Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Fortsatt uppåt för byråerna

2017-10-19 12:20

En het marknad för företagstransaktioner har gjort affärsjuridik till en lukrativ bransch de senaste åren. I ett femårsperspektiv är dock branschens tillväxttal måttligt imponerande.

Det är knappast någon större -nyhet att 2016 var ett bra år för de svenska affärsjuristerna. Affärsvärldens reviderade sammanställning visar en tillväxt på totalt 8 procent jämfört med 2015, mer än dubbla tillväxttakten jämfört med svensk ekonomi som helhet.

I likhet med de senaste åren är det företagstransaktioner som har gett advokatbyråerna mer att göra. Under 2016 noterades 21 nya bolag på Stockholmsbörsens huvudlista, 54 nya bolag på First North och 24 på Aktietorget.

Även på förvärvs- och fusionssidan var 2016 hektiskt, enligt en rapport från EY. Det var det mest transaktionsintensiva året sedan rekordåret 2007 och totalt genomförde de svenska storbolagen 178 transaktioner.

Den klarast lysande stjärnan på affärsjuridikhimlen var Hamilton advokatbyrå som ökade arvodesintäkterna med 70 procent under fjolåret. Firmans tillväxt beror dock främst på sammanslagningen med Ashursts svenska verksamhet. Hamiltons managing partner, Johannes Ericson, säger att ännu ett år efter förvärvet kvarstår det integrationsarbete.

– Vi har varit fullt sysselsatta med klient- och marknadsföringsarbetet och inte riktigt hunnit med de interna delarna. Vi kommer prioritera arbetet med ett tydligt corporate och employer brand, alltså vad Hamilton står för och vilka vi är.

På andra plats i fjolårets tillväxtliga kommer den mindre firman Carthiel med 56 procent och därefter Synch med 48 procent. Totalt hade nio byråer av 55 en tillväxt på 20 procent eller mer.

Bland branschens jättar var det en blandad kompott. Den numera ohotade ettan Mannheimer Swartling tappade 7 procent av intäkterna efter ett osedvanligt starkt 2015. Under 2017 har advokatjätten haft fortsatt mycket att göra: omsättningen ligger i nivå med fjolårets trots att Mannheimer Swartling stängt sina två kontor i Tyskland.

– Skandinavien har under året haft -betydligt högre transaktionsvolymer än övriga Europa där volymerna har gått ner. Efterfrågan på våra tjänster har till och med varit så hög att vi tvingats tacka nej till många fina uppdrag, framför allt vad gäller IPO:er och privat M&A, säger Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling.

De andra två i toppen, Vinge och Lindahl, hade en tillväxt i nivå med snittet för branschen.

– Vi överträffar boomen under 2005–2006, och de nivåerna trodde vi ärligt talat inte att vi skulle få se igen, säger Maria-Pia Hope, managing partner Advokatfirman Vinge.

Efter kraschen 2008 pratade många i och utanför branschen om ett paradigmskifte ifråga om synen på affärsjuridiska tjänster, och Maria-Pia Hope säger att klienterna upphandlar juridik på ett mer genomtänkt sätt, med stort fokus på -effektivitet.

– Samtidigt upplever vi att efterfrågan på våra tjänster, och särskilt då komplex high-end-rådgivning, är oerhört stark just nu. Det gäller inte bara transaktionsrelaterad rådgivning. Inte minst har -efterfrågan på tvistlösningsområdet ökat närmast exponentiellt.

Advokatfirman DLA Piper vände, efter samgåendet med Grönberg advokatbyrå, från negativ tillväxt 2015 till att öka intäkterna med 24 procent 2016. Det har en ganska lång tid pratats om fusioner av mellanbyråer i Sverige, vilket också har skett, men det hade eventuellt kunnat ske mer konsolidering på den svenska marknaden om det inte vore för 3:12-reglerna som påverkar byråerna på delägarnivå.

De två tydligaste trenderna inom advokatbranschen just nu – enligt Tone Myhre-Jensen, managing partner på Cederquist – är digitaliseringen samt ökad segmentering av branschen.

– Kunderna är ofta oerhört skickliga och kunniga beställare och väljer i större utsträckning var de köper olika typer av tjänster. Traditionellt har prissättning i branschen utgått från hur mycket tid advokater lägger ned på ett ärende, men nu vänder kunderna på steken och säger: ”För mig är det här inte en fråga om hur komplex ni tycker frågan är, utan vad den tillför för nytta i verksamheten.”

– Ett enkelt standardavtal kräver en lägre prissättning, men om det till exempel handlar om en dawn-raid där konkurrensmyndigheten står och knackar på, då är kunden beredd att betala mycket mer, säger Tone Myhre-Jensen.

Kristina Einarsson, executive partner för Setterwalls, pekar på att det får konsekvenser för hur byråerna jobbar med att lära upp nya jurister.

– Klienterna ställer högre krav på oss nu. Där yngre jurister tidigare kunde lära sig advokatyrket genom handläggning av enklare juridiska frågor har sådana uppdrag minskat. Det ställer högre krav på ledarskap, utbildning och handledning av våra yngre jurister men har också lett till att yngre jurister får en bättre inlärningskurva och snabbare kan vara med i komplexa uppdrag, säger hon.

Under fjolåret tappade Wesslau Söderqvist nästan hälften av intäkterna. En annan byrå med ett svagt fjolår var Westermark Anjou och Ramberg.

Nästan alla advokatbyråer som Affärsvärlden talar med i en rundringning säger att de har otroligt mycket att göra i år. Jens Bengtsson, ansvarig för private equity-delen på advokatbyrån Roschier, säger att det här är den bästa marknaden han har upplevt sedan han började som affärsjurist 1995.

Högkonjunktur flera år på raken är dock inte oproblematiskt i en bransch som består av humankapital.

– Vi är nu ännu mer noggranna med vilka jobb vi tar in. Hos oss står en väldigt liten del av klienterna för den absoluta majoriteten av omsättningen. Det är en medveten strategi vi har haft från början, relativt vår omsättning färre klienter och större ärenden än våra konkurrenter, säger Jens Bengtsson.

Han är inte ensam om att ventilera en oro över vad som väntar runt hörnet och det är kanske inte så konstigt. När finanskraschen kom 2008–2009 hade exempelvis Roschier mängder av affärer som plötsligt bara dog. De enda som överlevde var där det inte var någon finansiering med i bilden.

– Från att ha haft otroligt mycket att göra, blev det helt stillastående över en natt. Det var en väldigt obehaglig whip-lash. Jag trodde nästan att det var fel på min telefon och min dator. En bra bit efter kraschen varken ringde det eller kom knappt några mejl, säger Jens Bengtsson och tillägger att han inte ser några tecken på att marknaden håller på att vika.

Anders Fast, managing partner på Baker McKenzie i Stockholm, ser ljust på 2017. Han säger att det blir ett fortsatt bra transaktionsår.

– Vi tror att uppköps- och förvärvsmarknaden kommer att fortsätta växa resten av året och även under 2018. Vi ser ett antal pågående transaktionsprocesser i Norden. Det finns mycket kapital som drivs mot börsen på grund av det låga ränteläget. Många bolag har en välfylld pipeline och det pågår många projekt.

Likt andra branschföreträdare som Affärsvärlden har talat med ser han också ett fortsatt ökat intresse från kinesiska och andra asiatiska investerare.

– Vår bedömning är fortsatt att uppköps- och förvärvsmarknaden kommer att peaka under nästa år. Framför allt är det företag inom teknikbranscherna som är intressanta, men även inom retail och healthcare.

Det är inte bara advokatbyråerna i storstäderna som går bra. Även Glimstedt med närvaro i såväl små som stora orter växer på alla sina kontor, även utanför Sverige.

– Vårt Riga-kontor har precis fördubblat sin personalstyrka vilket vittnar om en god konjunktur även för våra baltiska kolleger, säger Frida Keyling, som är verksamhetutvecklingsansvarig på Glimstedt.

Trots de senaste årens tillväxt och draghjälpen från en stark finansmarknad är branschens utveckling i ett lite längre perspektiv inte lika imponerande.

Arvodesintäkterna har på fem år ökat med knappt 14 procent, vilket ger en årlig tillväxt på cirka 2,6 procent, det gäller såväl de tio största byråerna som branschen som helhet. Under den föregående sexårsperioden var den årliga tillväxttakten kring 5 procent, alltså nästan den dubbla. Och siffrorna ligger långt under dotcom-yrans, under slutet 1990-talet, då den årliga tillväxten låg på 14 procent.

Branschens topp fem är intakt sedan 2011, då som nu är Mannheimer Swartling etta, följt av i tur och ordning Vinge, Lindahl, Settervalls och Wistrand. Hoppet är fortfarande stort mellan tvåan Vinge med intäkter på 940 miljoner kronor och trean Lindahls 676 miljoner, dock har det jämnat ut sig. Mannheimer Swartling och Vinge har i stort sett haft nolltillväxt under de senaste fem åren, medan Lindahl och Settervalls ökat med drygt 10 procent och Wistrand cirka 20 procent.

Affärsjuridik kan uppfattas som en konservativ bransch där den kvinnliga representationen på de högre nivåerna traditionellt har varit liten. Det blir dock sakta mera jämställt. Andelen kvinnliga delägare i branschen var 8 procent 2006, fem år senare, 2011, hade den ökat till 12 procent. Under 2016 var andelen uppe i 17 procent, av totalt 981 delägare i de undersökta byråerna är 167 kvinnor. Ökningstakten är alltså cirka en procentenhet per år, vilket skulle betyda att det dröjer ända till år 2050 innan en jämlik situation på delägarnivån uppnås.

Intäkterna per jurist har ökat något mer än de totala arvodesintäkterna, i snitt omsatte varje jurist 3,0 miljoner kronor 2016 att jämföra med 2,6 miljoner 2011. Gernandt & Danielsson återfinns i toppen båda åren och har ökat intäkten per jurist från 3,7 miljoner kronor till 4,6 miljoner kronor. Bara White & Case hade en högre intäkt per jurist 2016 med 5,1 miljoner kronor.

Så gjordes undersökningen

För 26:e året i rad listar Affärsvärlden Sveriges största affärsjuridiska byråer. En enkät skickades ut i augusti, där byråerna fick ange arvodesintäkter, antal anställda med mera. Byråerna redovisar endast sina uppgifter som är förenliga med sin verksamhet i Sverige. Listan utgörs av advokatbyråer som i huvudsak arbetar inom affärsjuridik. Undersökningen har genomförts och bearbetats av researchern Niklas Gilmark.

Göran Lind

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom