Kooperativet som flyger – delar ut miljarder till skogsägarna

Ett duggregn faller från en grå himmel, men trädkronorna fångar de flesta dropparna. Gamla granar möter andra ålderstigna tallar i skogspartiet som kollegorna på Södra föreslagit som plats för fotografering. Runt hörnet har en medlem dock nyligen genomfört en slutavverkning, berättar Lotta Lyrå när vi kliver ur bilen några minuters körning från huvudkontoret i Växjö.

Fram till i december 2020 var hon VD på Clas Ohlson. I den rollen var hon drivande bakom detaljhandelsjättens storsatsning på e-handel. Nu har hon dragit på sig gummistövlarna och berättar om första tiden som VD för Sveriges största skogsägarförening. För börsbolag är det rapportsäsong så här års, men på Södra är det årsmötestider. Ledningen har fullt sjå med att åka på årsmöten, i var och ett av Södras 36 skogsbruksområden som är utspridda över hela Götaland.

Lotta Lyrå behöver dock inte åka så långt för att sätta örat mot marken.

”Jag har medlemsdiskussionerna hemma vid köksbordet. Min man är fjärde generationen på gården, mina döttrar kommer vara den femte och så ser det ut för många av våra medlemmar”, säger hon och fäller ihop sitt paraply.

”Man har inte paraply i skogen”.

Många likheter

Hoppet kan verka stort. Lotta Lyrå har en lång karriär bakom sig inom detaljhandeln. Till Clas Ohlson handplockades hon från IKEA, där hon haft flera ledande positioner. Sist på befattningen som utvecklings- och expansionschef.

Var det ett stort kliv?

”Jag hade mitt första riktiga jobb efter skolan på Södra. 2002 flyttade jag till Växjö från Stockholm och hade några supergivande år. Här fick jag mina första linjechefsjobb och lärde verkligen känna verksamheten från respektive del, jobbade ute på sågverken, på bruken och med det skogliga”.

”Sen kan man säga att jag gick på tolv års extern praktik mellan 2008 och 2020 innan jag kom tillbaka, där jag verkligen fick förståelse för hela värdekedjan”, säger Lotta Lyrå och poängterar att hon hade en fot kvar i det skogliga under praktikperioden genom en styrelsepost i SCA.

Tillbaka på hennes kontor, med utsikt över Växjösjön, blir det tydligt att åtgärdsprogrammet på Clas Ohlson också har fått följa med in på Södra. Det handlade om mer än att få fart på nätförsäljningen. Clas Ohlson investerade i ett nytt affärssystem för att bättre styra varuflöden, stora besparingar gjordes på inköp och logistiken moderniserades med automatiserade truckar.

”När det gäller att digitalisera en verksamhet skulle jag säga att ett skogsföretag skiljer sig väldigt lite åt från ett konsumentföretag”, säger hon och tar just ett logistikexempel:

”Det handlar exempelvis om hur vi optimerar virkestransporterna från medlemmarnas enskilda bestånd till våra sågverk”.

Täljer guld på skogsförädling

En viktig skillnad finns förstås i att Södra är ett producentkooperativ där varje medlem har sitt eget företag.

”Jag brukar skoja och säga att vi har 52 000 huvudkontor. Det gör att när vi optimerar avverkningar hemma på skogsgårdarna, så är det en kostnad som minskar i medlemmens resultaträkning”.

Att kooperativet också är en industrikoncern utmärker Södra från de två andra skogsägarföreningarna Mellanskog och Norra Skog. Båda är förvisso ägare i sågverk, men kommer inte i närheten av Södras breda industriverksamhet.

Hjärnan bakom bygget har ärats en byst som möter alla besökare direkt i huvudkontorets entré: tidigare VD:n Gösta Edström. Södra räknar 1938 som sitt startår, då flera skogsägarföreningarna i södra Sverige gick samman. Gösta Edström räknas i sin tur till en av grundarna. Under krigstiden var han drivande bakom de första förvärven av impregnerings- och sågverk. Den första storsatsningen blev dock massabruket i Mönsterås som stod färdigt 1959.

I dag hör såväl massaproduktionen som sågverksrörelsen till de största i Europa. Under 2021 omsatte Södra 27 miljarder kronor. Rörelseresultatet i Ebit uppgick till 5,3 miljarder kronor. I jämförelse omsatte large cap-bolaget SCA 18,8 miljarder kronor i fjol.

Lotta Lyrå säger att en viktig del av strategin är tydligare fokus på kärnverksamheten. Så sent som i fjol var Södra en av Sveriges största hustillverkare genom dotterbolaget Trivselhus AB som 2019 omsatte en miljard kronor, men det avyttrades i mars 2021. I stället har Södra åkt ut på småländsk förvärvsresa och förvärvat sågverket Ture Johanssons Trävaru i Klevshult och Tenhult impregneringsverk i Vaggeryd.

Båda är väldigt typiska förvärv för Södra, menar Lotta Lyrå.

”Enheterna ligger i ett strategiskt viktigt område runt E4:an, söder om Jönköping, där vi inte hade någon egen verksamhet. Vi såg att det fanns en möjlighet att ta hand om råvaran på ett bättre sätt, men också en möjlighet att bli ännu starkare i vår position på den svenska bygghandeln. Det är ganska typiskt för hur vi tänker. Det kommer göra betalningsförmågan för virket ännu bättre och därför var det rätt att göra”.

Den mest typiska investeringen är dock i befintlig verksamhet, poängterar hon.

”Värö är ett bra exempel. Där har vi investerat kraftigt i massabruket, som nu producerar i en takt på 800 000 ton massa per år. Det är samma princip: Vi vill tillvarata marknadsmöjligheterna och råvaran på bästa sätt.”

Politisk och prismässig berg-och-dalbana

Trots investeringarna har varken Södra eller andra skogsbolag kunnat hålla uppe volymerna som efterfrågats. Skogsindustrin är en trögrörlig bransch – när en Södra-medlem investerar i plantering av ny skog skördas vinsterna som oftast först av nästa generation.

När Lotta Lyrå beskriver sin första tid som VD låter det dock mer som en berg-och-dalbana. Hon hann knappt tillträda innan pandemin slog till med full kraft, men inte som något hack i orderböckerna. Tvärtom. Priserna på sågade trävaror har skenat. Efterfrågan har varit närmast gränslös, inte minst på den amerikanska marknaden. Det var inte utan fog som skogsanalytiker på Danske Bank i fjol jämförde trävarupriserna i USA med kryptovalutornas volatilitet.

De svenska exportpriserna nådde sin kulmen i september förra året efter en prisökning på sågade trävaror med hissnande 130% på ett år. Sen dess har priserna vänt ned, även om fallet inte varit lika dramatiskt.

På Lotta Lyrås agenda har också stått att hantera en växande politisk osäkerhet. Dagarna innan Affärsvärlden träffar henne i Växjö satt hon i möte med Frans Timmermans – klimatkommissionären från Maastricht som ansvarar för EU:s flaggskepp ”den gröna given”. EU-kommissionen har levererat en bombmatta av förslag, som gång efter annan fått svenska branschföreträdare att gå i taket.

”Det är mycket som hänt på en gång. Det är naturligt när frågan om klimatet, men också biologisk mångfald, blir så viktig för samhället att definiera vägen framåt för. Ingången för oss har varit att skogen kan spela en jätteviktig roll på många sätt. Vi ser flera delar i det. Den ena är skogen som kolsänka för att binda koldioxid, det andra är att skogen brukas för att få fram produkter som ersätter fossila material och det tredje är skogen som källa för biologisk mångfald”, säger Lotta Lyrå.

Hon är inte ensam om att tala mer om ”biologisk mångfald”. Anekdotiskt kanske, men i Södras senaste årsredovisningen nämns ordkombinationen 35 gånger, vilket är mångdubbelt fler än i årsrapporterna för några år sedan.

Sverige på efterkälken

Skogsindustrin var inte beredd på varken debatten eller förslagen från EU, menar en källa till Affärsvärlden som jobbar med skogspolitik i Bryssel. Först nu börjar branschorganisationen Skogsindustrierna bygga upp någon fysisk närvaro i EU-kvarteren.

”Skogsindustrin har, som Sverige generellt, varit väldigt dålig på att jobba förutseende. I 25 år har man sagt att skogen är nationell kompetens, men kommissionen har i huvudsak rätt att lägga de förslag som kommer nu. Hade vi tänkt lite mer proaktivt kanske vi inte hade hamnat där vi är idag”, säger källan till Affärsvärlden.

Även Lotta Lyrå delar bilden av att de agerade för sent.

”Hela kommissionen jobbar i en väldigt tydlig riktning. Utifrån det tror jag att vi tidigare hade kunnat dra ut linjerna mer kring vad kan detta kan innebära för oss. En lärdom vi har dragit är att vi hade kunnat vara mer på tårna när det gällde att förutse var saker kunde leda”, säger hon och fortsätter:

”Om man blickar bakåt hade jag önskat mer dialog med fler intressenter. Dels utifrån forskning och att vi hade definierat behovet av forskning. Då hade vi i processen sett vad som varit rätt balans mellan skogens tre delar, som de politiska processerna handlar om.”

På frågan om vad hon är mest orolig för framgent i politiken, är dock det första hon nämner diskussionen om reduktionsplikten. Under 2023 väntas höjningen av reduktionsplikten sättas på paus, men flera partier har också öppnat för att minska kravet på inblandning av biobränslen i bensin och diesel.

”Till att börja med hoppas jag verkligen att det inte gör det. Vi vill att vi behåller det stabila ramverk som driver utvecklingen åt helt rätt håll och stimulerar investeringar i fossilfria alternativ.”

Svensk skog till norskt fartygsbränsle

Skälet till att hon nämner reduktionsplikten har Lotta Lyrå på burk i bokhyllan på sitt kontor.

”Det här är första oljan som kom ur den satsningen”, säger hon och ställer fram en burk bioolja på bordet.

Oljan har precis anlänt från Tofte, som ligger vid Nordsjön, en timmes bilkörning från Oslo. Där har Södra bolaget Silva Green Fuel, tillsammans med norska kraftbolaget Statkraft. När hon får svara på vilka marknader som hon tror kommer vara viktiga för Södra i framtiden är det heller inte sågade trävaror eller pappersmassa som kommer först i uppräkningen, utan kemiindustrin och drivmedel för tunga fordon.

”Vi tar en restprodukt, som spån eller bark, och hamrar sönder det som när man ska tillverka spånplattor. Sen trycksätter vi och värmer upp det till höga temperaturer. Då förvätskas det och blir en bioolja som kan ersätta både bränsle i fartyg och flygplan på sikt, men också kan bli en baskemikalie”, säger hon om oljan som nu börjat framställas i Tofte.

Det andra framtidshoppet för Södra är korslimmat trä. Som namnet antyder består det av flera lager massivt trä som limmas ihop korsvis. Resultatet kan ersätta betong och stål som byggelement. Förhoppningen är att allt fler flerfamiljshus, men också riktiga höghus, ska byggas i trä. Just nu håller Södra på och färdigställer sin andra fabrik för korslimmat trä på Värö norr om Varberg. När fabriken är i gång ska den leverera stommaterial till 4 000 bostäder varje år. Tio gånger mer än Södras befintliga fabrik.

Det är fortfarande i förhållandevis liten skala?

”Absolut. Det är det. Men man ska ha respekt för att sälja träelement till byggindustrin och sälja kubikmeter av trävaror och tonvis av massa är två helt olika affärsmodeller och arbetssätt. När man etablerar en ny verksamhet behöver man både få fabriken på plats och bli en bra partner till en ny kundgrupp, i det här fallet byggbranschen, genom att utveckla det kommersiella. Det är en balansgång, där båda måste utvecklas parallellt, men det kommer utan tvekan finnas stora möjligheter att växa ytterligare framåt”.

Kooperativet som flyger

Det är långt från alla skogskooperativ som lyckats. När Affärsvärlden frågar Johan Freij, som är affärsområdeschef för Skog och Lantbruk på Danske Bank, om framgången förklarar han Södra som ”den kooperativa humlan”.

”Trots att det är ett stort kooperativt skogsindustriföretag så flyger det. Södra har helt enkelt varit extremt framgångsrikt”, säger han.

Kanske är utdelningen till medlemmarna ett skäl till det? För 2022 föreslår styrelsen en utdelning på 2,3 miljarder kronor till medlemmarna. Det är 43 117 kronor per medlem, som i snitt har en skogsfastighet på 52 hektar.

”Södramodellen bygger på att vi betalar ett marknadspris för medlemmarnas virke, som senare också får utdelning baserat på vårt resultat och bland annat på hur mycket virke de levererat. I år är utdelningen till medlemmarna betydande med förslaget som ligger för stämman”, säger Lotta Lyrå.

Med framgångarna har allt fler skogsägare lockats till Södra som kanske tidigare levererade sitt virke till andra sågverksrörelser. Det återspeglas i att antalet Södra-medlemmar växer både i antal och till areal. Medlemsbasen förändras också.

”Visst är det mer finansfolk”, säger en engagerad Södra-medlem från Östergötland, som är glad över att medlemsbasen växer även om allt fler skogsgrannar är utsocknes investerare än några arvtagare till familjeskogsbruk.

I kölvattnet av de rekordhöga priserna på sågade trävaror har dock Lotta Lyrå fått hantera en växande skara besvikna skogsföretagare. Medan sågverken kört i treskift och priserna på trävaror skenat, hände inte mycket med betalningen till de som levererar råvaran. Affärstidningen ATL har rapporterat om upprörda förtroendevalda som tycker Södra borde kunna betala mer direkt vid köptillfället.

”När vi pratar om råvarumarknaden och marknaden för sågade trävaror är det viktigt att komma ihåg att det finns en sak däremellan: vår produktionskapacitet”, säger Lotta Lyrå om kritiken och fortsätter:

”Jag har väldigt stor respekt för att man kan fundera kring om en större del av värdeskapandet skulle kunna delas ut direkt vid köptillfället. Det finns alltid saker att diskutera kring det och de diskussionerna har vi, men i slutändan är det alltid skogsgården som får pengarna på ett eller annat sätt.”

Ändrade sig efter kritik

Särskilt hård var kritiken i januari efter att Södra köpt massaved från Estland – för mer än dubbla priset av vad medlemmarna får betalt.

”Det var en situation som uppstod efter jul när vi precis hade kört i gång massabruket i Värö efter den stora investeringen. Investeringar levererar inte alltid från dag ett, men bruket gick från en produktion på 2 000 ton per dag till 2 500 ton per dag. Det var ingenting vi hade vågat inteckna. I samma veva blev det väldigt svåra förhållanden i skogen, och vi blev mer importberoende.”

Kan man säga att Södra industrikoncernen krockade med Södra kooperativet?

”Jag försöker alltid vara självkritisk och vi hade kunnat kommunicera den här situationen betydligt bättre till våra medlemmar. Men att ställa ett bruk på grund av att vi saknade råvara hade vida överstigit kostnaden som importen innebar. Med hjälp av de mindre importflödena kunde vi fortsätta vara lönsamma i vår industri.”

Ni valde ändå att betala mer till medlemmarna efter kritiken. 

”Ja, och processen att höja premien på lövmassaved hade kunnat varit i gång tidigare”.

Lotta Lyrå upplever dock inte att det skaver mer i Södra än det gjorde under hennes år på Clas Ohlson och IKEA.

”Som ledare i den här miljön får man aldrig tveka till anledningen att verksamheten existerar. För oss är det skogsgårdens värden. Sen måste alltid råvarubasen och marknadsbehoven balanseras för att gå i takt. Jag skulle kunna göra en lista på 25 frågor där det skaver – och så är det i alla verksamheter. Det finns alltid perspektiv som står emot varandra och mitt uppdrag är ytterst att balansera dem mot varandra.”