Datorn bättre än Dennis

Datorstyrd trafik kan ligga närmare i tiden än många av demotorvägsbyggen som nu diskuteras. Medan debatten rasar kringDennis och Göken och miljarderna för det som redan satts igångrinner i väg smyger sig datorerna allt längre in i trafiken.Kretskort, chips och radiosändare kan bli både effektivare,billigare och miljövänligare än många motorvägar. Mångamotorvägsbyggen kan bli onödiga.

Bilbyggare och dataföretag världen över satsar nu, med stöd avregeringar och EU, miljarder i forskning kring hur modernelektronik ska göra vägtransporterna effektivare och säkrare.

Redan nu finns väl utvecklad teknik som installeras i modernabilar. Annat måste vänta på politiska beslut som kan ta sin tid.Kollektivtrafiken i många städer styrs redan med hjälp avsensorer, trafikflödesmätningar och signaler ut till enskildabussar. I storstäderna försöker man få bilisterna att väljabästa väg och hastighet med hjälp av reglerbara vägskyltar somstyrs från en trafikledningscentral. Utryckningsfordon vägledsvia avancerade satellitsystem. Men detta är bara början.

Navigeringssystem för bilar finns redan på många håll. I Sverigesäljer Bosch ett för storstäderna. I Japan säljs numera varfjärde-femte bil med inbyggd färddator som ger föraren exaktainstruktioner hur han skall köra för att hitta fram.Navigationssatelliter och datorlagrade vägkartor har gjorttekniken säker och tillförlitlig. Nästa steg blir att bilensdator fortlöpande får in alla nya uppgifter om vägbyggen,trafikolyckor, stockningar och väder längs den planeradefärdvägen.

Farthållaren kan, tekniskt sett, lätt fås att ta emotinformation utifrån och med den som underlag reglera bilenshastighet. En sensor kan reagera om det plötsligt blir ishalkaeller moddigt på vägen och tvingar bilen att sänka farten.Hastighetsskyltarna längs vägen kan ges sändare som fårfarthållaren att se till att den inte kan köra fortare äntillåtet.Sensorer på övergångsställen och utsatta platser kanreagera om någon är på väg ut i körbanan. Signalen får bilen attslå till bromsarna.Datorn kan självklart också hålla koll på attföraren är nykter och inte alltför trött för att köra bil.

Om alla bilar också förses med egna sensorer, en slags bilradar,kan varje bil också fås att anpassa sig till den omgivandetrafiken och hålla rätt fart och avstånd.

Det gör kolonnkörning på motorvägarna fullt möjlig. De bilar somskall mot samma avfart kopplas samman elektroniskt och styrsgemensamt mot sitt mål. Förutom att säkerheten förbättras ökasvägens kapacitet. Datorn kör både jämnare och säkrare änmänniskan, bilarna packas tätare och onödiga köbildningarundviks.

Men här, om inte förr, hotar tekniken den i reklamen såomhuldade körglädjen liksom den enskilde förarens rätt attavgöra om hon kan, vill och vågar köra för fort. Säkerhet ochmiljövinster till trots kan därför den här mer avancerade formenav teknik stöta på hårt politiskt motstånd.

En följd av det havererade Dennispaketet och de därmedavskaffade biltullarna kan bli att Sverige snart får ett i allaavseenden betydligt smartare betalsystem.

Sensorer känner exakt av var bilen befinner sig. Om den kör in iområden där, eller används på tider då, trängseln är som störstdras en avgift från förarens konto. Trafikplanerarna kan medpriset styra bilarna från rusningstrafiken och känsliga miljöertill tider och områden där de gör minst skada.

Samma system kan användas för att betala parkeringstid men ocksåge den som parkerar utanför stan en gratisbiljett tillkollektivtrafiken.

För kollektivtrafiken kan telematiken leda till bättreinformation för de resande men också göra det möjligt med merefterfrågestyrd kollektivtrafik, samåkning och anpassning avfärdvägen.

En studie av effekterna, baserad på data från Göteborgsregionen,visar på drastiska effekter om tekniken införs. De två tyngstafaktorerna i de samhällsekonomiska kalkylerna som görs vidvägbyggen är restidsvinsten.

Bara genom att införa den i praktiken frivilliga mendatoriserade trafikstyrningen minskas restiden med fem procentoch kostnaderna för olyckor med mellan 30 och 40 procent tillblott en femtedel av kostnaden för ett motorvägsbygge. Om allade beskrivna teknikerna införs till år 2020 minskas restiden mednästan 25 procent, antalet personskador med 60-80 procent och demiljöfarliga utsläppen med 15-25 procent.

FAKTARUTA: Transport-informatik

1. Trafikstyrning

Trafiksignaler, hastighetsbegränsningar, val av körfält m.m.

2 Informationssystem

Reseplanering, kollektivtrafikinformation, parkeringsservice m.m.

3 Vägvisning

Bildskärm och röst med väg- och väderinformation och vägvisningi bilen.

4 Automatiska betalsystem

Väg, miljö-, trängsel- och parkeringsavgifter.

5. Hastighetsanpassning

Farthållare som tar hänsyn till risker, hinder, väglag,hastighetsregler mm

Källa: Delegationen för Transporttelematik.