Astra Zenecas nya väg

Astra Zenecas nye vd, amerikanen David Brennan, befinner sig på resande fot. Häromdagen var han i Sverige, därefter gick resan till England. Och så går färden vidare. Han är på ”Road-show” för att charma investerare och sälja in företaget i samband med bokslutet för 2005, som landade flera miljarder över förväntan.

David Brennan var tidigare försäljningschef i Nordamerika, som är Astra Zenecas viktigaste marknad. Försäljning är hans bästa gren, och nu vill han göra det till Astra Zenecas bästa gren också. Han talar om patienter och kunder i stället för forskning. Brennan kommer inte att lägga sig i detaljer lika mycket som förre vd:n Tom McKillop, med sin forskningsbakgrund, gjorde.

Brennan har haft framgångar med marknadsföringen av Nexium (30 procents marknadsandel i USA) och Seroquel (30 procents marknadsandel i USA). Båda dessa läkemedel är etta på sina delmarknader. Han beskrivs som en skicklig strateg som får med sig människorna i organisationen. Han säger att hans främsta uppgift blir att utöka forskningsportföljen. Det räcker inte längre med egenutvecklade läkemedel och därför har bolaget påbörjat en uppköpsrunda av forskningsprojekt. I år blir det sannolikt förvärv för ett par miljarder, vilket är blygsamt jämfört med konkurrenterna, som också jagar förvärv.

Orsaken till den nya strategin är att Astra Zeneca har samma problem som övriga stora läkemedelsbolag: Astra måste få bättre avkastning på forskningen och sina 15 000 säljare. De har inget annat val än att köpa in nya produkter när de inte själva lyckas få fram tillräckligt många nya mediciner. Förra året började Astra Zeneca också licensiera in produkter inom cancer, hjärta-kärl och bioteknik, som är David Brennans favorit. En fördel är att nye utvecklingschefen John Pattersson kommer från Zeneca, vars styrka var just att licensiera in produkter.

Blodtryckssänkaren Zestril licensierade Zeneca in från Merck och blodfettsänkaren Crestor från japanska Shionogi.

David Brennan återkommer i sina tal ständigt till att utnyttja Astra Zenecas momentum – det gäller att smida medan järnet är varmt och köpa in produkter. Under tiden försöker han pressa den sista droppen ur citronen genom att skapa nya behandlingsområden för redan framtagna läkemedel. Till exempel ska psykosmedlet Seroquel även behandla manodepressiva.

Detta kallas för livscykelutveckling, samma process som den framgångsrika svenska läkemedelskonkurrenten Meda ägnar sig åt. Läkemedelsbranschen handlar alltmer om paketering och marknadsföring av varumärke. Patienter med magbesvär som köper Nexium för 11 kronor tabletten i stället för den billigaste omeprazol-kopian för drygt 4 kronor är ett uttryck för potentialen i ett varumärke.

Astra Zeneca har fem storsäljare som också är tillväxtprodukter och ytterligare fem produkter med en försäljning på över en miljard kronor. Problemet uppstår när patenten på de mest lönsamma produkterna går ut och de extrema vinstmarginalerna urholkas. 2008 går till exempel blodtryckssänkaren Selokens/Toprol -XLs patent ut. Generikabolagen har redan klampat in.

Forskningschefen Jan Lundberg ville tidigare att Astra Zeneca på egen hand skulle få fram storsäljare men det är en målsättning som han nu tvingas ge upp. Det senaste egna läkemedlet kom ut 2003, trots att bolaget satsar 23-31 miljarder kronor per år på forskning. Bolaget har forskning på 12 olika platser i världen.

Exempelvis Montrealenheten med 112 forskare är i världsklass inom neurologiska sjukdomar och smärta.
Men produktiviteten är inte hög nog.

Astra Zeneca har haft sex svåra år då forskningen gått på flera minor. Kostnader för att satsa på blodproppshämmaren Exanta (som visade sig ha oklara biverkningar), cancermedlet Iressa (som har en begränsad verkan) och kolesterolsänkaren Crestor (ifrågasatt säkerhet) uppgår till minst 15 miljarder kronor. Var för sig skulle de tre läkemedlen ha genererat 8-15 miljarder kronor per år i försäljning. Nu säljer de inte för mer än 15 miljarder kronor tillsammans, med Exanta på jumboplats.

Fem-tio år efter övriga stora läkemedelsbolag tvingas alltså även Astra Zeneca nu att lägga om strategin och satsa på förvärv av nya produkter och forskningsresurser.

Läkemedelsindustrin håller på att byggas om i grunden, när det har visat sig att de globala jättarna inte är kreativa nog att trycka ut storsäljare i en takt som kan motivera deras historiskt höga värderingar. De satsar nu på marknadsföring och distribution i stället för på spjutspetsforskning, men när man köper in forskningen faller också marginalerna.

Läkemedelsföretagen har därför omvärderats, och en vinstkrona i Astra Zeneca kostar nu knappt mer än en i den konkurrensutsatta livsmedelshandlaren Axfood.

Läkemedel är fortfarande en tillväxtbransch, globalt växer sektorn med 6-7 procent per år. Men på den viktigaste marknaden USA faller tillväxttakten när parallellimport och konkurrens inte tillåter prishöjningar som tidigare. Sammantaget innebär detta att branschen står inför fortsatt tuffa tider, och mycket talar för att marginalerna kom mer att fortsätta ned.
Det är svårt att se att Astra Zeneca skulle klara omställningen bättre än konkurrenterna. David Brennan har en gigantisk uppgift framför sig.
_______________________________________________________________

AKTIEN: Vänta

Brist på storsäljare

Astra Zeneca växte med 9 procent 2005, det ska jämföras med läkemedelsmarknaden som växte 6-7 procent. Bolaget värderas till p/e-tal 13-14 på 2006 års vinst: En implicit avkastning på 7 procent. Astra Zeneca kan dessutom köpas med
rabatt, cirka 10-15 procent, i förhållande till sina konkurrenter som värderas till i snitt p/e 16.

Den nya strategin att köpa in läkemedelskandidater i klinisk utveckling kan minska risken, kostnaderna och time-to-market, men på bekostnad av marginalerna. 2005 låg vinstmarginalen på 27 procent, vilket ska jämföras med den större konkurrenten Glaxo Smith Klines 32 procent. Glaxo värderas högre, med p/e 16, dels därför att lönsamheten är högre, dels därför att de har en bättre produktportfölj, sju nya produkter som lanseras i år samt ett mycket lovande vaccin mot livmoderhalscancer.

Astra Zeneca har en oroväckande brist på kommande storsäljare, vilket pressar värderingen något jämfört med konkurrenterna. Men svensk-britterna har ett starkt kassaflöde, ger en god utdelning och har ett återköpsprogram. Det talar för att behålla aktien.
______________________________________________________________

STÅR OCH STAMPAR
Astra Zeneca, mdr dollar 2005 2006p
Omsättning 24,0 26,2
Vinst före skatt 6,5 7,6
P/e-tal – 14