Det starka Sverige

När Ericsson vinstvarnar och talar om försämrad orderingång så drar många öronen åt sig även när det gäller den allmänna ekonomiska bilden i Sverige. Men trots allt innehöll den senaste veckans statistik uppgifter som i hög grad motsäger det synsättet. Sysselsättningen fortsätter att stiga, inflationen är fortsatt under kontroll och kronkursen sjönk till sin lägsta nivå på över fem år. Osäkerheten kring den globala tillväxten gör att det är svårt att dra slutsatser om var tillväxten hamnar, men att svensk ekonomi skulle utvecklas synnerligen svagt är en grov överdrift av allvaret i situationen.

Det gyllene 1960-talet

Det är svårt att se hur den senaste statistiken skulle kunna översättas till den bild av en kommande recession som blir allt vanligare i den allmänna debatten. Sysselsättningen växer med över tre procent i årstakt, nu för sjätte månaden i rad. Det är en ökningstakt som man måste gå tillbaka till det gyllene 1960-talet, eller ännu tidigare, för att finna en motsvarighet till. Dessutom fortsätter antalet nyanmälda lediga platser stadigt att ligga kvar på höga nivåer. Om det vore så att denna sysselsättningstillväxt inte motsvaras av en ekonomisk expansion, borde tolkningen vara att antingen sjukskrivningarna ökat i ofattbart snabb takt eller att produktiviteten i svenskt näringsliv är den svagaste i hela industrivärlden.

Att inflationstakten åter hamnar klart under två procent bör också ses som ett styrkebesked – inte minst mot bakgrund av den allt svagare kronan som bland annat innebär dyrare import. I dagens läge torde importföretag vara den sektor av ekonomin som har de största svårigheterna, utan att för den skull få särskilt mycket uppmärksamhet.

Ytterligare en aspekt att ta i beaktande är att investeringarna fortsätter att öka. I nyligen färdigställd statistik över investeringsplanerna i industrin redovisar företagen planer på att öka investeringarna med fem procent i år. Visserligen kan investeringar senareläggas om den ekonomiska situationen snabbt försämras, men trots allt har svaren avgivits under en period där dämpningstendenserna i världsekonomin redan blivit allt tydligare.

Turbulensen kring Ericsson

En återstående oroshärd som haft stor betydelse i den senaste debatten är turbulensen kring Ericsson och dess effekter på ekonomin. Den realekonomiska betydelsen av Ericsson är förvisso stor men ska inte överdrivas. Däremot har Ericssons göranden och låtanden stora psykologiska effekter på såväl aktiemarknaden som på hushållen. Hur dessa effekter i sin tur kommer att påverka svensk ekonomi är det däremot, i sanningens namn, ingen som för närvarande kan bedöma.

På Affärsvärldens fråga om hur Ericssons kommande produktionsplaner ser ut för de svenska enheterna väljer ledningen tyvärr att tiga. Sannolikt är det så att det kommer att ske rationaliseringar på en del enheter, men trots allt agerar företaget på en växande marknad. Dessutom är marknaden för 2G-näten fortfarande växande på det internationella planet. Sjunkande priser när tekniken mognat bidrar vidare till att även fattigare länder kan investera i mobilnät. Det är knappast troligt att dessa länder väljer att investera i tekniskt avancerade 3G-lösningar.

Svagare än 1992

Närmare besked om produktionsplanerna utlovas av Ericssonledningen i en kommande rapport, dock utan att precisera tidpunkten för denna. Förhoppningsvis väljer företaget att kommunicera dessa planer till sina underleverantörer redan nu.

Samtidigt har Ericsson under senare tid haft stor betydelse för växelkursen, genom utländska placerares köp och försäljningar av Ericssonaktier, vilket inte minst den senaste veckans kronförsvagning är ett bevis för. Denna försvagning har i sin tur lett till att kronan sjunkit till sin lägsta nivå på över fem år. I dag är kronkursen betydligt lägre, mätt enligt det handelsvägda TCW-indexet, än den till exempel var i samband med valutakrisen i slutet av 1992. Det här är en faktor som bidrar till att förbättra exportföretagens konkurrenskraft, även om det inte är en långsiktigt hållbar lösning för svensk industri att förlita sig på fortsatta växelkursjusteringar.