Neo4J
Techsuccéns VD om tillväxt och IPO-planer: ”Som magi”
För Afv berättar VD och medgrundare Emil Eifrém om bolagets stora genombrott med Panamadokumenten, och bemöter de ihärdiga IPO-ryktena.
"Det är vid sådana här tillfällen som bolag som vi antingen lyckas 10x eller dör", säger Eifrém.

Det svenskgrundade datagrafbolaget Neo4J har varit verksamt i närmare 20 år och på kundlistan finns företag som Daimler, Dun & Bradstreet, IBM, NASA och Walmart.
En av de största ägarna är Hexagontoppen Ola Rolléns investmentbolag Greenbridge som har runt 20% av aktierna.
Tillsammans med 150 anställda arbetar bolagets VD och medgrundare Emil Eifrém från Malmö, även om huvudkontoret numer ligger i USA. Logiskt med tanke var många av deras stora kunder finns.
Eifrém har dessutom något lite amerikanskt över sig. Han seglar in i intervjun mumsande på en fralla, svär titt som tätt, och blandar friskt mellan svenska och engelska. Ganska långt från Stockholmsbörsens stelt korrekta VD-manér.
Den senast kända värderingen av Neo4J är på över 20 miljarder kronor. Trots det skrivs relativt lite om bolaget i svensk media.
”Vi beskrivs ofta i svensk press som Rolléns datagrafbolag, men det finns ju mycket mer att säga än så”, säger Emil Eifrém till Afv.

“Plötsligt blockas Suezkanalen”
Grafdatabaser uppfanns på 1970-talet och lagrade då information genom tabeller. När Neo4J startades ville bolaget ändra hur stora mängder information lagras och processas.
“Tabeller är ett bra sätt att lagra information på i de fall vartenda element är likadant. Tänk en lönelista på en fabrik på 70-talet. Förnamn, efternamn, ålder, titel, lön. Alla rader ser exakt likadana ut strukturmässigt”, säger Eifrém och fortsätter:
“Vår inspiration kom istället från den mänskliga hjärnan. Och hur fungerar den mänskliga hjärnan? Ja, det är ju inte tabeller där, utan neuroner som är ihopkopplade med andra neuroner via synapser.”
Han exemplifierar med att en stor återförsäljare av pennor för tio år sedan kanske hade tre dimensioner i sin leveranskedja att hålla koll på. Idag är det snarare 15-20 dimensioner i en global kontext.
“Plötsligt blockas Suezkanalen i en vecka. Då måste du snabbt förstå vad som händer och hur det påverkar intressenter i Nordamerika. Det kan du inte göra i den gamla tabellbaserade databasen”, säger han.

Genombrottet med Panamadokumenten
Bolagets stora genombrott var Panamadokumenten 2016.
Genom över 11 miljoner läckta filer kunde journalister över hela världen visa hur statsöverhuvuden, kändisar och superrika gömt miljarder i skatteparadis genom advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama.
Bakom nyheterna fanns inte bara nätverken av journalister, utan också Neo4J, som genom sin databas hjälpte redaktioner att skapa kopplingar mellan olika informationspunkter i den gigantiska läckan.
Det som gjorde att dokumenten blev en världsnyhet i månader var just de kopplingarna, menar Eifrém.
“Vår databas kunde koppla samman saker, till exempel att Islands statsminister Sigmundur Gunnlaugsson bodde på en adress och det gjorde en annan person också. Den personen var i sin tur en ‘officer’ i ett företag som hade ett dotterbolag med ett konto i ett skatteparadis. Sådan information är vår databas kickass på att ta reda på. Hur hänger saker ihop?”

US Armys leveranskedja
Idag är Neo4J världsledande inom grafdatabaser och kundlistan inkluderar över 80% av alla Fortune 100-företag. De årligt återkommande intäkterna ligger på över 2 miljarder kronor.
Under intervjun är Eifrém frikostig med tankar om teknik, tillväxt och användarnas nytta med bolagets tjänster. Bara när samtalet glider in på finansiell information blir han reserverad.
Trots att Neo4J inte är noterade är han försiktig med siffror som inte är publika. Tidigare har han sagt att bolaget ska bli ett 50-miljardersbolag, men avstår från att sia om när de når dit.
Men han berättar att Neo4J kommer att bli kassaflödespositiva i år, och att försvarsmakter finns bland kunderna.
“Det är väldigt bra vertikaler för oss. Vi säljer mycket till stater, både den civila sektorn och defense. Ett exempel är US Army. För vad är the core-skillset för en armé? Det är egentligen att hålla koll på leveranskedjan, och hela US Armys leveranskedja ligger i Neo4J.”

AI driver den fortsatta tillväxten
Omsättningstillväxten framöver drivs av bland annat AI, menar Eifrem, som ser en stor tillväxt av kunder som använder Neo4J tillsammans med LLM (se faktaruta).
Large Language Model (LLM)
Artificiell intelligens som tränats på enorma mängder text för att förstå och generera mänskligt språk. De används i exempelvis chattbotar, textgenerering och översättning. Tekniken bygger på neurala nätverk, särskilt så kallade transformer-modeller. Exempel på LLM:er är GPT-4, Claude och Gemini. Modellerna är kraftfulla men har begränsningar, som att de ibland kan ge felaktiga eller påhittade svar.
Det finns två nackdelar med LLM-verktyg, resonerar han. Det ena är att de bara har tillgång till öppen information på nätet. Det andra är att verktygen hallucinerar.
Men om man kopplar samman en LLM med en sluten grafdatabas försvinner de påhittade svaren.
“Information kopplas till varandra genom noder och där finns noll hallucinationer. Det är ju killer features för enterprises. Där ser vi en otrolig mängd applikationer. Det här har ändrats ordentligt bara i år”, säger han och berättar att Neo4J samarbetar med OpenAI, Microsoft, Google och AWS på området.
IPO-planerna: “Vadå exit?”
Emil Eifrém vill bygga ett bolag som överlever honom själv och för att nå dit krävs att bolaget noteras. Men en IPO kommer inte ske för att han vill casha ut och gå vidare.
“Folk brukar prata om en IPO som en exit. Vadå exit? Exit från vad? Jag vill jobba kvar! Jag vill fortsätta bygga, för jag tycker det vi gör är fantastiskt”, säger han och fortsätter:
“Jag är noll sugen på att göra något annat. Jag kan inte uttrycka hur jävla spännande den här tidpunkten är. Varenda vecka, varenda månad är det som magi. Vi har en central roll i detta. Nu med AI har jag tusentals idéer.”

I höstas rapporterade Bloomberg att Neo4J, liksom betaljätten Klarna, planerade för en snar notering.
Men att det skulle ske i absolut närtid tonar Eifrém ner. Enligt de samtal han haft med investmentbanker bör bolagets värdering vara högre.
“Vi vill ha bra siffror som gör att vi kan gå public och värderas högt, så att det blir en bra IPO. Och hur gör man det? Man bygger ett bra bolag med bra produkter, som löser riktiga problem åt kunderna.”
Han utesluter inte att sälja bolaget och skämtar om att journalister ibland skriver väldigt mycket om just det. Men att hålla den dörren öppen handlar bara om att följa lagen, enligt Eifrém.
“Självklart stänger jag inte dörren. Det vore moraliskt oetiskt och antagligen olagligt att inte sälja bolaget om ett visst läge uppstår. Jag har en fiduciary duty (juridisk förpliktelse att agera i ägarnas intresse, reds anm) mot aktieägarna att leverera på deras investering. Det kan hända att vi tänker fuck, det bästa är att vara en avdelning på Google. Då blir det så”, säger han.

Eifrém vill inte nämna hur stor del av bolaget som kvarstår i hans ägo, mer än att det är “tillräckligt”. Antalet procent anser han är mindre intressant jämfört med att värdet på bolaget ökat över tid.
“Då hamnar vi på teknologins kyrkogård”
Det är lätt att tänka att kundlistan, explosionen av tillämpningar genom AI, och prognosen om att bli kassaflödespositiva, gör att Neo4J har en spikrak resa framför sig. Men så enkelt är det inte.
Även om de är en etablerad aktör på marknaden finns fortfarande stora risker.
“Ja, men självklart! Herregud, det här är ett gigantiskt plattformsskifte. Det är vid sådana här tillfällen som bolag som vi antingen lyckas 10x eller dör”, säger han och avslutar:
“Det finns ingen garanti i något av det jag säger. Jag pratar om hur vi är idag och vad vi varit. Det kanske blir någon annan som lyckas och plötsligt försvinner vi in i mediocrity och teknologins graveyard. Det enda sättet att driva ett bolag som ska finnas i 50, 60 eller 70 år är att återuppfinna det gång på gång.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.