Priset för en svag krona

Priset för en svag krona - 10_Olof_Manner_binary_6890523.png

För femton år sedan hade vi en folkomröstning om införandet av euron i Sverige. Före folkomröstningen diskuterades ”knytkursen” för vår svenska krona. Olika aktörer hade olika uppfattningar om vid vilken nivå kronan skulle knytas mot euron men någonstans mellan 8,50 och 9,00 tyckte de flesta var rimligt. 55 procent röstade emot euroanknytningen. I dag kostar en euro 11,22 för Svensson som går in på ett växlingskontor. På valutamarknaden betalar man 10,60. Det är enklare att hitta förlorare än vinnare i denna kroniska – ursäkta – kronförsvagning.

På senare tid har vår svenska krona tappat mot i stort sett alla valutor. Den utan tvivel största anledningen är Riksbankens envetna penningpolitik med långvarig minusränta, vilket bland annat syftat till att, via en svag krona, få den importerade inflationen att stiga och därmed trycka inflationen upp mot inflationsmålet runt 2 procent. Man gav dessutom sig själv ett valutamandat och därmed rätten att gå in och intervenera och sälja kronor utifall kronan av någon anledning skulle visa styrketecken. Det har som bekant inte skett. Tvärtom. Trots en – enligt mig alltför sent levererad – räntehöjning i december har kronan fortsatt försvagas. En färsk, lägre en förväntad, inflationssiffra försvagade kronan ytterligare. Förväntningarna om ytterligare höjningar från Riksbanken har därmed urholkats ytterligare.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här