Diskretion en hederssak

Att rekrytera en vd till en topposition i näringslivet kostar rejält med pengar. En tumregel i branschen är att arvodet till rekryteraren är en tredjedel av den rekryterades första årslön.

Rekryteringsbolagen konkurrerar med nätverk och researchkapacitet. Hela branschen lever på att erbjuda en konfidentiell hantering och diskretion på mycket hög nivå.
Bengt Lejsved har suttit i Heidrick & Struggles internationella ledningsgrupp och har haft flera chefsbefattningar, bland annat för verksamheten i Europa, Mellanöstern och Afrika. I dag har han återgått till att enbart fokusera på rekryteringsuppdragen. Under årens lopp har han på nära håll sett branschen utvecklas, både i Sverige och internationellt.

En rekryterare får ofta en unik inblick i kundens verksamhet. Inte sällan kan det röra sig om ledningsförändringar i börsbolag som ännu inte offentliggjorts.

– Ofta skriver kandidater på sekretesspapper. För det värsta som kan hända är att en kandidats namn blir känt innan företaget annonserat chefsbyte, säger Bengt Lejsved.

Heidrick & Struggles brukar till en början ta fram omkring 20 namn till den rekryteringskommitté som fäller det slutgiltiga avgörandet. I börsbolagen brukar denna kommitté bestå av några av styrelseledamöterna samt allt oftare även representanter för de stora ägarna.

I denna fas vet kandidaterna oftast inte om att de är aktuella för ett visst jobb. I nästa fas diskuteras vilka kandidater som det är aktuellt att ta en ny kontakt med. Det rör sig oftast om mellan fem och åtta personer.

Därefter sker personliga intervjuer med kandidaterna samt referenstagningar. Heidrick & Struggles tar alltid referenser på lägst den nivå som kandidaten arbetar på men för det mesta nivån över. Typ-referenten är en före detta styrelseordförande om det gäller en vd-rekrytering.

Vanligtvis är det också här som företagets rekryteringskommitté kommer in och träffar kandidaterna. När företaget sedan bestämt sig för en, alternativt två kandidater börjar förhandlingar mellan styrelsen och den tilltänkta vd:n om ersättningar.
Bengt Lejsved anser att ersättningarna i Sverige är för låga. Det gör det svårt att rekrytera utländska personer till Sverige.

– Om vi bara kan erbjuda hälften av lönen och dubbelt så hög skatt, då blir det ointressant. Företagen är dessutom små i Sverige och blir därmed mindre attraktiva för en utländsk kandidat, säger han.

Men det är inte bara utländska förmågor företagen går miste om.

– Det finns många svenskar som gör karriär utomlands. Det är inte så känt och dessa personer kommer sällan tillbaka, säger han.

Heidrick & Struggles har gjort en undersökning som visar att det finns cirka 3?000 svenskar utomlands som kvalificerar sig för en vd-befattning i Sverige.

När rekryteringen är gjord kan styrelsen och rekryteringsföretaget ganska snart utvärdera hur rekryteringen har lyckats.

– Vi ser rätt fort om en vd är bra, åtminstone inom ett år, men för en ganska lång tid är det den föregående vd:ns testamente som gäller, menar Bengt Lejsved.

Överlag är han orolig för chefsförsörjningen i Sverige.

– Det är en otrolig press som en vd utsätts för av analytiker och medier, vilket innebär att många personer inte väljer att acceptera vd-rollen på de större börsbolagen, säger han.

– Duktiga människor hoppar av och ägnar sig i stället åt riskkapitalverksamhet. Där tjänar en person lika mycket eller mer men lever i en lugnare och delvis dold värld. Det kan bana väg för fel typ av chefer.

MATTIAS CRONEBORG