”Fler kommer att förlora sina jobb 2023”

Strax före jul hölls ett ”pink slip”-party på 620 Jones, en populär bar i centrala San Francisco i Kalifornien. Den här sortens nätverksträffar för nyligen uppsagda personer i techbranschen och rekryterare blev ett fenomen i Silicon Valley när dotcombubblan sprack för drygt 20 år sedan.

Gästerna minglar med tydliga färgmarkörer som visar om de söker jobb, rekryterar eller bara är där för att ha trevligt. Efter att tiotusentals ”techisar” – många med tickande visum – förlorat sina jobb är de rosa festerna åter på agendan.

Dagens kris går dock inte att jämföra med dotcombubblans upplösning i början av 2000-talet, anser Ahmed Banafa, professor på San Jose State University. Då han själv var en av dem som förlorade jobbet.

”Vid tidigare kriser, dotcomkraschen och finanskrisen 2008, såg vi väldigt stora uppsägningar under en kort period. Den här gången är bolagen mer försiktiga. De vill inte göra sig av med för mycket folk. Det vi ser har mer karaktären av en mjuklandning. Men det betyder också att det inte är över, fler kommer att förlora sina jobb under 2023”, säger han till Affärsvärlden.

Blodigt år i techmeckat

Det blev ett tufft år för de amerikanska techföretagen. Under 2022 tvingades de säga upp anställda i tiotusental, varav flertalet under årets andra hälft. Totalt uppskattas att drygt 100 000 personer i sektorn förlorade sina jobb under 2022.

De mest uppmärksammade neddragningarna har aviserats från bolag som Meta, Amazon, Salesforce, Netflix och Intel, men även andra minskar på arbetsstyrkorna. Google meddelade i höstas att bolaget skulle dra ner på personal genom naturliga avgångar och minskad rekrytering. Kort efter nyheten läckte dock uppgifter ut om ett pågående utvärderingsprogram av de anställdas prestationer. Och strax före jul kom ytterligare uppgifter som tolkats som att Google gör sig redo för att säga upp personal under 2023, baserat på resultaten.

Liknande program, och omorganisationer med nedläggningar av olika enheter, pågår även i flera andra bolag. I Silicon Valley, där nästan 30% av den arbetsföra befolkningen arbetar inom techsektorn, är oron tydlig både för den lokala ekonomin, och för hur krisen på längre sikt kommer att påverka områdets attraktionskraft. Huruvida Silicon Valley har ”förlorat sin mojo” (dragningskraft) eller inte, har blivit ett vanligt diskussionsämne i massuppsägningarnas spår.

Tickande visum

De stora techbolagen har de senaste åren rekryterat talanger från hela världen med hjälp av ett speciellt visumprogram, framför allt personer från Asien har kommit, men även från Kanada och Europa. Många av de anställda har flyttat till Silicon Valley på arbetsgivarens bekostnad för att jobba på Googleplex, Apple Park, Meta och de andra techbolagens gigantiska kontorsområden. Immigrationen bromsade in under pandemin, men så sent som under sommaren 2022 sågs återigen ett stort inflöde av unga talanger som anlände från framför allt Indien, Kina och Taiwan.

En man från Bangladesh som nyligen flyttat till Silicon Valley med sin fru och en fyra år gammal son, berättar att han inte vet om de vågar binda upp sig på ett hyreskontrakt eller köpa en bil. De månatliga kostnaderna skulle bli omöjliga att betala om de tvingades flytta tillbaka. En kvinna som förlorat sitt jobb uttrycker det som att hennes klocka har börjat ticka då hon måste hitta en ny arbetsgivare innan visumet löper ut.

Amhed Banafa säger att det som händer är en sorglig historia.

”Många av mina vänner är här på H1B-visum och de har 60 dagar på sig att hitta ett ny arbetsgivare. Annars måste de lämna USA. Det skadar teknikindustrin eftersom många av dem kommer att åka till länder som Kanada eller sitt hemland och använda sin kunskap för att utmana USA:s ledarskap i teknikvärlden. Titta bara på TikTok som är ledande inom sociala medier för generation Z”, säger Ahmed Banafa.

Ingen ljusning

Det har väckts krav på ändrade regler för visum, men Banafa tror inte att det kommer att hända något, åtminstone inte den närmaste tiden.

“Politikerna i kongressen är väldigt långsamma med att göra förändringar i frågor som rör migration på grund av de stora politiska skillnaderna mellan de två stora partierna”, säger han.

Banafa ser krisen som en möjlighet till självreflektion för bolagen.

”De ser nu över hur de kan sänka sina kostnader. Att arbeta på distans är ett alternativ som kan både minska behovet av jättelika kontorsytor och ge dem möjlighet att rekrytera i andra delar av USA där lönerna är lägre, utan att de anställda behöver flytta till Kalifornien.”

Mark Zuckerberg meddelade nyligen att Metas ”fastighetsavtryck” ska krympas, vilket innebär att kontor kommer att stängas eller utrymme kommer att minska genom bland annat skrivbordsdelning. Sannolikt är dagens gigantiska och överdådiga kontor i Silicon Valley del av de diskussioner som även andra ledningsgrupper med sina styrelser och ägare. I mellandagarna rapporterade Fox Business att Elon Musk tagit täten genom att att minska Twitters yta i huvudkontoret från sex till två våningar. Sen framkom att Twitter också underlåtit att betala hyra.

Förväntar du dig förändringar i techbolagens ledningsgrupper under 2023?

 ”Det har vi redan sett i företag som Amazon, Disney och snart Twitter. Det här är en period av osäkerhet och bolagen kan inte fortsätta göra samma sak som de gjort senaste tio åren när marknaden förändras så ja, vi kommer förmodligen se fler VD:ar som tvingas lämna”, säger Ahmed Banafa.

Hur kommer krisen att påverka Silicon Valley?

 ”Silicon Valley definieras inte av ett företag, det är motivationens dal. Varje gång vi har en kris som den här är det gryningen för nya stora företag: Twitter grundades år 2000 och i spåren av finanskrisen växte Meta, Uber, WhatsApp och många fler till globala koncerner”, fortsätter han.

Krisens vinnare

Men som bekant är den enes död den andres bröd. Vissa aktörer kan dra fördel av att tech-boomen saktat ner. Bland optimisterna finns svensken Nicolai Wadström som är VD och grundare av San Fransisco-baserde venture capital firman Bootstraps Labs. Det fokuserar på tidiga investeringar, framför allt inom applicerad AI.

”Vissa stora firmor som investerar i sena skeden nära en börsintroduktion, har det jobbigt just nu. De investeringar de gjort de senaste åren är värda väldigt mycket mindre idag”, säger han.

Som ett exempel nämner Nicolai Wadström att snittvärdet på en C-runda rasat från drygt en miljard dollar i början av 2022 till runt 200 miljoner dollar under årets fjärde kvartal. Samtidigt innebär det möjligheter för firmor med lite friare investeringstyglar.

”Du kan köpa betydligt mer av bolagen för mindre pengar. Utifrån mitt perspektiv som tidig investerare ser jag inte en kris utan enorma möjligheter”, säger Nicolai Wadström och fortsätter:

”Bootstrap Labs gynnas av lägre värderingar och våra portföljbolag har plötsligt möjlighet att anställa toppingenjörer från bolag som Twitter och Google.”

Tillväxten för bolag som BootstrapLabs investerar i förväntas nu sätta fart först om två till tre år, då det makroekonomiska läget kan vara ett helt annat. Strategin har ändrats för de närmaste åren.

”Vi har gjort många exits under de senaste åren, men nu är planen att inte sälja något de närmaste 12 till 18 månaderna. Det är köparens marknad just nu.”

Avsked pressar värderingar

Avskeden i Silicon Valley får också konsekvenser för techbolagens redan hårt ansatta värderingar. Däribland svenska betaljätten Klarnas.

Enligt många anställningskontrakt i Silicon Valley måste friställda medarbetare sälja sina aktier inom en 60-dagarsperiod. Det har skapat en säljvåg som förstärks av att även många av de medarbetare som får stanna väljer att sälja, oroliga för en fortsatt nedgång och att börsintroduktioner som tidigare hägrat rycker allt längre in i framtiden.

Försäljningen av onoterade techaktier sker på andrahandsmarknader såsom Rainmaker, där priserna normalt drivs upp inför förväntade noteringar och nya kapitalrundor – händelser som nedgången så när som satt stopp för.

Anställdas önskemål om likviditet i ägandet, och företagens vilja att hålla fast vid högre värderingar, är en dragkamp som kommer att påverka techklimatet under hela 2023. Medan många bolag hjälper sina anställda att sälja innehaven genom så kallade strukturerade likviditetsprogram, har Klarna hittills dragit benen efter sig genom att inte processa de förfrågningar om andrahandsförsäljningar som bolaget kräver.

Nicolai Wadström är inte heller särskilt oroad över den närmaste framtiden för techsektorn och Silicon Valley. Han pekar på att bolag som Apple, Google och Meta fortfarande är välmående företag, men som rekryterat väldigt kraftigt under de senaste åren.

”I de tider vi befinner oss i finns möjlighet att dra ner på och trimma arbetsstyrkan. Alla som byggt en verksamhet vet hur svårt det är att skapa ett bra team. I slutänden krävs det nästan alltid justeringar.”

Han pekar vidare på de stora techbolagen inte kommer att sluta helt att rekrytera, och att de är duktiga på att växa genom förvärv.

”Bolag som Meta och Apple förvärvar kanske i snitt ett bolag i veckan, men många är så små så att vi aldrig hör talas om dem. De talar om för grundarna vilket problem de ska lösa, och sedan får de fortsätta driva sina företag som självständiga enheter i koncernen”, säger Wadström.

Investerarna tar makten

Jordyn Dahl, senior nyhetsredaktör på Linkedin, är inte heller nämnvärt oroad över krisen i techindustrin.

”Det som sker i Silicon Valley har en väldigt begränsad påverkan på resten av USA och näringslivet i stort. Många branscher växer fortfarande, trots det ändrade makroekonomiska läget. Även om takten kanske minskar något”, säger hon.

Jordyn Dahl hör till dem som inte är speciellt oroade över dem som förlorar sina jobb.

”Dessa personer är väldigt attraktiva på arbetsmarknaden”, säger hon.

Jordan Dahl ser ett tydligt maktskifte, från bolagen till investerarna, och tror att det kommer att bli ännu tydligare under 2023. Boomen i techindustrin skapade en konkurrens mellan riskkapitalistbolagen som gjorde att värderingarna steg och grundarna kunde styra väldigt mycket efter eget huvud.

”Nu är det back to basic och de kommer att tvingas svara på mycket tuffare frågor om intäkter, kassaflöde och hur de ska nå konsumenterna.”

Flera personer med insikt i branschen delar Jordan Dahls bild av ett pågående maktskifte från bolagen till investerare. De stora riskkapitalfirmorna som tvingas se hur deras investeringar sjunker i värde har börjat ställa krav.

I slutet av oktober skrev Meta-investeraren Brad Gerstner på Altimeter Capital ett öppet brev till Mark Zuckerberg där han kritiserade de enorma belopp som bolaget spenderat på Metaverse. I brevet skriver han även att kostnaderna kopplade till personalen måste minskas med minst 20%, och att Meta måste hitta sin mojo igen.

Jordan Dahl tror dock att den stora förändringen av krisen kommer i form av ett nytt sätt att tänka.

”I synnerhet unga talanger som nyligen börjat sina karriärer på bolag som Airbnb, Meta och Twitter har mentaliteten att det bara handlar om att växa till varje pris och att man kan tänka på lönsamheten senare. När de startar ett nytt projekt och får frågor om lönsamheten så vänds perspektiven helt och hållet.”

Från drömarbetsplatser till vanliga bolag

Att rekryteras för att jobba på de stora techbolagens huvudkontor i Silicon Valley har hittills inneburit höga löner och alla förmåner man kan drömma om på en arbetsplats: kaffe gjort av förstklassiga baristor, massage, gourmetmåltider, konserter, snack, träningsanläggning. På taket på en av Metas byggnader finns en skog med löprundor och servering för den som är sugen på en picknic, och har du tur kanske du får syn på en av de små rävarna som bor bland träden.

En man som jobbar med service för anställda på techbolagen berättar om en kvinnlig anställd på Google som var väldigt krävande.

”Min kollega som märkte att jag reagerade lutade sig fram till mig och viskade: du måste komma ihåg att hon är en Google.”

Såväl de anställda själva som omgivningen har sett dessa unga anställda som ”techadel” i Silicon Valley – de utvalda.

Nu kan det goda livet vara över och många av de unga anställda som är vana att bli hyllade som bolagens främsta tillgångar, och världens framtid, är besvikna och chockade över hur snabbt allt kunde förändras.

Tidigare i år meddelade Meta att man stänger av gratis tvätt och kemtvätt och skärper reglerna för fria måltider i restaurangerna.

Beskedet kom strax efter att Google drog in på fria lunchleveranser och träningspass.

Hur de ny tuffa tiderna kommer att påverka lönerna under 2023 är oklart. Snittlönen för en mjukvaruingenjör på Meta uppges ligga på drygt 250 000 dollar per år, men förhandlingsläget har onekligen försämrats inför nästa lönesamtal.