Norske miljardärens intåg i Sverige: ”Som H&M och Persson”

“Jag har sju miljarder kronor och du har inga. Det kan bara sluta på ett sätt.”

Orden sägs ha fallit i slutet av 90-talet när John Fredriksen förhandlade med sjöfartsnestorn Clarence Dybeck om att köpa upp svenska oljetankers. Norrmannen gick segrande ur manglingen med ett bud på 600 Mkr.

Men samtidigt som bilden av den norske redarmiljardären målas upp som en kompromisslös affärsman vittnar andra om ett tillbakadraget spekulationsgeni.

Han beskrivs också som en modern Aristoteles Onassis. Men den grekiske redarens fartygsflotta under mitten av 1900-talet framstår som en droppe i havet jämfört med imperiet Fredriksen byggt upp.

När det kommer till investeringar är han inte heller rädd för att ta enorma risker. Under 80-talet träffades hans fartyg av missiler när de fraktade råolja över Persiska viken under brinnande krig mellan Iran och Irak.

”Det fanns inga andra affärer vid den tiden”, konstaterade Fredriksen torrt i en sällsynt intervju från 2012.

Hans risktagande har lönat sig: 80-åringens förmögenhet uppgick förra året till 250 mdr kr. Förmågan att följa marknaden likt ebb och flod är vad som skapat den.

”En av de märkliga sakerna med shipping är att man tjänar de stora pengarna beroende på när man går in och när man går ut. Han är briljant på båda”, har USA:s tidigare handelsminister Wilbur Ross sagt om Fredriksen.

“Undrar om han är synsk”

En av John Fredriksens närmsta vänner säger att den norskcypriotiske entreprenören fortsätter förvåna, trots att de känt varandra i över 50 år.

“Han kan komma ihåg detaljer från möten som hände 30–40 år tillbaka, med tider och vad som sades. Jag har aldrig upplevt något liknande hos någon annan människa”, säger Morten Kristiansen till Dagens Næringsliv.

Vännen vittnar också han om Fredriksens unika talang.

“Han kan läsa shippingmarknader och framtiden på ett sätt att man ibland undrar om han är synsk. Han vet exakt när han ska sälja fartyg innan en marknad går ner”, säger Kristiansen.

Kanske var det vad Fredriksen såg när han sålde hela sitt innehav i torrlastrederiet Golden Ocean Group för drygt 19 mdr kr i mars.

En del av pengarna har gått till att fortsätta öka sitt ägande i det svenska fastighetsbolaget Fabege.

Fredriksen tog en första position i maj 2023 och har sedan dess tagit mer och mer kontroll. I april i år gick han om familjen Paulssons investeringsbolag Backahill som största ägare med 17,45% av aktierna, värda 4,64 mdr kr.

Dottern Kathrine Astrup Fredriksen är den som varit mest engagerad i investeringen i det svenska bolaget.

“Hon har varit i Sverige och tittat på alla Fabeges fastigheter”, säger Bent Oustad, VD i norska Norwegian Property och nyligen invald i styrelsen i Fabege.

Satte döttrarna i styrelsen

2021 köpte Fredriksen alla aktier i Norwegian Property. Bolaget äger en stor del av fastigheterna vid Aker Brygge i centrala Oslo, ett område känt för shopping, restauranger, kontor och exklusiva bostäder. Här finns också en båthamn och färjeterminal.

Båda Fredriksens tvillingdöttrar, Kathrine och Cecilie, sitter i styrelsen. Ingen av dem har tagit plats i Fabege, men Oustad är placerad där av Fredriksen.

“Ja, det är han som har nominerat mig till platsen”, säger han och fortsätter:

“Jag har jobbat 20 år i fastighetsbranschen i Norden, så jag tycker att jag har ganska mycket erfarenhet.”

Kopplingen till den norske redarmiljardären är han fåordig kring, men konstaterar att investeringen kan ses som en diversifiering bort från olja och shipping, som lagt grunden för Fredriksens rikedom.

“Det är helt naturligt att en liten del av familjens förmögenhet är placerat in i fastigheter”, säger Oustad.

“Bra mix i styrelsen”

Styrelseordföranden i Fabege, Jan Litborn, har vid flera tillfällen haft kontakt med Fredriksen.

“Han säger att det är en långsiktig investering, så jag hoppas på det”, säger Litborn till Afv.

Fredriksens intåg som storägare i Fabege har enligt honom inte påverkat hur bolaget styrs.

“I styrelsen handlar det om att ha sitt eget ansvar för det man gör. Oavsett var man kommer ifrån. Jag tycker vi har en väldigt bra mix i vår styrelse”, säger Litborn.

Finns det en vilja från honom att förändra Fabege inifrån? Eller hitta nya vägar för bolaget?

“Vi utvärderar hela tiden bolaget. Det är ju vad det är. Stockholmsbaserade kommersiella fastigheter. Det är det vi jobbar med.”

En viktig fråga för styrelsen är vem som ska leda bolaget. Stefan Dahlbo, som varit Fabeges VD sedan september 2019, meddelade tidigare i år att han går i pension vid årsskiftet.

“Vi som är ansvariga för det är jag, Lennart Mauritzson (Backahills VD, red. anm) och Bent Oustad, representanter för de största ägarna. De är väldigt engagerade i den här frågan”, säger Litborn.

Fabeges svaga länk

Kraven är tydliga: Den nya VD:n ska vara entreprenöriell och kunna se möjligheter för kostnadsbesparingar och intäkter.

“Det är ju det som är Fabeges svaga länk för verksamhetsresultatet. Det måste vi jobba upp”, säger Litborn.

Finns det någon konflikt bland storägarna om målbilden?

“Nej, det är absolut tvärtom. De är överens i sin uppfattning: Vi måste jobba med balansräkningen. Sen har vi en konjunktur vi måste ta hänsyn till.”

Elefanten i rummet är hur Fredriksen agerade i övertagandet av Norwegian Property, där han först dammsög marknaden på aktier för att sedan buda ut bolaget från Oslobörsen.

Fastighetsanalytikern Viktor Hökenhammar på Pareto ser det inte som helt osannolikt att samma sak kan hända i Fabege.

“Det påminner lite om hur Stefan Persson agerar i H&M”, säger han och syftar på hur modemogulen kontinuerligt handlar aktier för miljardbelopp. På sikt kan det innebära att familjen till slut äger över 90% av bolaget, vilket skulle betyda att man kan tvångsinlösa minoriteten och ta ut bolaget från börsen.

“Så länge aktien är tillräckligt billig kommer han troligtvis fortsätta köpa”, säger Hökenhammar om den liknande situationen med Fredriksen i Fabege.

Ett bud lär däremot inte ramla in imorgon.

“Men med en vakant VD-post finns det ett tillfälle för honom att ta större kontroll och påverka vem som i slutändan blir ny VD”, säger analytikern.

Att det nu finns två tydliga storägare i bolaget är en positiv sak, enligt Hökenhammar.

“Det fungerar som ett skydd för övriga aktieägare, det krävs mer än ett halvdant bud för att få igenom något. Den motvikten gör att ett eventuellt förvärv skulle kräva en väsentligt högre prislapp än dagens nivåer”, säger han.

“Sitter i samma båt som många andra”

Substansrabatten i Fabege skrivs till 44,8% och aktien har backat 31% de senaste tre åren.

Naturligtvis är inte heller Backahill nöjda med utvecklingen.

“Det är ju klart, det finns inte så stort förtroende för kontorsfastighetsbolag. Vi sitter i samma båt som många andra”, konstaterar VD och koncernchef Lennart Mauritzson.

Ändå är han hoppfull om att den så kallade kontorsdöden bara är en tillfällig svacka.

“Marknaden kommer att finnas, det är inte så att den kommer att försvinna”, säger han.

Att en ny storägare kommer in är enligt Mauritzson välkommet. Hans bild är att Backahill och Fredriksen delar värderingar och långsiktighet i synen på Fabege.

“För oss finns inget värde i att vara största ägare, jag tror att det är en missuppfattning. Det handlar om att hitta personer att göra rätt saker tillsammans med”, säger VD:n.

Sara Paulsson: Styrelserummet inte viktigast

Syskonen Svante och Sara Paulsson som är arvtagare till det imperium deras far Erik Paulsson byggt upp har inte heller intresset att styra Backahills bolag från styrelserummen.

“Pappa brann kanske inte heller för styrelserummen alltid, eftersom han gärna ville vara med ute på fältet. Men han växte in i rollen. Idag handlar styrelsearbete mycket om det finansiella och om siffror, inte vad som händer ute på fältet. Styrelserummen är inte det viktigaste och jag och Svante vill fokusera mer på den övergripande strategin”, har Sara Paulsson tidigare sagt till Afv.

Fabege har varit i Erik Paulssons ägo sedan han som VD i Wihlborgs köpte bolaget 2005. Över tid har han genom Backahill stärkt sitt grepp om bolaget.

Nu pekar mycket på att familjen kan bli frånsprungna i ägarlistan.

Men enligt VD:n Lennart Mauritzson finns ingen dramatik i att Fredriksen potentiellt kan bli en allt större majoritetsägare.

“Det spelar inte så stor roll så länge man visar respekt mot de andra aktieägarna, vilket jag förväntar mig att man fortsätter göra. Det finns ingenting som tyder på något annat”, säger han.

I Norwegian Property valde till slut Fredriksen att köpa ut bolaget från börsen. Hur skulle Backahill agera i en sådan situation?

“Det är hypotetiskt och något jag inte kan förhålla mig till på något sätt. Vi tänker fortsätta jobba med den strategiska planen, som vi alltid gör.”

Läs också:

Fabege: Rabatt på bra lägen