Budfest med dålig eftersmak

I måndags berättade ledningen för läkemedelsutvecklaren Sobi att bolaget kan vara på väg att köpas ut från börsen.

En potentiell budgivare har närmat sig bolaget. Det är ett av de senaste tecknen på att uppköpsbud börjar bli heta igen på börsen.

Under åren 2004 till 2014 har i genomsnitt elva bolag per år köpts ut i offentliga uppköpserbjudanden från Stockholmsbörsen inklusive sidolistan First North, visar siffror från börsen.

De senaste åren har däremot varit sällsynt budfattiga med bara tre respektive sex avnoteringar på grund av uppköp under åren 2013 och 2014. Den senaste budfestperioden i Stockholm inträffade under åren 2006 till 2008 med uppåt ett 20-tal offentliga uppköpserbjudanden per år.

Men mycket talar för att vi nu är på väg tillbaka till några gyllene budår. Låga räntor, tilltagande konsolideringsbehov och ökade vinster att spendera och som bränner i imperiebyggande direktörers fickor är bara tre faktorer som talar för den saken.

Fler och större strukturaffärer utomlands, en svagare krona och bättre ekonomiska tider är några andra faktorer som kan hetsa börsbolagschefer till förvärv.

De flesta studier från USA och Europa visar att det i genomsnitt går bättre för bolag som köps upp av riskkapitalfonder: lönsamheten och produktiviteten ökar efter utköpet.

De bolag som förvärvas av industriella aktörer eller fusionerar med konkurrenter inom samma bransch, visar inte samma goda resultat.

I Sverige är paradexemplet på kapitalförstöring i genren när läkemedelsföretaget Pharmacia försvann från börsen under 1990-talet. I dag har nye ägaren Pfizer lagt ner all verksamhet i Uppsala, där Pharmacia hade sin bas.

Utvecklingen följde ett mönster som anställda på en rad budutsatta företag i Sverige lärt sig frukta. Först flyttar huvudkontoret utomlands och de mest eftertraktade anställda flyttar med. Sedan flyttar forskning och utveckling och till sist försvinner produktionen. Inte sällan tas besluten av chefer med grumliga motiv.

– Man ska inte underskatta den personliga drivkraften, säger Joacim Tåg, som är programchef vid Institutet för Näringslivsforskning.

Asea-topparna var vid tiden för sammanslagningen med Brown Boveri euforiska över tanken på att kunna flytta till Schweiz och undkomma svensk inkomstskatt.

Det är svårare att veta hur det går för företagen när de köps upp av en industriell köpare. Ofta är det svårt att följa performance för ett uppköpt företag om det fusioneras med köparen. Generellt visar forskningen att många företagsförvärv inte är så lyckade.

– Och just när det handlar om industriella förvärv är de inte så lyckade för det köpande bolaget, säger Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Andra studier visar att offentliga bud sällan betalar sig för det köpande bolaget. De enda som nästan säkert går vinnande ur buduppgörelser är aktieägarna som säljer till en saftig budpremie.

Läs hela reportaget i veckans utgåva av papperstidningen