”Spelar ingen roll att Swedbanks styrelse har beviljats ansvarsfrihet”

Torsdagen den 28 mars höll Swedbank bolagsstämma. Efter anklagelser om omfattande penningtvätt genom banken, felaktig informationsgivning till aktieägare och räd av Ekobrottsmyndigheten på Swedbanks huvudkontor dagen före, blev det en turbulent dag. Börsen stoppade handeln i Swedbanks aktie under förmiddagen och på bolagsstämman beslöts det att bankens vd, Birgitte Bonnesen skulle lämna banken. Hon beviljades inte heller ansvarsfrihet för 2018 års verksamhet vilket öppnar för att skadeståndskrav mot henne kan väckas.

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet av bolagsstämman men Carl Svernlöv, som har lång erfarenhet av att företräda styrelseledamöter och är författare till juridisk litteratur om bolagsstyrning och ansvar i aktiebolag, säger att det rent juridiskt inte spelar någon roll att Swedbanks styrelse har beviljats ansvarsfrihet.

– Det spelar ingen större roll för ansvarsfrågan att Swedbanks styrelse har beviljats ansvarsfrihet. Om det senare skulle visa sig att det finns relevanta omständigheter som stämman inte kände till, så kan talan väckas, trots en beviljad ansvarsfrihet. Detsamma gäller om brott skulle ha begåtts, men det vet vi ingenting om i dagsläget, säger Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor i Uppsala. Han har doktorerat i ämnet ansvarsfrihet och även bland annat skrivit läroboken Styrelse- och vd-ansvar i aktiebolaget som fokuserar på den aktiebolagsrättsliga skadeståndsrätten.

Carl Svernlöv vill inte kommentera det enskilda fallet om Swedbanks styrelse, inte heller om han i dagsläget skulle vara anlitad eller tillfrågad som ombud, utan menar att hans uttalanden om styrelsens ansvar ska betraktas mer generellt.

-En styrelse är allmänt skyldig att skapa system för att se till att bolaget och eventuella dotterföretag följer gällande lagar och regler. Det är givetvis svårt för styrelsen att veta vad som händer i organisationen från dag till dag, och styrelsen i ett moderbolag har en långtgående rätt att förlita sig på de uppgifter man får från organisationen. Men om en styrelse får tecken på att det inte står rätt till i organisationen och att gällande regler inte följs har styrelsen en skyldighet att ingripa.

Du var ju med och företrädde ju två styrelseledamöter i den stora HQ-rättegången. Vad har svenskt näringsliv lärt sig sedan dess, eller sedan finanskrisen 2008, vad gäller styrelsers ansvar?

-Sedan finanskrisen har det blivit mycket större fokus på compliancefunktionen och min erfarenhet är att i de allra flesta svenska börsbolag fungerar systemen mycket väl. Ytterst sett är det en kulturfråga och den goda bolagsstyrningen utgår från styrelserummet och sprider sig neråt i organisationen. I stora delar handlar det om att skapa system som i första hand förhindrar regelöverträdelser men som i andra hand identifierar och åtgärdar dem när de inträffar.

Om man sitter som styrelseledamot i Swedbank nu, vad bör man tänka på? 

– Det är oerhört viktigt att ta situationen på allvar och att förstå att eventuella ingripanden av svenska myndigheter är det minsta av bankens problem. På ett övergripande plan handlar det om att ta fram en plan för att hantera problemet, avgränsa det som har inträffat och föra företaget framåt. Vår erfarenhet på Baker McKenzie internationellt är att styrelser i liknande situationer inte har agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt och därmed förvärrat läget i förhållande till myndigheterna. Ett annat vanligt misstag är att tro att man ska klara av situationen själv, eller med hjälp av sina vanliga, inhemska konsulter.

Så rent konkret, vad ska styrelsen göra?

– När det gäller denna typ av händelser, som spänner över och påverkar ett stort antal länder utanför Sverige måste man tillsätta kompetenta rådgivare. Det gäller framför allt juridiska rådgivare som måste ha erfarenhet av komplexa processer och förhandlingar med regulatoriska myndigheter inom EU och USA och förmåga att lämna rådgivning inför den flodvåg av grupprättegångar som med all säkerhet kommer att väckas i USA, men även strategiska och kommunikationsrådgivare med erfarenhet av dessa frågor. Med stöd av dessa rådgivare måste styrelsen agera proaktivt, snarare än reaktivt, visa att man har kontroll över situationen och göra vad som krävs för att gå till botten med det som hänt. Det viktigaste nu är att återställa förtroendet för banken och dess ledning. För att komma dit måste man lägga alla kort på bordet på ett fullständigt och transparent sätt och dela resultaten med berörda myndigheter såväl i Sverige som i Baltikum, USA och EU.