Börsens falköga

Juristen Anders Ackebo är Stockholmsbörsens egen ordningsman. Och han står ofta i stridslinjen. Efter Nasdaqs köp av OMX slåss han för att behålla en oberoende marknadsövervakning hos börsen och för att slippa detaljreglering av amerikansk modell.

När Stockholmsbörsens disciplinnämnd nyligen friade Ericsson från anklagelserna att ha läckt kurspåverkande information vid en analytikerträff i New York var Anders Ackebo först ut och kritiserade beslutet.

Det är, enligt före detta börschefen Kerstin Hessius, ett styrkebevis.

– Det är utmärkt att övervakningschefen är i en sådan position att han kan gå ut och visa sin förvåning över beslutet. Det visar att dagens system fungerar, säger hon till Affärsvärlden.

När Anders Ackebo får höra vad hans före detta chef sagt nickar han instämmande.

– Det är dödsviktigt att övervakningen är en integrerad men ändå fristående del. Det är vårt sätt att hantera att vi är ett noterat bolag, som tjänar pengar på andra noterade bolag som vi samtidigt ska övervaka. Den person som sitter på min befattning fungerar i praktiken som börsens åklagare och disciplinnämnden är vår domstol.

Så har det inte alltid varit. När Kerstin Hessius 2001 rekryterade Anders Ackebo från SEB vilade ansvaret för marknadsövervakningen fortfarande tungt på ledningens axlar.

Anders Ackebos uppgift som ny chef för övervakning och notering blev att skapa en självständig enhet, baserad på den svenska modellen med självreglering hellre än lagar.

– När jag började var det rätt stökigt på börserna och många efterlyste hårdare tag. Så min uppgift blev både att organisera verksamheten och införa strängare regler, berättar Anders Ackebo.

I ett eget rum på OMX kontor i Värtahamnen jobbar i dag 17 personer med att övervaka handeln på Stockholmsbörsen och de noterade bolagen. Sex av dem bevakar handeln i realtid med hjälp av ett avancerat datasystem som larmar vid minsta tecken på konstigheter. Larmet går i snitt 300 gånger per dag och varje larm måste följas upp innan dagens slut.

– Det kan vara att det är mycket stor handel i en enskild aktie, eller så handlar plötsligt en aktör oväntat mycket, säger Anders Ackebo.

Är du nöjd med dagens modell för övervakning?

– Ja, som jag ser det har vi kommit längre än många andra börser, bland annat genom att vi bevakar både handeln och bolagen. Alla bolag som har någon ny affär på gång måste höra av sig till oss och berätta vad som är på gång, så att vi kan hålla ett extra öga på aktiekursen. Det är ett unikt system som bygger på förtroende från de bolag som är noterade hos oss.

Vad anser du om de amerikanska börsreglerna?

– Jag tycker inte att de är så bra. De är betydligt mer detaljerade än våra, vilket gör att det finns en risk att många bolag bara prickar av i stället för att ta ett eget övergripande ansvar. Vi har fått mer och mer detaljregler här också sedan vi gick med i EU, men vi är inte i närheten av USA och det ska vi akta oss för att vara.

Det har uttryckts farhågor om att den nya ägaren Nasdaq vill införa amerikanska regler, finns det en risk för det?

– Den risken är, som jag ser det, väldigt liten. Det känns snarare som att de som bestämmer i USA nu vaknat till och insett att det blivit lite för mycket.

– Jag tror att de amerikanska reglerna i dag avskräcker många bolag från notering. Kanske kommer dessa bolag nu att välja att notera sig hos oss här i Norden i stället. Regeringen kommer inom kort att föreslå en ny lag som ska stoppa eventuella försök från Stockholmsbörsens sida att införa mer krävande regler för bolagen.

Vad tycker du om en ny stopplag?

– Jag har svårt att se att den skall behövas, eftersom i vart fall det ena förslaget återspeglar den ordning som gäller redan i dag. Vi brukar alltid involvera Finansinspektionen i samband med att vi ändrar våra regler och tar naturligtvis fasta på de eventuella synpunkter som kommer därifrån. Men om man nu vill skriva in det här i lagen så har vi inte något att invända mot det.

I höstas gjorde Finansinspektionen ett utspel. Generaldirektör Ingrid Bonde sade att hon hade fått indikationer från representanter för Nasdaq att de inte var intresserade av att ansvara för övervakningen.

Vad anser du om Finansinspektionens utspel?

– Jag vet inte vad som skulle kunna bli bättre av att övervakningen hanteras av Finansinspektionen. Vi skulle av rent kommersiella skäl tvingas ha kvar en övervakning själva i vilket fall som helst.

Stämmer det att Nasdaq inte är intresserat av att ansvara för övervakningen?

– Jag har själv inte suttit med i samtalen med Finansinspektionen, men jag har pratat med mina medarbetare som varit med. Enligt dem har representanterna för Nasdaq inte gjort några uttalanden i den riktningen.

Varför vill Finansinspektionen ta över ansvaret?

– Jag vet faktiskt inte. När det gäller ansvaret för redovisningen sade Finansinspektionen så sent som i somras att det skulle ligga kvar hos oss, men så bytte de plötsligt fot. Jag kan absolut inte förstå varför och hur ansvaret för noteringen skulle kunna ligga hos Finansinspektionen. Bolagen är ju noterade på Stockholmsbörsen och då måste det ju också vara vi som ser till att bolag som släpps in håller måttet.

Men vore det inte bra att slippa en del av kostnaden för övervakningen?

– Jo, självklart. Om myndigheten tog över enbart redovisningsansvaret så skulle det innebära att en ganska rejäl kostnadspost lyftes bort. Inom det området köper vi i dag in kompetens externt. Men vi skulle ändå vara tvungna att granska alla årsredovisningar och delårsrapporter.

Det känns ibland som om kraven på fler eller färre regler styrs av konjunkturen, håller du med?

– Jo, så är det. När det är dåliga tider skriker alla efter fler och strängare regler, men sedan när det blir bättre tider är intresset för regler inte alls lika stort. Jag brukar säga att lika lite som man ska springa för mycket i dåliga tider, lika fullt måste man i goda tider upprätthålla en respekt för reglerna.

Nasdaq OMX berättade nyligen om planerna på att starta en ny marknadsplats i Europa där det kommer att vara möjligt att handla aktier i de 500 mest omsatta europeiska bolagen. Bakgrunden är EU-direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid) som innebär stora förändringar för de europeiska börserna. Enligt det nya regelverket ska aktier noterade på börser som Stockholm, London och Frankfurt kunna handlas någon annanstans, om kunderna där får bättre villkor.

Hur kommer de nya Mifid-reglerna att påverka ditt jobb?

– Reglerna ställer explicita krav på att marknadsplatserna tydligt ska kunna visa hur man hanterar intressekonflikter. Det har vi löst, bland annat genom att vi har en separat övervakningsorganisation och ett särskilt styrelseorgan för övervakningsfrågor.

– Vi kommer också att påverkas genom att vi inte längre har exklusiv rätt till information om affärer i aktier noterade vid vår börs. Det innebär att vi inte längre kommer att ha en heltäckande bild av handeln i dessa aktier.

Just nu är många upprörda över situationen på listan First North och kräver bättre kontroll över bolagen som är noterade där, har de rätt?

– Tidigare när vi bara hade A-listan så fanns ett antal bolag där handeln bedrevs i börsens lokaler på basis av kurser som skrevs upp på en väggtavla hos börsen. Vi tyckte då att det var bättre att lyfta in de här bolagen på börsen och bildade O-listan, som då hade lägre krav än A-listan. Men sedan gjorde skattereglerna att många av hänsyn till aktieägarna valde O-listan före A-listan och vi tvingades strama upp reglerna. First North kan ses som ett nytt försök att skapa en O-lista.

En av affärstidningarnas skribenter skrev nyligen att ”det är svårt att tro att Anders Ackebo känner sig bekväm med situationen på First North”.

Har skribenten rätt, är du bekymrad över First North?

– Nej, det vill jag inte påstå. Men det är ju viktigt att alla som investerar i bolag på First North har klart för sig att detta innebär en större risk, eftersom reglerna på First North är lindrigare för bolagen. Vi ser kontinuerligt över reglerna, och den debatt som har förekommit visar ju också att detta är nödvändigt.

Förstår investerarna att kraven på bolagen på First North är lägre än på övriga listor?

– De förstår det när vi förklarar. Men det är naturligtvis viktigt att också rådgivare och andra inblandade tar sitt ansvar i den delen.

Vi fick nya svenska prospektregler för inte så länge sedan, vad tycker du om dessa?

– Tyvärr blev det i slutänden en rätt diger lunta med regler som gjort att prospekten blivit betydligt mer omfattande än tidigare. Man kan fråga sig om de som skriver prospekten verkligen vet vad de är till för, i synnerhet när skribenterna är utländska jurister.

– Prospekten är ju i första hand till för att investerarna ska kunna få en bra bild av bolaget, inte för att bolagen ska skydda sig mot framtida krav på skadestånd.

Anders Ackebo berättar att bolagskommittén, som granskar prospekten, ofta har synpunkter på innehållet. Inte för att det i lagens mening fattas uppgifter, utan därför att innehållet ibland är obegripligt för den som läser det, eller i vart fall inte ger en klar bild av till exempel risksituationen i bolaget.

Förutom att prospekten blir svåra att förstå när utländska jurister varit framme blir de också, enligt Anders Ackebo, ofta förödande trista.

Vad anser du om den nya insiderlagstiftningen?

– Jag anser framför allt att hanteringen av lagen blivit bättre. Ekobrottsmyndigheten har borstat upp sig rejält. Som jag ser det är vi tre aktörer som kan göra något åt insiderbrotten, det är vi, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har olika områden i bevakningen men de tangerar varandra, så det är viktigt att vi samarbetar.

Det finns dock, enligt Anders Ackebo, en del bekymmer när det gäller innehållet i lagreglerna.

– Jag har ett förflutet som domare och kan se problemen med en del flytande uttryck i reglerna, som ”allmänt känd”, ”väsentlig kurspåverkan” och ”ägnad att”. Det krävs en domstol för att slå fast vad det egentligen innebär.

Det har varit en hel del bud och utköp från Stockholmsbörsen den senaste tiden. I flera fall har stora utländska aktörer, uppbackade av team av affärsjurister, stått bakom buden. Trots det har det uppkommit fler frågetecken omkring hur buden lagts, om det verkligen hanterats juridiskt korrekt.

Är det så svårt att följa reglerna att inte ens advokaterna klarar det?

– När det gäller Burse Dubais bud på OMX så var det ju så att budgivaren först ville sondera terrängen och därför gick ut med ett pressmeddelande om att man tänkte köpa en viss mängd aktier. Det var inte tänkt som ett bud, men Finansinspektionen ansåg ändå efter att ha granskat innehållet att det var ett bud. Men eftersom de då redan gått ut med ett officiellt bud dömdes ingen sanktion ut. Sedan Finansinspektionen intog den ståndpunkten har det blivit svårare och osäkrare att avgöra vad ett bud är.

– När det gällde Skandia och Old Mutual så hamnade vi i en situation där marknaden trodde att det låg ett bud, fast det inte gjorde det. Då var vi tvungna att kräva ett besked från Old Mutual, och till slut kom det formella budet. Den affären tycker jag inte hanterades något vidare alls.

Såväl Burse Dubais bud på OMX som Old Mutuals bud på Skandia hanterades av ett team med jurister från advokatbyrån Linklaters.

– Utköp är krångliga, eftersom det är så mycket pengar involverade. Det måste gå till på ett sådant sätt att alla aktieägare ska ha möjlighet att kliva av, säger Anders Ackebo.

Vad anser du om den situation som uppstod när Volkswagen nyligen köpte Investors Scania-aktier?

– Där ser problematiken annorlunda ut. Det visade sig ju att Volkswagen redan hade en kontrollägarpost, men sedan sjönk den av tekniska orsaker ner under 30 procent, vilket är den kritiska nivån enligt reglerna.

Dessutom ska den svenska koden för bolagsstyrning nu följas av alla börsens bolag, vad tycker du om den?

– Det första förslaget kom ju till under lite märkliga förhållanden, det byggde på en statlig utredning trots att koden bygger på självreglering. Men när frågan uppstod om vem som skulle se till att bolagen följde reglerna, så valde vi att lägga i dem i våra noteringskrav.

– Jag tycker att koden har blivit bra. Det har varit en bra sammanhållning i gruppen som arbetat med den och det har funnits en öppenhet för synpunkter utifrån. Principen är att följa eller förklara och det är bra, tycker jag.

Anders Ackebo säger att bolagen inte ska följa allt, om de gör det har de förmodligen inte reflekterat ordentligt.

– Självreglering är inte ett självändamål, men det är enklare att hantera regler då. Den som själv är med och tar fram en regel känner sannolikt en moralisk skyldighet att följa den. Dessutom är det betydligt enklare att ändra reglerna.

Du måste ändå hamna i konflikter med bolagsledningar som inte delar din uppfattning att de gjort något fel, eller?

– Jo, den som blir ertappad med fingrarna i syltburken tycker naturligtvis inte att det är så roligt. För att klara mitt jobb krävs ett hyggligt mått av integritet och det har jag som tur är fått med mig sedan barnsben.

Vilket är det värsta regelbrott eller den största skandal som du hanterat?

– Carnegie, säger Anders Ackebo efter en stunds betänketid. De här försöken från ett par ledande personer att manipulera priserna som låg till grund för värderingen av optionerna, det var så infamt på något vis,

Disciplinämnden dömde i november förra året ut ett rekordhögt vite på fem miljoner kronor för Carnegies brott mot börsens regler. Det är tydligt att börsens åklagare den gången var nöjd med ”domstolens” beslut.

MARGARETA LEVANDER

reaktion@affarsvarlden.se

________Läs även_________

Stockholms Disciplinnämnd

Ledamöter:

Johan Munck (ordf), justitieråd

Marianne Lundius (v ordf), justitieråd

Madeleine Leijonhufvud, professor

Stefan Erneholm, direktör

Hans Mertzig, direktör

Suppleanter:

Hans Edenhammar, civilekonom

Claes Beyer, advokat

Jack Junel, direktör

Ragnar Boman, civilekonom

___________________________________________________________

Carl Johan Högbom, civilekonom

Överträdelsen kan leda till:

* Fondpapper avnoteras

* Medlemmens medlemskap sägs upp.

* Bolaget eller medlemmen åläggs vite

* Vid mindre allvarliga förseelser utdelas varning

___________________________________________________________

Anders Ackebo

Chef för övervakning och notering på Stockholmsbörsen och de övriga sex OMX-börserna som numera är en del av Nasdaq OMX.

Ålder: 62 år.

Karriär: Domare, Brottsskadenämnden, justitieombudsmannen, finansdepartementet, Bankföreningen, Finansinpektionen, chef för regelefterlevnad på SEB.

Familj: Hustru Birgitta, distriktssköterska, samt två söner, 24 och 21 år gamla.

Intressen: Familjen, sport (är anhängare av Örebro Sportklubb), matlagning, litteratur, film.

Fem ärenden i år

Avgöranden i Stockholms Disciplinnämnd 2008

2008:5 Digital Vision

Digital Vision har inte ha följt gällande redovisningsregler (IFRS) samt genom att inte omedelbart ha offentliggjort en oren revisionsberättelse.

Åtgärd: Vite på tre årsavgifter, 576 000 kronor.

2008:4 Ericsson

Vid en analytikerkonferens preciserade Ericsson tidigare lämnad information om förväntad försäljning utan att offentliggöra preciseringen på föreskrivet sätt.

Åtgård: Disciplinnämnden fann att detta var olämpligt men att det skulle vara alltför långtgående att betrakta det som en överträdelse av noteringsavtalet.

2008:3 CISL Gruppen

Nämnden konstaterar att CISL löpande under 2006 och 2007 i stor omfattning lämnat överdrivet positiv information om bolaget samtidigt som negativ information undanhållits marknaden samt underlåtit att lämna information om ett innehav av 150 miljoner teckningsrätter i ett intressebolag samt offentliggjort information om styrelsens beslut beträffande två emissioner alltför sent. Aktierna i CISL Gruppen har därutöver varit placerade på First Norths observationsavdelning under åtta månader – en sådan placering ska normalt inte överstiga sex månader.

2008:2 Midelfart Sonesson

Midelfart Sonesson har brutit mot regler genom att inte hantera kurspåverkande information på rätt sätt.

Ett dotterföretag till Midelfart ålades genom en skiljedom meddelad den 20 juli 2007 att utge 17 mkr. Midelfart, som fick del av skiljedomen den 21 juli 2007, lämnade inte någon offentlig information om denna förrän den 23 augusti 2007 i samband med att bolaget presenterade sin halvårsrapport.

Åtgärd: Vite på två årsavgifter, 384 000 kronor.

2008:1 SSAB Svenskt Stål

SSAB har brutit mot regler genom att inte hantera kurspåverkande information på rätt sätt. Enligt disciplinnämnden stod det klart att SSAB:s rapport avseende tredje kvartalet 2007 kom att bli tillgänglig externt drygt en timme innan den offentliggjordes på det sätt som föreskrivs i noteringsavtalet.

Åtgärd: Vite på en årsavgift, 2 201 285 kronor.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.