Hyperloop till Sverige?

PODCAST KAPITALET. Ålänningarna Hans Holmström och Otto Hojar har en ambitiös idé: ett svävande, underjordiskt tåg som förbinder Helsingfors och Stockholm på 28 minuter. En Hyperloop. Vi hör den osannolika historien om hur två entreprenörer fann varandra i en idé som många avfärdar som galenskap. Det är nog lite dumt, för det är inte helt osannolikt att de lyckas. 
Hyperloop till Sverige? - kapitalet-hyperloop-700_binary_6868349.png

 

När ålänningen Otto Hojar tog över familjeföretaget Isakssons stugby på skärgårdsön Föglö, ställdes han snart inför ett problem. Östersjöns miljö var omvittnat hotad, men dessutom syntes människor allt mer stressade. Skulle de ta sig tiden att leta sig ned till en ö utan fast förbindelse med det åländska fastlandet? Otto Hojar förslog att en tunnel skulle byggas till ön, men idén fastnade i den åländska byråkratin. Då träffade han en företagsledare som tyckte att Otto borde tänka större. Mycket större. Och det gjorde han. 

2013 presenterade entreprenören Elon Musk de första skisserna på ett svävande tåg, som i 1 200 kilometer i timman kunde transportera människor i ett lufttomt rör. En så kallad Hyperloop. Idén som sådan var åtminstone hundra år gammal men hade aldrig kommit längre än till ritborden. Den här gången var förutsättningarna bättre. En som noterade utspelet var Hans Holmström, en annan åländsk entreprenör som en gång hade sett till att Åland kopplades upp mot nätet. Han bollade över idén till Otto Hojar, och plötsligt hade de båda entreprenörerna tagit på sig ett tillsynes omöjligt uppdrag.

<span class='js-extra-html' data-iframe='’>

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.