”Är det nya eller gamla pengar?”

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog får i princip översätta olika regeringars budgetförslag. Nu efterlyser hon en större transparens i höstbudgeten.
”Är det nya eller gamla pengar?” - andersson-wallenskog-700_binary_6973208.jpg

“Jag har tagit del av vår- och budgetpropositioner från olika regeringar och satt mig in i hur varje regering får ihop budgetar. Gång efter annan ser jag hur gamla satsningar på välfärdsområden kan presenteras som nya reformer bara genom att förändra i en del tabeller”. Så skriver Annika Wallenskog på SKL:s offentliga blogg. Att hon har blivit ganska matt över att behöva sitta och analysera, och i princip översätta, olika regeringars budgetförslag blir tydligt när Affärsvärlden träffar henne en tidig morgon på sitt kontor på Södermalm i centrala Stockholm.

– Varje år när regeringen publicerar sin budgetproposition ringer medlemmar till oss och den första frågan vi får är alltid: “Är detta nya eller gamla pengar?”. Kommunerna och regionerna är bara intresserade av nettoökningar, de är ju inte intresserade av att man trollar runt pengar. 

Vad gäller kommuner och regioner, blir du en slags tolk vad gäller budgetförslag?

– Mina medarbetare måste ofta utröna om det som kallas för “satsningar” faktiskt innebär satsningar, om det faktiskt är nya pengar, eller om det är gamla. Och om det är nya pengar jämfört med vad man sade i vårbudgetpropositionen.

Kan du ge ett konkret exempel?

– Regeringen presenterade nyligen “Fem nya välfärdsmiljarder”. Man sade detsamma i våras och säger det nu igen. Men vad menas med fem nya välfärdsmiljarder? Jo. Kommunerna får 3,5 miljarder kronor, det är inga konstigheter men vad gäller regionerna handlar det om 1,5 miljarder kronor som är öronmärkta till primärvården men samtidigt har staten tagit bort andra anslag inom hälso- och sjukvården. Så när man grottar ner sig i detta, vilket man måste göra, så blir det inte 1,5 miljarder netto till vården.

Har ordet “satsar” blivit ett politiserat ord? 

– Om det är lite pengar kan det vara det. Men till skillnad från våra grannländer så räknas Sveriges budget inte upp med löneökningar, priser eller demografi vilket i sig kan innebära att det man kallar för en satsning inte behöver vara det eftersom man inte tagit hänsyn till exempelvis kostnadsökningar eller att fler personer måste dela på pengarna jämfört med föregående år.

Vad borde vara med i årets höstbudget?

– Det är framförallt transparensen som borde bli större. För att något ska kallas en satsning bör det vara en ökning utöver pris- och löneökningar. Dessutom borde staten göra som kommunerna, och räkna upp budgeten, om det är fler elever så borde man ta hänsyn till det och göra som i våra grannländer och indexera statsbudgeten utifrån parametrar som prisökningar och demografi. Med tanke på att kommuner och regioners ekonomi motsvarar drygt 20 procent av BNP är det förvånande att kommunal ekonomi diskuteras så pass lite.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.