”En mer eller mindre monopolistisk ställning”

Marcus Björkstén, som förvaltar Fondita Sustainable Europe, om fjolårets bästa portföljbidrag och bolagen som är välpositionerade för en hållbar framtid.
”En mer eller mindre monopolistisk ställning” - markus-bjorksten-700_binary_6983527.jpg

Ni har gjort om en av era fonder, varför?

– Vi är ett ganska litet fondbolag i Helsingfors men finns även i Sverige. Vi har flera aktiefonder som är ganska nischade. Vi hade en traditionell Europafond som vi i början av 2019 valde att göra om till en fond med ett klart hållbarhetsfokus, fonden fick namnet Fondita Sustainable Europe. Den placerar i europeiska bolag som är välpositionerade med tanke på rådande ambitioner att reducera koldioxidutsläpp samt att använda våra naturresurser på ett mer effektivt sätt. Alla innehav byttes ut under årets första halvår. Och det blev ett fantastiskt år: fonden avkastade hela 43,6 procent under 2019 vilket var 14 procent bättre än MSCI Europe indexet. Det finns fortsättningsvis en del skepsis i att investera hållbart men om man gör det på ett systematiskt och pragmatiskt sätt syns det i avkastningen. Genom att kombinera vissa strikta kvalitativa och kvantitativa krav med att bolaget ska passa in i de valda hållbarhetsteman tror vi på en fortsatt överavkastning mot marknaden. Allt handlar om att ha en systematisk, klar och tydlig process i sin förvaltning.

Vilket blev fjolårets bästa portföljbidrag?

– Det är batteribolaget Varta som rider på vågen om elektrifiering. Deras huvudprodukter är batterier för trådlösa hörlurar, till exempel ear pods, men de tillverkar även batterier för laddbara trädgårdsmaskiner och hörapparater. Trådlösa hörlurar är ganska dyra men det spekuleras i att man, inom en snar framtid, får sådana hörlurar i kombination med varje mobiltelefon som säljs. Varta har troligtvis Apple som kund men också en del andra, men boosten i kursen beror huvudsakligen på potentialen för trådlösa hörlurar. Nu sålde jag faktiskt innehavet vid årsskiftet eftersom aktien hade gått upp så pass mycket (från 50 euro till 125 euro på 5 månader) och värderingen började kännas för utmanande helt enkelt med ett p/e tal för 2020 på 55. 

Och vilket bolag är fondens största innehav?

– Det är finländska Neste, som står för cirka fem procent av kapitalet i fonden. Traditionellt är det ett bolag som förädlar fossila bränslen men som sedan länge genomgått en mycket spännande transformering till en mer hållbar verksamhet. Neste har blivit världsledande inom förnybar diesel. I och med att det finns krav och mål för att minska våra utsläpp i trafiken, inte minst inom flygplanstrafiken, så är de välpositionerade. De tillverkar också förnybart flygplansbränsle vilket är ett sätt för flygbolagen att få ner sina utsläpp. Bland annat har Jet Blue, ett amerikanskt flygbolag, för avsikt att använda sig av Nestes flygplansbränsle.

Om man ser till kretslopp, vilka typer av bolag har ni då? 

– Ett luxemburgiskt bolag som heter Befesa. Vid stålproduktion uppstår en biprodukt som kallas stålpulver. I Europa klassificerar man denna biprodukt som ett problemavfall och Befesa samlar ihop avfallet mot betalning, återvinner metaller, däribland zink, ur det i sina återvinningsanläggningar och säljer sedan metallerna på marknaden. Det är ett perfekt exempel på bolag som växer lönsamt på grund av myndigheter som ställer allt högre krav på att miljön inte skall belastas på något sätt. Befesa håller även på att bygga ut anläggningar och infrastruktur i Kina eftersom man även där har beslutat att detta är ett avfall som inte bara kan grävas ner. Bolaget har en mer eller mindre monopolistisk ställning inom vissa geografier.

Är Befesa ett givet förvärv för en stålproducent?

– Nej, problemavfallet är ett problem som varje producent vill betala för att bli av med. Befesa har byggt återvinningsanläggningar och utvecklat ett helt nätverk av lastbilar och annan infrastruktur för att ta hand om detta. En stålproducent vill framförallt producera stål och inte behöva fokusera hanteringen av avfall. Det är effektivare för alla att någon annan gör det.

Apropå infrastruktur har ni också tagit in norska NRC Group, vad tror du om dem på sikt?

– Ja, de bygger järnvägar tar hand om servicen. I och med att vi alla troligtvis kommer att vilja åka mera kommunalt så kommer efterfrågan på järnvägar att öka och det kommer i sin tur att kräva mer service. NRC har flera statliga järnvägar som kunder, exempelvis den statliga järnvägen i Finland, Sverige och Norge. Allt tyder på att vi kommer att se färre bilar inne i städerna och mer järnvägar och det inkluderar även pendel och tunnelbana eftersom städerna växer. Jag tror därmed att NRC Group kommer att ha en god efterfrågan på sina tjänster dom kommande tio åren.

Ett annat norskt bolag är Borregaard, varför då?

– De ersätter oljebaserade kemikalier och material med biokemikalier och biomaterial för vitt skilda industrier; från läkemedel och bygg till jordbruk och livsmedel. Bolaget håller också på att utveckla bioplaster där man inte använder olja som råvara. Bolaget tillverkar även bindningsmedel baserat på lignin som ersätter fossila bindningsmedel som används bland annat för tillverkning av cement. Allt som ersätter produkter som grundar sig på olja är intressant för oss, med tanke på fondens inriktning.

Lite längre ner i Europa har ni tagit in det belgiska bolaget Umicore, lite på samma tema som Neste men ändå inte, eller?

– Nja, inte riktigt. Precis som många andra innehav handlar det om koldioxidreducering samt återvinning av naturresurser. Umicore producerar katalysatorer som används i bilar för att rengöra avgaser, de producerar även olika kemikalier för batteritillverkning. Vid sidan av tillverkningen har de byggt upp en infrastruktur för att återvinna elbilsbatterier och katalysatorer.  Eftersom elbilsmarknaden är relativt ny så finns ännu ingen stor återvinningsbusiness men där är Umicore väl positionerad. 

Och ett sista nytt innehav, vad är det?  

– Vaisala, ett finskt bolag tillverkar olika mätinstrument som kan användas för att mäta och förutspå väder. I och med större och snabbare förändringar i väderförhållandena, som kan ha ödesdigra konsekvenser, så blir det allt viktigare att kunna förutspå dessa. Speciellt på det södra halvklotet. Bolaget tillverkar även andra mätinstrument för läkemedels- och livsmedelsindustrin. 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.