En välkommen pirat

KRÖNIKA. Under våren har aktivistfondbolaget Cevian Capital köpt 168 miljoner B-aktier i tele­komkoncernen Ericsson, plus några hundra tusen röststarka A-aktier.

Investeringen i Ericsson är det tredje stora svenska börsbolaget som Cevian har en aktiv position i just nu. Investeringen i det jättelika schweizisk-svenska automations- och kraftkonglomeratet ABB annonserades för jämnt två år sedan, och där lyckades Lars Förberg så sent som 13 april i år bli invald i styrelsen. I fordonskoncernen AB Volvo skedde den initiala investeringen redan för elva år sedan.

Det finns en del uppenbara likheter mellan Ericsson och AB Volvo. När Cevian med buller och brak klev in i Volvo 2006, var Leif Johansson vd. Samme Johansson är nu ordförande för Ericsson. En annan likhet är att Industrivärden är storägare i bägge bolagen.

En påtaglig skillnad mot för elva år sedan är tonläget. Fackförbundet Metalls dåvarande ­ordförande (numera Sveriges statsminister) Stefan Löfven var inte nådig i sin kritik mot Cevian, när investeringen blev offentlig hösten 2006.

– Det här är väldigt farligt, både för de anställda löntagarna och för de andra aktie­ägarna som borde vara bekymrade nu. Detta är Sveriges största arbetsgivare och exportör och ett sådant företag måste behandlas långsiktigt, sa Löfven till TT.

Den initiala farhågan om att det bara ­handlade om ett kortsiktigt destruktivt klipp kom på skam. Visst, fordonskoncernen kanske inte borde ha gjort den där extra­utdelningen våren 2007 – de pengarna hade ­behövts under krisen. Och ibland har ton­läget varit högt. Volvo-aktien har inte utvecklats fullt så uselt som ryktet säger, utan gått ungefär som börsen som helhet. Men någon brist på långsiktighet har inte Cevian visat. Det dröjde exempelvis nio år innan Cevian fick in en egen man i styrelsen i Volvo, den tyske partnern Eckhard Cordes.

Uthålligheten har lönat sig.

När det gäller Ericssoninvesteringen har hittills få varit öppet kritiska.

– I grund och botten är det intressant att någon vill komma in och lägga in pengar i bolaget. Det kan inte vara fel, säger Per Norlander, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Ericsson, till Svenska Dagbladet.

Ordförande Leif Johansson säger sig välkomna Cevian på ägarlistan, även om det ryktas att aktivistbolaget vill byta ut honom. Investor är störst i Ericsson mätt både i röster och i kapital och har uttryckt sig positivt till investeringen. Samma sak med den röstmässigt näst största ägaren Industrivärden, som hänvisar till det goda samarbetet i ­Volvo. Cevian har under dessa år dessutom blivit en maktfaktor i Europa, som inte längre går att ignorera.

Men det är inte bara Cevian som förändrats. På senare år har de stora svenska maktbolagen blivit mer lika Cevian, påpekar den brittiska banken Barclays i en färsk rapport om europeiska aktieaktivister. Barclays lyfter fram hur Investor under vd Johan Forssell och i synnerhet Industrivärden under vd Helena Stjernholm blivit mer aktivistiska. Den avgrund som för elva år sedan fanns mellan aktivisten Gardell och det svenska näringslivets maktelit existerar inte längre.

Flaggningsbeskedet till amerikanska finansinspektionen SEC visar att Cevian köpt ungefär hälften av Ericssonposten under april och maj månad. Snittkursen för den halvan är lite drygt 58,38 kronor per aktie. Som kursen utvecklats borde den andra halvan ha haft ett lägre anskaffningsvärde.

Erickssonaktien står i skrivande stund i 63,55 kronor. Bara beskedet att Cevian klivit in i Ericsson räckte för att skicka upp kursen 5 procent, motsvarande 3 kronor. Det initiala rallyt i ett bolag Cevian kliver in i brukar kallas Gardell-effekten. Men det är bara en kortsiktig orealiserad vinst. För att Ericssoninvesteringen ska sluta lyckligt behöver det ske en fundamental omvärdering av den krisdrabbade telekomkoncernen.

Om Cevian ska få gehör för förändringar i Ericsson behöver Christer Gardell och Lars Förberg få med sig både Investor och Industrivärden. Om det finns äkta värdegemenskap mellan de tre storägarna kommer snart att visa sig.