Analys: Varning för utvecklingsbolagen

Men pengar som inte är i handen är i skogen, så kom igen – hur länge är du egentligen beredd att låna ut dina pengar utan ränta till någon som plöjer ned dem i IT, kundrepresentation, rekryteringar, nya projekt, konferenser, nytt huvudkontor, resor och etablering på nya marknader? Fem år, tio år? Mer?

De senaste månaderna har flera av börsens utvecklingsbolag tagit in nya pengar. C Technologies, Netinsight och Switchcore är några exempel.

Gemensamt för flera är att det inte ens en etablerad marknad för deras nya innovativa produkter, utan bolagen ska själva uppfinna den. Men företag som under många år har bedrivit utvecklingsverksamhet har ofta inte den säljkultur som är nödvändig för att få fart på omsättningen.

Ändå fortsätter bolagen att ta in pengar från marknaden och det blir till slut ett sätt att leva. När pengarna tar slut gör man bara en nyemission och fortsätter att hoppas att det stora lyftet ska komma snart. Switchcore tog in 242 Mkr tidigare i år, Net Insight 157 Mkr. Net Insight, som är fem år gammalt och gör bredbandsväxlar, sålde under första halvåret för 11 Mkr och gjorde samtidigt en förlust på 220 Mkr.

Nätverksbolagen Effnet och Dynarc är andra exempel på bolag som hittills utan framgång har försökt skapa efterfrågan på sina produkter. Läspenneföretaget C Technologies som har rasat med 75 procent i år, tog nyligen in 600 Mkr från sina aktieägare för att kunna fortsätta verksamheten.

Historiska kurskometer där förhoppningarna om en lysande framtid under perioder blossar upp trots otaliga bakslag är Pricer och Sintercast. De första två har tio år på nacken och den sistnämnda snart fem år. Samtliga sysslar med produktutveckling, men i helt olika branscher (elektronisk prismärkning respektive gjutteknik och nätverksutrustning), och samtliga brottas med röda siffror.

Internetkonsulterna och e-handelsbolagen vill jag inte ens nämna, det är att slå in öppna dörrar. Mer intressant är att titta framåt, på bioteknikbolagen. De tillhör framtidsbranscherna på börsen, och många investerare skiftade till dem när luften började gå ur Icon Medialab och andra IT-bolag. Kurserna i bioteknikbolagen rör sig med snabba, oförutsägbara kast i takt med att något genombrott sker eller något samarbetsavtal tecknas.

Även i de här bolagen saknas en kultur av vinstmaximering, framförallt om företagsledningarna har sina rötter i forskningsvärlden. Där existerar inte begreppet vinst, av förklarliga skäl. Behöver man pengar ansöker man om det och är man en någorlunda etablerad forskare trillar kulorna pålitligt in, det finns ganska gott om rika forskningsstiftelser i Sverige. Och det förfarandet funkar ju även på börsen.

Problemet med forskningsbolag som Oxigene, Active Biotech, Tripep, Medivir och Pyrosequencing är dessutom att när man väl har en godkänd produkt, då börjar det verkligt svåra, att få ut den på marknaden.

Kanske är kursbakslagen för många forskningsbolag de senaste månaderna delvis ett uttryck just för att marknaden inser att här tjänar man inga snabba lätta pengar. Tvärtom värderas många bioteknikbolag just nu lägre än kassan. det visar att man snarare ser dem som pengaslukare än värdegenererare.

Många forsknings- och utvecklingsbolag har samtidigt börjat dra åt svångremmen i ett desperat försök att få koll på kostnaderna, men det räcker inte om bolaget saknar rätt kultur för att bedriva vinstgenererande verksamhet. Det är bra att tänka igenom hur lång placeringshorisont man har innan man går in i forskningsbolag. Tyvärr är det ont om exempel på utvecklingsbolag på börsen som blivit vinnare.