Börskommentar: Lägre USA-inflation lyfte börsen

Stockholmsbörsen har haft det kämpigt en tid. Fråntoppnoteringen i mitten av mars backade Generalindex 8 procentfram till måndagen den 28 april.

Fallet berodde främst på ränteuppgången i USA, efter att denamerikanska centralbanken Federal Reserve höjde styrräntorna imars med en kvarts procentenhet. Åtstramningen beror på attcentralbanken vill kväva de inflationstendenser som finns i denamerikanska ekonomin.

NY STATISTIKI förra veckan kom dock ny ekonomisk statistik som tyder på, ivarje fall om man skall tro börsaktörerna, att inflationshotetär överdrivet. Bland annat meddelades attarbetskraftskostnaderna, som är en viktig indikator förinflationsutvecklingen, steg mindre än vad de flesta experterräknat med. Detta trots att arbetslösheten idag är mycket låg iUSA.

Likaså rapporterade handelsdepartementet om en kraftigt nedgångför orderingången på varaktiga varor. Detta tyder på attefterfrågetrycket, som kan elda på inflationen, är mindre änbefarat. Ytterligare en positiv faktor var rapporter om att deamerikanska hushållens inflationsförväntningar minskat på senaretid. Sammantaget fick detta en starkt stimulerande effekt påobligationsmarknaden, långräntorna föll förra veckan, och NewYork-börsen (och därmed Stockholmsbörsen) steg kraftigt. En delbedömare menar att den nya statistiken är så pass bra att riskenför en ny styrräntehöjning av den amerikanska centralbanken imaj minskat.

Huvudspåret har annars varit att räntehöjningen i mars skulleföljas av flera räntejusteringar framöver för att successivtkväva de inflationstendenser som centralbanken ser. Andrabedömare säger att förväntningarna på takten iåtstramningspolitiken, liksom storleken på räntehöjningarna, nukan komma att ändras.

Om inflationshotet visar sig vara mindre än befarat kan vikanske få se fallande obligationsräntor i USA framöver. Detskulle gynna börsen, men också den exportberoende delen avindustrin. Trycket uppåt på den amerikanska valutan, som hotarresultatförmågan och konkurrenskraften i amerikanskt näringsliv,på grund av den starka ekonomin och räntestegringarna kan kommaatt minska. Dollarn har stärkts mot flertalet av de viktigastekonkurrentvalutorna sedan i höstas. Visserligen skulle enförsvagning av dollarn gentemot kronan vara negativ för densvenska börsen som hyser många dollarberoende företag, men etttryck neråt på de amerikanska långräntorna skulle smörja ävenStockholmsbörsen.

Även om Federal Reserv inte drar samma positiva slutsats avförra veckans ekonomiska statistik som investerarna behövereventuella fortsatta räntejusteringar inte nödvändigtvis slå motStockholmsbörsen och övriga europeiska börser.

Visst finns det en korrelation mellan utvecklingen för New York–börsen och, till exempel, den svenska aktiebörsen, (liksom attden amerikanska ränteutvecklingen påverkar räntemarknaderna iEuropa) men att döma av historiska data kan de europeiskabörserna i viss mån leva ett eget liv när börsutvecklingen iWall Street sviktar på grund av åtstramningar från centralbanken.Under de 20-25 senaste åren har börsutvecklingen utanför USAvarit bättre än på Wall Street året efter att Federal Reservepåbörjat en åtstramning. Förklaringen är främst att deamerikanska räntehöjningarna inte fått efterföljare i Europa.Detta beror på att den ekonomiska utvecklingen i USA sällan är isamklang med Europa. Visserligen påverkar en räntehöjning i USAräntemarknaderna i Europa, och därmed kyls de europeiskaaktiemarknaderna ned också, men det stora hotet liggerförmodligen inte främst i räntepåverkan direkt utan i att detfinns en klar risk för att kapitaltillströmningen tillamerikanska fonder som placerar utanför USA minskar närkorträntorna stiger.