Fakta: Så sätts betygen

För den som har bestämt sig för att spara i fonder är det två frågor som behöver besvaras:

1. Vilken marknad kommer att ge högst avkastning?

2. Vilket fondföretag kommer troligen att lyckas bäst på denna marknad?

Fondindikatorn är bara konstruerad för att svara på fråga två. En stor del av det övriga materialet i Affärsvärlden behandlar fråga ett.

Men naturligtvis finns inget säkert svar på någon av frågorna. Framtiden är ju okänd. Vi måste nöja oss med sannolikheter.

Syftet med Fondindikatorn är att försöka förutsäga vilka fonder som troligen kommer att överträffa sitt jämförelseindex de närmaste två åren. Betygen sätts från en till fem stjärnor, ju fler desto bättre.

Tre faktorer påverkar bedömningen. Den viktigaste är fondens avkastning jämfört med index de senaste två åren. Näst viktigast hur stora risker förvaltaren tagit. Slutligen justeras betygen beroende på hur höga avgifterna är.

Granskningar av Affärsvärldens fondbetyg gjordes både hösten 1995 och hösten 1997, när fondindikatorn funnits i två respektive fyra år. De visade bland annat att betygen är bäst på att varna för dåliga fonder och att den som placerat i femstjärniga fonder i genomsnitt fått fyra procentenheter högre avkastning jämfört med index än den som placerat i enstjärniga fonder (se artikeln “Betygen fungerar fortfarande”).

För att sätta betygen beräknas först den historiska avkastningen efter avdrag för maximala avgifter. Vi antar att 100 kronor hade satsats i fonden för två år sedan, minus eventuell köpavgift. Sedan beräknas avkastningen utifrån förändringen hos andelskursen i svenska kronor. Justering görs för utdelningar genom beräkning av en korrigeringsfaktor (utdelningen dividerad med andelskursen samma dag). Om det finns en säljavgift dras den bort och sedan dras roten ur 2-årsavkastningen för att få den årliga avkastningen.Denna avkastning jämförs med avkastningen hos relevant jämförelseindex. Men först riskjusteras avkastningen, både för fonden och index.

Summan av marknadsrisk, fondens aktiva risk och eventuell valutarisk mäts som fondens volatilitet (standardavvikelsen hos andelskursens veckoförändring, omräknad på årsbasis). Affärsvärlden har valt att justera för risktagandet genom att beräkna årsavkastningen efter alla avgifter minus fondens volatilitet (för räntefonder dras bara en tredjedel av volatiliteten bort, eftersom räntefonder har ett betydligt lägre risktagande). Ju högre risk, desto lägre riskjusterad avkastning.

Orsaken till riskjusteringen är främst att högre volatilitet normalt ger lägre avkastning. En fond som har 25 procentenheter volatilitet ger 21 procent sannolikhet att förlora pengar efter fyra år (om man antar en förväntad avkastning på 13 procent, som är normalfördelad). Med en volatilitet på 10 är risken att förlora pengar efter fyra år mycket liten.

Efter sex år är skillnaden minst lika stor. En volatilitet på 10 ger 59 procents sannolikhet att då ha dubblerat pengarna. Högriskfonden ger visserligen större sannolikhet för riktigt hög avkastning, men sannolikheten att ha dubblat pengarna efter sex år är bara 43 procent. Se även artiklarna “Risk måste löna sig” och Volatilitet ger lägre avkastning.

Betygen i Fondindikatorn, som är mellan en och fem stjärnor, sätts därför baserade på en jämförelse mellan det risk- och avgiftsjusterade värdet för fonden och motsvarande värde för jämförelseindex.

Gränserna mellan betygen är olika för olika typer av fonder. Skillnaden i avkastning mellan räntefonder är normalt små och där är betygsstegen därför bara en procentenhet. Räntefonder får betyget tre om deras riskjusterade avkastning är upp till en procentenhet sämre än motsvarande värde för index.

Aktiefonder och blandfonder har betydligt större skillnader i avkastning och därför är avståndet mellan betygstegen fem procentenheter. Dessutom har aktiefonder hjälp av aktiernas direktavkastning att överträffa jämförelseindex (SIX Findata, som ännu så länge är ensam om att kunna leverera beräkningarna, har valt att inte tillhandahålla index med återinvesterade utdelningar), vilket gör att Affärsvärlden kräver att en aktiefond skall ha mellan 0 och 5 procentenheter högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex för att få betyget tre.