Ett delat land

Söndagen den 15 mars 2020 klockan 17.15 inleder SAS vd Richard Gustafson en presskonferens vid flygbolagets huvudkontor i Frösundavik, Solna. Beskedet han kommer med är tungt. I sviterna av coronaviruset covid-19 med stängda landsgränser och inställda flighter måste 10 000 anställda permitteras, vilket motsvarar 90 procent av flygbolagets personalstyrka.

Beslutet om permittering hade tröskats i SAS styrelse, där bland andra Oscar Stege Unger sitter. Han var tidigare informationschef för Wallenbergsfärens investmentbolag Investor men är numera direktör för Wallenbergstiftelserna där han ägnar sig åt ägarfrågor, strategi, kommunikation och successionsfrågor. Som styrelseledamot i SAS företräder han den tredje största ägaren, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med en ägarandel om 6,5 procent i flygbolaget. Av de 10 000 anställda som permitteras från SAS är 3 500 svenskar och bara två dagar efter presskonferensen i Solna får 1 100 av dem ett erbjudande om utbildning på Sophiahemmets högskola. Tanken är att kabinanställda ska omskola sig för att avlasta personal inom vården. Torsdag förmiddag samma vecka hade 220 intresseanmälningar kommit in till 30 platser. Hur kunde det gå så fort? Det korta svaret är kontakter.

– I ett snack jag hade med Michael Treschow (som är styrelseledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse) på morgonen efter SAS permitteringsbeslut föddes idén om att SAS-personalen borde kunna komma in och stötta i vården. Sedan dess har Fredrik Hillelson på rekryteringsfirman Novare och jag drivit detta som tokar, med Fredrik som huvudmotor, säger Oscar Stege Unger.

Wallenbergstiftelserna har tidigare stöttat Sophiahemmet vad gäller validering av legitimation för nyanlända läkare. I coronakrisens början agerade Sophiahemmet snabbt och anpassade en längre vårdutbildning till en digital snabbversion, de ansökte om pengar från Wallenbergstiftelserna för ett pilotprojekt och fick genast en miljon kronor. Första pilotprojektet är klart och Sophiahemmet har fått ytterligare 6 miljoner kronor från stiftelserna för den snabbutbildning som nu även omfattar andra än SAS-permitterad personal.

Sophiahemmet var det första av flera olika snabbspår i Novares och Wallenbergsstiftelsernas projekt ”Beredskapslyftet”. Syftet är att mobilisera tillfälligt tillgängliga personalresurser för att stödja svenska arbetsplatser som är pressade under coronakrisen. Målet är att bygga ut plattformen så att den snabbt kan skalas upp, både geografiskt men också inom fler områden.

Ett annat spår i projektet är inom hotell- och servicenäringen, tillsammans med Wallenbergägda Grand Hôtel, McDonalds, Marriott samt Stockholms stad. Med finansiering från Investors Patricia Industries kommer hundratals medarbetare inom hotell- och restaurangbranschen att få en introduktionsutbildning för att kunna avlasta omsorgen i Stockholm.

Ett tredje program handlar om att få in vikarier till en krisande skola, ett initiativ med bland andra börsnoterade Internationella engelska skolan, SAS, Fryshuset och Stockholms stad.

Det senaste rekryteringsprogrammet handlar om att försöka säkra arbetskraften till skogsnäringen som har akut personalbrist då utländsk arbetskraft som brukar arbeta i svenska skogar inte får komma in i Sverige. Intensivutbildningen är riktad mot nyanlända och unga med funktionsvariationer och sker i samarbete med Svensk skogsservice/Dalslands Skogsskola samt Wallenbergstiftelsernas FAM som äger Kopparfors skogar, och som även är näst största ägare i skogsindustrikoncernen Stora Enso.

Krisen blottlägger bristyrken

Beredskapslyftet, initierat från toppen av svenskt näringsliv, ger förstås bra pr. När prinsessan Sofia berättade att även hon hade gått klart utbildningen vid Sophiahemmet uppmärksammades det stort av internationell media: från Vogue och The Guardian till asiatiska tidningar som The Indian Express. Men det är samtidigt viktiga insatser på en arbetsmarknad där matchningsproblemet blir allt mer akut. Wallenbergarna är inte ensamma om att försöka påverka en allt mer splittrad arbetsmarknad. I slutet av förra veckan stod det exempelvis klart att Dedicare, Nordens största rekryterings- och bemanningsföretag inom vård och socialt arbete, inleder ett samarbete med personal från krisande Scandic Hotels, även där med syftet att sysslolös personal från besöksnäringen ska övergå till arbete inom vård och omsorg.

Att det samtidigt som många delar av ekonom har tvärnitat finns efterfrågan på arbetskraft i flera branscher är ingenting nytt, men något som coronakrisen blottlägger, enligt LO-ekonomen Thomas Carlén:

– Bristyrken har accelererat nu. Vård och omsorg har länge skrikit efter folk och det handlar inte bara om vården utan bristen har funnits länge inom exempelvis äldreomsorg och personlig assistans. De bristyrken som Arbetsförmedlingen har listat i flera år kommer att gälla även när krisen är över. Samtidigt sker en strukturomvandling i kriser och ett skifte som pågått länge och som accentueras nu är bland annat digital kompetens, säger han.

Och det är inte bara mellan olika branscher som coronakrisen har gjort efterfrågan på arbetskraft mer tudelad, även mellan kvalificerade tjänster och enklare jobb har klyftan ökat. På Arbetsförmedlingens jobbsökartjänst Platsbanken ligger vanligtvis mellan 60 000 och 120 000 platsannonser ute varje dag. Det är annonser som arbetsgivare själva lägger upp och en stor del av jobben är mindre kvalificerade. Vecka 15 fanns det endast 14 600 nyanmälda platser och även om man ska tolka siffrorna med viss försiktighet, då det finns oändligt många andra kanaler att rekrytera genom, visar den tydligt att efterfrågan på viss arbetskraft har avstannat nästan helt.

– Det vi har sett är att folk med osäkra anställningar fick sluta först, exempelvis timanställda, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Fortsatt efterfrågan på chefer och specialister

Inom chefs- och specialisttjänster är bilden en annan, visar Affärsvärldens rundringning bland rekryteringsfirmorna. Vissa märker av en avmattning, för andra har coronakrisen knappt lämnar några spår alls.

– Vi är nischade inom högre chefsbefattningar inom life science och finans, två branscher som inte har påverkats av coronaoron. Dessutom är våra kunder ofta välfinansierade. Starten på året har varit jättebra so far. Vi jobbar på som vanligt. Måste man ha en ny vd eller en forskningschef så försvinner inte det behovet, säger Göran van den Brink, senior partner på den rekryteringsbyrån Bondi Executive Search med inriktning på finans och life science.

Han säger också att strukturförändringar inom life science i Sverige har ökat rekryteringsbehovet av chefer och specialister de senaste tio åren. En mängd små- och medelstora bolag har grundats efter det att Astrazeneca lade ner sin forskningsverksamhet i Södertälje och efter det att Pharmacia försvann från Uppsala.

– Faktum är att det jobbar fler inom life science i dag än under Pharmacias glansdagar. I deras gamla forskningsanläggningar sitter många uppstickare, ibland väldigt små företag bestående av en vd, en cfo, en projektledare eller en medicinsk chef, resten ligger virtuellt. Så var det inte förr. Svensk life science-forskning har aldrig varit mer levande än nu, säger Göran van den Brink.

Sverige har också hakat på den globala trenden där det har blivit vanligare att big pharma köper nya läkemedel, produkter och idéer från mindre bolag som står för en stor del av branschens undervegetation. Strukturomvandlingen har inneburit ökade uppdrag för rekryterare: När ett life science-bolag ska skala upp sin verksamhet genom att utveckla nästa kliniska fas eller börsintroduceras behövs nya nyckelpersoner, såsom en börsfähig finanschef.

Men karantän och stängda gränser gör att rekryteringsprocessen har förändrats.

– Våra uppdragsgivares utmaning är att anställa en kandidat som de aldrig har träffat. Men vill de ha en ny forskningschef, som jag presenterar från Storbritannien, Tyskland eller Belgien, så har de inget annat val än att signa utan att ha träffat personen i verkligheten.

På Alumni Global, som i huvudsak jobbar med rekrytering till styrelser och företagsledningar, ges en likartad bild.

– Det blev ett tydligt stopp för en månad sedan, något av en chock för företagsledningar som hamnade i krishantering. Det blev ett beslutsvakuum någon vecka, där man hade fullt upp med att hantera sin egen kris men ganska snart började man dock prioritera att fortsätta rekrytera. Vad gäller vd:ar, chefer och styrelseledamöter har processerna dock blivit något längre, säger vd:n och grundaren Magnus Tegborg.

Han framhåller att det ofta tar många månader att rekrytera en ny vd eller cfo och att det är nödvändiga funktioner som man inte klarar sig utan, rekryteringar som påbörjas nu blir kanske klara först efter sommaren då situationen kan vara helt annorlunda.

Även han ser att många företag i teknologibranschen tar in personer och att det fortfarande finns en efterfrågan av expertis inom medtech och läkemedelsindustrin.

– Hela läkemedelssektorn går på högvarv, och det gäller egentligen för all utveckling som inte är beroende av intäkter nu, de har ett annat läge.

Inte heller Michaëla Berglund, som är vd på Michaël Berglund som grundades av hennes pappa, ser någon kraftig nedgång i verksamheten. Med inriktning på nyckelpositioner som finanschefer och vd:ar i en rad olika branscher har efterfrågan hittills hållit i sig. Hon säger att situationen har varit besvärligare under tidigare ekonomiska kriser och framhåller att många bolag i dag är välfinansierade.

– Då var det värre 2001 och eftersom detta är min pappas företag såg jag också hur påverkad verksamheten blev av allt som hände när jag tog studenten 1992.  Läser man i tidningen verkar allt ha gått åt helvete men vi ser flera branscher som det går väldigt bra för, som livsmedelssektorn och allt annat som människor behöver hemma, säger hon.

Frågan är dock om den relativt optimistiska bilden som ges delvis är ett resultat av en fördröjd effekt. Novares vd Fredrik Hillelson säger att det är en eftersläpning i rekryteringsbranschen.

– Man har att göra tre, fyra månader framåt i tiden men vi räknar med att vår befintliga affär går ner med 50 procent från maj och framåt. Vissa aktörer gör ingenting och hoppas på att det blir bättre men vi har försökt ställa om helt med Beredskapslyftet för att hjälpa människor att få jobb, 30 procent av mina medarbetare jobbar med det nu.

Återhämtning under hösten

På Manpower Group, ett av Sveriges största bemannings- och rekryteringsföretag med cirka 7 000 medarbetare över hela landet, ser man en minskad efterfrågan, samtidigt tror man på en återhämtning om ett halvår.

– Årets första kvartal såg ganska normalt ut men nu ser vi en generell avmattning på marknaden, framför allt inom den privata sektorn medan vi ser en ökad efterfrågan från den offentliga sektorn, särskilt hos regionerna, säger Christian Ahlgren som är chef för rekrytering på Manpower Group, som årligen sätter omkring 15 000 personer i jobb.

Trots en generell avmattning på den privata sidan ser även han branscher som går fortsatt bra, som logistik och verksamheter kopplade till dagligvaruhandel eller e-handel. På konsultsidan har vissa kunder avslutat konsulter alternativt valt att hyra konsulten färre timmar medan rekryteringssidan får se pausade eller helt avbrutna rekryteringsuppdrag.

– Under våren kommer det att vara en tuff situation på arbetsmarknaden, kanske även under sommaren men sedan kan det vända uppåt igen.

Optimismen kommer delvis från Manpowers årliga undersökning från i fjol där 64 procent av arbetsgivarna angav att de hade svårt att hitta rätt kompetens, vilket var den högsta siffran på tio år.

– Den kompetensbristen försvinner inte på grund av epidemin, säger Christian Ahlgren.

Ett bristområde på svensk arbetsmarknad har längre varit ingenjörer och här fortsätter exempelvis Ericsson att rekrytera enligt tidigare lagda rekryteringsplaner.

– Alla våra rekryteringar är bedömda som nödvändiga, säger Eva Andersson på Ericssons kommunikationsavdelning.

Just nu söker Ericsson drygt 600 olika ingenjörer. I Sverige fortsätter bolaget bland annat att stärka sin r&d-verksamhet och man söker även mjukvaru- och hårdvaruutvecklare.

– Till Ericsson i Karlskrona, där Ericsson Wallet Platform finns, utökar vi nu vårt nuvarande team på hundra personer. Till Ericsson i Göteborg stärker vi vårt 5G team och söker mjukvaruutvecklare, produktägare, System Managers och ledare i olika positioner.

Att flera bemannings- och rekryteringsbolag har haft det tufft i coronakrisen blev tydligt när exempelvis Volvofabrikerna stannade av, vilket också påverkade tusentals konsulter, och en person inifrån rekryteringsbranschen säger till Affärsvärlden att det kommer att ske ”en utslagning i branschen”.  En gemensam nämnare för flera noterade bemanningsföretag är att de har åkt på stryk på börsen. De senaste tre månaderna har exempelvis Poolias aktiekurs backat med över 40 procent, Manpower Group Inc med 35 procent och Wise Group med sju olika dotterbolag med över 45 procent. Wise har också själva varslat 50 personer om uppsägning.

Mathias Linarfve är vd för dotterbolaget Wise IT som rekryterar bland annat it-konsulter. Han har arbetat inom konsult- och rekryteringsbranschen sedan 1996.

– Det som är skillnad nu mot tidigare kriser är att detta kom mycket mer överrumplande. Det senaste kvartalet växte vi på Wise IT med närmare 30 procent. Då blir det en dramatisk skillnad att hamna i ett läge där kunderna blir osäkra och lägger varsel och permitteringar, säger han.

Wise IT för dagligen samtal med sina kunder som enstämmigt säger att de kommer att köra igång igen i september, men när det väl lossnar kommer normalläget för konsulterna att vara lägre än före krisen, tror Mathias Linarfve.

– I höst kommer företag att leta efter både generalister och specialister inom it. Det är dåligt precis just nu, men marknaden kommer tillbaka, om än på lägre nivåer. Duktiga it-specialister finns det utrymme för och stort behov av oavsett marknadsläge.

Under finanskrisen ledde exempelvis bara 6 av 10 varsel till uppsägningar.

Antal varsel har dock skjutit i höjden. Under årets första tre månader var 48 899 personer varslade om uppsägning. Det är en kraftig ökning mot samma period i fjol då motsvarande siffra var 15 929, eller 2018 då antal varslade var 8 317 personer för samma period. Men mörkertalet är stort. Företag som ska varsla fler än fem anställda måste anmäla det till Arbetsförmedlingen, vilket bland annat innebär att småföretagens varsel inte syns i siffrorna. Den senaste veckan visar dock en dämpning av antalet lagda varsel, vilket kan bero på att Tillväxtverket börjat bevilja stöd för korttidsarbete, enligt Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Samtidigt ser man att arbetslösheten ökar i snabb takt och är nu uppe i 8 procent.

Mellan den 13 och 19 april har 13 190 personer skrivit in sig som arbetslösa, vilket är 8 189 fler än samma vecka 2019 då det var 5 001. Det innebär att det under förra veckan fanns 409 257 inskrivna arbetslösa.

Men det är en splittrad arbetsmarknad. Efterfrågan på arbetskraft har stannat upp nästan helt inom vissa branscher som hotell- och restaurang, samtidigt som behovet är stort inom exempelvis delar av livsmedelsindustrin, vård och omsorg, inom gröna näringar som skogsarbetare och bärplockare. Krisen kommer att påskynda strukturomvandlingen, enligt Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

 Inom vissa sektorer och vissa regioner skriker livsmedelsbolagen efter folk. På andra ställen är det dött. Monica Längbo är HR-direktör på Axfood som rymmer alltifrån restaurangkedjan Urban Deli till livsmedelsbutiker som Willys och Hemköp:

– När corona konstaterades i Sverige gick det fort. Vi märkte direkt, precis som många andra, en ökad sjukfrånvaro när våra medarbetare började stanna hemma även vid lindriga symptom, precis som de ska. Parallellt med det har vi haft en ojämn efterfrågan inom våra olika verksamheter, vissa delar har ökat kraftigt, medan andra delar såsom restaurangsegmenten och gränshandeln har det tuffare, säger hon.

I början samlade Monica Längbo HR-cheferna i koncernens bolag varje dag för att arbeta fram gemensamma riktlinjer och hantera olika frågor.  De tog det säkra före det osäkra och ställde snabbt om och prioriterade det nya läget med fullt fokus på den dagliga driften. Av omtanke för medarbetare ombads de som varit i smittdrabbade områden jobba hemifrån i 14 dagar innan de kunde återgå till sin arbetsplats.

– För oss som jobbar med HR har det varit många delar att väga in. Arbetsmiljön för våra medarbetare, olika alternativ inom bemanning, kommunicera nya riktlinjer och bemöta oro. Vi har valt att tillfälligt pausa allt som tar fokus från driften, och framför allt fokuserat på bemanning.

Axfood har startat en intern bemanningspool inom koncernen med dubbla syften, dels att stötta verksamheter som behövde extra resurser, dels att ge medarbetare inom delar som hade det tuffare möjlighet att fortsätta arbeta. Exempelvis har anställda inom gränshandeln mot Norge kunnat hjälpa sina kollegor på Willys, Hemköpsmedarbetare har flyttat mellan olika butiker, samtidigt som medarbetare inom restaurangverksamheten har fått stötta upp på lager, i butiker och e-handel.

– Det har funnits ett otroligt starkt engagemang för att hitta lösningar i det här läget, både från medarbetare, företag och från fackligt håll. Alla har slutit upp för att säkra driften. Vi har snabbt prioriterat om, medarbetare har hoppat in på nya ställen, bytt arbetsuppgifter och så vidare. Hela den här krisen har också visat att vi är en stark och viktig bransch.