räntan med 10 punkter till -0,45 procent och att även prognosbanan sänks med motsvarande siffra. Vidare tror Pär Magnusson att Riksbanken måste överge stödköpen av statsobligationer eftersom den marknaden krymper. I stället får Riksbanken börja köpa bostadsobligationer eller utländska obligationer.

Det förstnämnda är man något motvillig till, då Riksbanken känner att det kan medverka till att blåsa upp bostadsmarknaden ytterligare. Det andra alternativet skulle visserligen åstadkomma en svagare krona, något som Riksbanken gärna ser, men det skulle samtidigt framstå som att man vill manipulera valutamarknaden, enligt Pär Magnusson.

– Personligen anser jag att valutavägen ter sig som mest attraktiv, säger han.

Swedbanks prognoschef Magnus Alvesson tror också på en räntesänkning med 10 punkter och att stödköpen förlängs en bit in på nästa år. Förutom statsobligationer spår han att Riksbanken även börjar köpa real- och kommunobligationer.

– I den nuvarande miljön har Riksbanken inte mycket val än att förbli expansiv, säger Magnus Alvesson.

Vad bör investerare vara vaksamma på framöver?
– Osäkerheten kommer främst från Asien och USA där data överraskat på nedsidan på sistone. En kombination av stigande amerikanska räntor och stora obalanser i tillväxtekonomierna, främst på valutasidan, skulle kunna ge den globala konjunkturåterhämtning en knäck, säger Magnus Alvesson.

nullnull