Experterna om rapportsäsongen: Kan bli betydligt bättre än befarat

Den svenska rapportsäsongen är här, mitt under eskalerande geopolitiska spänningar mellan Ryssland och Ukraina/västmakterna, en ny smittovåg, skyhöga elpriser och stigande inflation. Men enligt Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold kan säsongen bli betydligt bättre än vad många befarar.

“Det verkar finnas en oro i marknaden för att logistikproblem, komponentbrist och ökade kostnader överlag ska försvaga vinsterna men jag tror inte så är fallet. Vi lär ser starka rapporter även för detta kvartal. Bolagen kommer att lyckas hålla uppe marginalerna genom bra kostnadskontroll men framförallt lägre genom prishöjning ut mot kund”, säger han till Affärsvärlden, och fortsätter:

“Det känns vid varje rapportperiod som att man ska gå igenom ett minfält. Jag tror dock att marknaden är lite för orolig den här gången. Det kan mycket väl bli så att marknaden repar mod igen efter en period med starka rapporter.”

Även Avanzas sparekonom Nicklas Andersson menar att rapportsäsongen kan komma att se bra ut.

“Vi bör kunna vänta oss en hygglig rapportsäsong även om tillväxttakten för många bolag rimligtvis blir mer normala när vi nu börjar röra oss ifrån pandemistukade jämförelsetal. En intressant detalj är ju att vi knappt haft någon vinstvarning inför detta kvartal, förutom Midsona som pekade på högre kostnader för insatsvaror och leveransstörningar. SBB har bjudit på en omvänd vinstvarning, likaså Atlas Copcos sektorkollega VAT Group som är verksamma inom vakuumområdet”, säger han.

Så kan omikron påverka rapportsäsongen

Vad gäller den nya smittovågen så pekar Joakim Bornold på att effekten på ekonomin har avtagit vid varje ny våg.

“Det är klart att den fjärde vågen dämpar ekonomin. Samtidigt har vi sett att för varje våg så har påverkan på ekonomin avtagit. Så visst ligger pandemin kvar som en våt filt över oss men konjunkturen lyckas ändå fortsätta stärkas”, säger han.

Nicklas Andersson är inne på att omikron inte verkar lika allvarlig som deltavarianten och därmed den andra vågen.

“Fjärde kvartalet är viktigt för många bolag men förutom de sista omikron-veckorna i december så ska vi komma ihåg att en större del av kvartalet karaktäriserades av minskade restriktioner på hemmaplan”, säger han.

Enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt kommer smittovågen främst påverka i termer av fortsatta problem med komponenter och frakt.

“Restriktioner och nedstängningar förvärrar alla sådana problem. Nu börjar man, men än så länge kanske framför allt i USA, inte längre bara tala om komponentbrist utan också om kompetensbrist. Det vill säga att det är svårt att få tag i folk, framför allt folk med rätt kompetens. Det är en utveckling värd att följa”, säger hon till Affärsvärlden.

Hon menar vidare att de höga aktiekurserna kan leda till att positiva kursreaktioner till viss del kan utebli under rapportsäsongen.

“Jag tror vi kan vänta oss bra rapporter som visar på fortsatt hög efterfrågan hos våra stora exportbolag. Med det sagt är det inte säkert att en bra rapport kommer med en positiv kursreaktion. Aktiekurserna har stigit mycket på sina håll, och det är rätt långt ifrån säkert att det räcker med att komma in i linje med förväntningarna”, säger hon.

Kostnadsökningar under luppen

Bornold menar att det gäller det att hålla ögonen på de framåtblickande delarna i rapporterna som orderingång och försäljningsprognoser. Enligt Frida Bratt är det viktigt att titta på hur stora kostnadsökningar bolagen får dras med till följd av ökade råvarupriser, komponentbrist och fraktproblem. Dessutom blir det viktigt med vilka bolag som har lyckats föra över dessa kostnader på sina kunder.

“Chansen är större att bolag som har andra bolag som kunder har ”pricing power”, än att bolag som levererar direkt till kund har det. Det är alltid svårare med prishöjningar mot konsumenter. Det börjar också mer och mer talas om risken för ”luft” i ordrarna, det vill säga att man fått beställningar ”utifall” med tanke på leveransproblemen. Det är nog inget bolagen själva vill prata om, men det kan vara bra att ha denna risk i bakhuvudet”, säger hon.

Även Nicklas Andersson är inne på att det kan vara värt att ha ögonen på vilka bolag som lyckats överföra sina kostnader på sina kunder.

“Generellt sett är det efterfrågan och kostnader som är av stort intresse. Många kommer att kolla extra noga på bolag som är exponerade för snabbt stigande priser på insatsvaror och huruvida de lyckats passa dessa ökade kostnader vidare till sina kunder eller om de till viss del behövt absorbera det själva i form av sjunkande marginaler. Efterfrågan och marginaler är två faktorer som kommer vara intressanta att hålla koll på under rapportsäsongen. I verkstadssektorn är det den starka orderingången från föregående kvartal som marknaden hoppas kunna extrapolera in i det fjärde kvartalet. Sist men inte minst kommer utdelningsförslagen vara en höjdpunkt för många i samband med boksluten, kan vi se hygglig utdelningstillväxt på sina håll?, säger han.

“Utdelningsaktier kan få en comeback”

Bornold menar också att det lär komma en hel del info om hur utdelningssäsongen kommer att se ut och att mycket talar för att den blir riktigt stark. Även Frida Bratt ser fokus på utdelningsbeskeden, men även på marginalerna.

“Jag tillhör ju dem som tror att utdelningsaktier kan få lite av en comeback, när intresset vrids bort från tillväxtbolag i räntefrossan till bolag som gör vinst här och nu. Och som därmed kan generera utdelning”, säger hon.

Det är också med utdelningsbeskeden i åtanke som hon tycker att H&M och Volvo är extra intressanta.

“Som alltid är också Ericsson spännande. Och med tanke på hur populära de är hos spararna så följer jag också rapporterna från några bolag inom gamingsektorn”, säger hon.

Enligt Bornold kommer fokus att ligga på vinstnivåer och hur mycket inflationen påverkar företagen. Han frågar sig bland annat hur de stigande elpriserna har slagit mot företagen.

“Volvo Cars kommer med sin rapport relativt sent men den känns riktigt intressant. Bolaget har ju gått riktigt bra på börsen sedan noteringen. Jag kollar också lite extra på bolag som Indutrade och Addtech. Bolag som sitter på många underleverantörer. De kan ge en del pusselbitar på konjunkturen och hur de lyckas tackla inflationen”, säger han.

Banker och fastigheter i fokus under rådande ränteläge

Vad gäller intressanta sektorer är sparekonomerna samstämmiga om att banker, som alltid, är intressanta, under rapportsäsongen. Nu gynnas de också av det stigande ränteklimatet, menar de.

“Banker är en av de sektorer som trivs i en miljö av stigande räntor. Intressant också att se vad man säger om läget på boräntemarknaden. Och så förstås utdelningsbeskeden”, säger Frida Bratt.

“Efter att ha slumrat på börsen i närmare 5 år hittade vi både Nordea och SEB på pallplats ifjol bland OMXS30-bolagen, enbart efter Getinge som steg 107%. Stigande ränteklimat gynnar ju banksektorn och värderingarna är attraktiva i utgångsläget. Med ett sådant urstarkt år ska det bli mycket intressant att se hur de presterade under årets sista kvartal”, säger Nicklas Andersson.

Även fastighetsbolagen är i fokus för sparekonomerna, speciellt på grund av hur räntekänsliga de är.

“Fastighetsbolagen har åkt på rejält med stryk sista tiden och rapporterna kan kanske vända på den trenden, det är sannolikt att de dämpar ränteoron med starka vinster och fortsatt höga utdelningar”, säger Joakim Bornold.

Nicklas Andersson och Frida Bratt pekar på att hyror och värdet på fastigheterna är inflationsskyddande.

“Jag tycker det ska bli intressant att se vad fastighetsbolagen säger. Det var en sektor som var iskall 2020 men glödhet 2021. Nu har vi sett inflationen stiga iväg men många bolag har ju indexklausuler som gör att hyresnivåerna justeras i takt med inflationen. Hittills har vi dock haft en modest finansieringskostnad vilket skapat en god mylla, frågan är om det är på väg att ändras och vad bolagen kommenterar kring detta”, säger Nicklas Andersson.