”Börsen har betett sig som om den existerat i ett annat universum”

Murdo MacLean är investeraransvarig och stock-picker på Walter Scott, som tillhör BNY Mellon Investment Management, där aktieposterna i genomsnitt stannar tio år i portföljen.

”Vi har en långsiktig och bred bottom-up approach vilket lönar sig idag när en välskött business är viktigare än branschtillhörigheten. Till exempel är Compass Group [brittiskt cateringföretag] i en svår industri på grund av livsmedelsinflation och exponering mot slutkunder, men har jobbat framgångsrikt med att säkra sina affärer”, säger han.

I inflationsklimatet ser man till att ha full koll på portföljbolagens möjligheter att föra vidare ökade kostnader till nästa led.

”Vi tittar på pricing-power i detalj, och om det finns substitut som kunderna kan vända sig till. Bolag med låg kapitalintensitet som är oligopolister eller har monopolistiska aspekter är vi särskilt förtjusta i, till exempel softwareföretag som sitter på sunda marginal-strukturer, som Adobe och Fortinet Cybersecurity”, säger han.

Någon enskild KPI för hanterandet av ”svarta svanar” finns dock inte att tillgå, anser han, utan alla företag måste granskas på egna meriter. Inflationsexponeringen analyseras genom kontraktstrukturer, möjligheter till kostnadseffektivisering, samt primär och sekundär skuldexponering. I en värld som vant sig vid gratis pengar befarar han att många inte tittar tillräckligt på skuldeffekter och förutser att många kommer att hamna i överlevnadsmodus och tappa handlingsfrihet.

”Eftersom privata slutkunder kläms åt snabbare av kostnader och fattar mer reaktiva beslut gillar vi B2B. Vi tror på företag som möjliggör andras verksamheter och då blir 2 eller 3 P/E-punkter för mycket inte avgörande i investeringsbeslutet”, säger MacLean.

”Familjeföretag och långsiktigt privat ägande med bra cashflow attraktiva. Danska [biotechföretagen] Novo Nordisk med Novozymes, och Chr Hansen är exempel på mycket välkapitaliserade bolag som vi tycker om”, säger MacLean.

Han nämner även finska hissföretaget KONE och schweiziska Schindler, inte minst eftersom Walter Scott långsiktigt tror på vertikal transport, där tillväxten drivs både av urbanisering och stabila underhållskontrakt.

Ett kortare perspektiv än MacLean intar April LaRusse, Head of Investment Specialists på Insight Investment, stora inom bland annat high yield, alternatives och asset-backed securities.

”Fram till alldeles nyligen betedde sig aktiemarknaden som om den existerade i ett annat universum än den för obligationer, där man redan prisat in Armageddon. Men hallå! tänkte man. Nu har de kommit ikapp lite, men med många passiva investerare ligger aktier fortfarande efter dystergökarna på obligationssidan. Som det brukar vara”, säger hon.

Innebär det att obligationerna hunnit nå botten?

”Det kan vara så, för vi tror inte risken för recession är högre än vad som prisats in. Och i företagsobligationer börjar vi se värden nu. Bolag som Coca Cola, Reiffeisen, BP, och Shell, samt många hotell och fastighetsbolag blev hårt diskonterade för Rysslandförbindelser eller pandemieffekter, när de egentligen levererar även om de får avstå från 20% av vinsten”, säger LaRusse.

“Alla söker skulder utan ränterisk”

Hon påpekar att om man jämför dagens spread i avkastning med de senaste 20 åren så har den stigit från 25:e procentilen till 65:e vilket indikerar en relativt sett hög spread och förutsättningar för köp. Insight bedömer att det bli riktigt attraktivt vid 75:e percentilen, men redan nu ser hon i likhet med MacLean att man selektivt kan hämta värden hos välskötta företag, oavsett sektor.

På grund av räntan har de hetaste obligationsinstrumenten rörliga kuponger och hon berättar att efterfrågan är så stor att man nyligen fick stänga två fonder i förtid.

StockholmsbörsenArtikel

SEB: Stockholmsbörsen är en av de sämsta i världen i år – men ändå högt värderad

”Alla söker skulder utan ränterisk, vilket är svårt att hitta. Så investerarna flockas till olika former av säkrade lån och obligationer där kupongerna alltid är lovely and fresh”, säger LaRussse.

Och hon ser ingen anledning att binda upp sig i onödan.

”Den rabatt på instrument med lång horisont som borde finnas enigt läroboken, har i princip försvunnit. Efterfrågan är så stor att det alltid finns någon fond som ger låntagarna en bra deal”, säger hon.

Att centralbankerna har svårt att skilja på övergående inflation och djupare drivkrafter tycker hon är logiskt. Man har varit rädd för att återskapa 2008-års långdragna kris med alltför tight policy. Liksom de andra konferensdeltagarna vill LaRusse ogärna spå vart räntorna tar vägen och säger att det bottnar i konsumentdata som pekar på att centralbankerna inte kommer att kunna höja så snabbt som man signalerat. Kanske.

”Vi håller inte med marknadens bedömning av vad Bank of England kan göra i en så ömtålig ekonomi. ECB är inte heller kända för att vara de första som kastar sig i poolen och i USA är det oklart vad Fed kan göra”, säger hon.

Lager är sexigt

Hon ser inget avvikande mönster i Norden men pekar på fördelen med att vara energiexportör, och nämner att Insight investerat i svensk kortlånemarknad som har skötsamma kunder. Ett annat tema som är hett, i hela Europa, är logistik.

”Lager som säkerhet brukade vara det minst sexiga men nu är efterfrågan enorm. Det gäller egentligen allt annat som backas av fastigheter eftersom priserna under den här krisen gått upp lika mycket som de gick ner efter år 2007 eftersom man stöttat löntagarna”, säger hon.

Förväntat svag tillväxt i området pekar mot stagflation och Insight tittar med stort allvar på flertalet riskscenarion.

”Det är inte base case, men vi räknar absolut på ett Europa som måste ransonera energi. Och på hur den protektionism som vissa länder redan visat kan hota livsmedelsförsörjningen”, säger LaRusse.

En oväntad aspekt tycker hon är att fokuset på ESG visat sig stå starkt även i krigs- och kristider, men understryker att omställningen till förnybar energi ytterligare driver inflationen – greenflation.

Under dagen nämner flera närvarande att fokuset på miljö och socialt tänk är en fördel för Sverige som kallas super advanced på de områdena. NATO-ansökan däremot registrerar inte hos någon. Gör den verkligen ingen skillnad alls för svenskt näringsliv?

MacLean på Walter Scott ser nästan litet förvirrad ut.

”Nej, nationell säkerhet tar vi för given, och den har alltid ansetts god”, säger han.