Glappkontakt på marknaden

Konkurrensen fungerar dåligt på den svenska elmarknaden. Kravetpå timmätning gör att svenska hushåll betalar överpris för sinel, jämfört med Norge och Finland.

Det är köparens marknad på kraftområdet. Elpriset är nere pårekordlåga nivåer, eftersom 1998 blivit ett riktigt våtår medöverfulla vattenmagasin. Men detta märker knappast konsumenterna,särskilt inte småförbrukarna, dvs. hushåll, jordbruk och mindreindustrier som utgör ungefär halva elmarknaden. De betalarungefär lika mycket för sin el som tidigare. Det finns en dåligkontakt mellan marknadspriset och det elpris hushållen betalar.

Spotpriset på el har i som-mar legat på 6-7 öre per kWh och hartidvis varit ännu lägre.

Och på termin går det att köpa el för leverans 1999 till priset13-16 öre, beroende på vilken säsong det gäller (dyrare höst ochvinter och billigast på sommaren). Detta är priser som liggerunder produktionskostnaden för att generera el i kärnkraftsverk.För en storförbrukare på hushållssidan, villa med elvärme,ligger medelpriset i Sverige på 25,5 öre per kWh, enligt ensammanställning av energimyndigheten. (Till detta kommerenergiskatt, moms och nätavgift, vilket gör att det totalaelpriset hamnar tre gånger så högt. Eftersom skatterna har höjtsligger totalpriset högre än före avregleringen 1 januari 1996.)

Marknaden fungerar dåligt

Hushållens elpris har legat på ungefär samma nivå sedanmarknaden avreglerades. Att det inte har skett en anpassningnedåt beror på att marknaden fungerar så dåligt.

Boven i dramat är kravet på en elmätare, som mäter förbrukningentimme för timme, vid byte av leverantör. Från början kostade dendrygt 8.000 kr att installera, vilket effektivt hindradekunderna att lämna sin ursprungliga leverantör. Sedan satteregeringen ett takpris på 2.500 kr. Det fick viss fart påkunderna. Men detta har bara fått ca 20.000 av drygt 4 miljonerhushåll att byta och prispressen har varit måttlig.

PRISPRESS I NORGEI Norge har marknadspriset slagit igenom mer påtagligt förhushållen, eftersom det inte behövs någon ny elmätare för attbyta leverantör. Där är uppsägningstiden gentemot den nuvarandeleverantören bara tre veckor, mot sex månader i Sverige. I Norgeär det därför fler som har bytt, uppskattningsvis 80.000-130.000abonnenter. Men det rör sig bara om några procent av kunderna.Möjligheten att snabbt byta har dock givit en helt annanprispress i Norge, där en elvärmekund i dag betalar ca 16 öreför sin el, alltså nästan 10 öre mindre än sin svenske kollega.Räknat på en årlig elanvändning om 20.000 kWh ger det nästan2.000 kr mer för det svenska hushållet. Det norska elpriset förhushållen har visserligen svängt mer än det svenska, men harhela tiden legat lägre.

I Finland är hushållen från den 1 september fria att bytaelleverantör utan krav på elmätare och lång uppsägningstid. Dethar tvingat elbolagen att avisera ganska kraftiga prissänkningari höst, upp till 30 procent i några fall. Vattenfall, som köptett par eldistributörer i Finland, skall sänka med i medeltal 27procent. Detta innebär att det finska elpriset, som i dag liggerpå ungefär svensk nivå, kommer att hamna kring 17-18 öre. ISverige går det faktiskt också att hitta leverantörer somerbjuder sina kunder dessa priser. Statoil lockar med 17,7 öreför den som tecknar ett ettårskontrakt (18,7 öre för två år).Agrokraft ligger på 17,75 öre om man är lantbrukare och medlem iLRF (annars 18,75 öre).

Villaägarna, som samarbetar med Nora Energi och initialt var enaggressiv aktör på elmarknaden, tar 19,5 öre om man binder sigför två år. Telge Energi, som tagit hälften av alla abonnentersom bytt leverantör, offererar ett rörligt kraftpris som ärkopplat till terminspriset på börsen och med ett takpris så attman slipper stora höjningar.

OVISSHETEN LÄGGER EN DÖD HANDFå byter dock till dessa lågprisalternativ på grund avmätarkravet. För hushåll med hög elkonsumtion kan detvisserligen löna sig att investera 2.500 kr i en mätare. Men detråder stor osäkerhet om huruvida mätarkravet kommer att finnaskvar särskilt länge. Och varför ta denna utgift om det är gratisom några månader? Ovissheten har lagt en död hand överhushållsmarknaden.

De svenska kraftbolagen känner pressen att sänka sina elpriser.Men det sker i försiktiga steg. Vattenfall, som fått kritik avenergimyndigheten för sina höga elpriser, har aviserat ensänkning med 24 procent för lägenhetskunderna, vilket barainnebär att man kommer ner till snittpriset i riket. StockholmEnergi, som också kritiserats för sina höga priser, sänker denfasta avgiften, men inte den rörliga. Det är inte precis frågaom något priskrig i Sverige. För det krävs att mätarkravetförsvinner.

STORA KUNDER VINNAREKunderna på den andra halvan av elmarknaden, alltså främststörre industrier, har kommit bättre ut. Många har fått markantsänkta elpriser. Men flera lurades/lockades in i längre kontraktnär marknaden avreglerades och sitter fast i inte alltförfördelaktiga avtal, som är svåra att komma ur. De ångrar nog attde bundit upp sitt elpris till nivåer som ligger klart övernuvarande marknadspris och inser att de har betalat ett onödigthögt pris för att slippa risken att råka ut för extremt högaelpriser, exempelvis vid torrår.

Företagen har i regel bundit upp sig i bilaterala avtal och fåväljer att sköta kraftanskaffningen över kraftbörsen, vilketöver tiden har visat sig vara det billigaste alternativet.Avregleringen förutspåddes leda till kraftigt sänkta vinster förkraftbolagen – men resultaten de senaste åren tyder inte pånågon större dramatik.De kraftbolag som varit nettosäljare avkraft, som Vattenfall, har förlorat mest, eftersom de tidvistvingats sälja kraft över elbörsen till låga priser. Därför harVattenfalls rörelsemarginal gått ned påtagligt efteravregleringen.

SÄMRE FÖR VATTENFALLNettoköparna av kraft, främst Gullspång och Graninge, har klaratsig bättre. De har kunnat utnyttja marknaden och skaffat krafttill fördelaktiga priser. Och marginalerna är i stort settoförändrade. Av de större kraftbolagen är det bara Vattenfallsom förväntas göra ett sämre resultat i år. De övriga kommer attgå ungefär som i fjol eller bättre, vilket är anmärkningsvärtmed tanke på det låga marknadspriset på el.

Den gamla tidens monopolvinster lever alltså kvar ikraftbranschen, därför att kunderna antingen inte utnyttjar sinökade makt på marknaden (företagen) eller förhindras att göradet (hushållen).

BILDTEXT: Elpriset är rekordlågt – men bara förstorkonsumenterna. Hushållen får betala samma överpriser somtidigare.

FAKTARUTA: Vattenfall har tappat mest

Rörelsemarginal, första halvåret, %

1994 1995 1996 1997 1998Vattenfall 40 34 31 32 26Sydkraft 32 30 25 27 27Gullspång 22 23 17 21 23Stockholm Energi 31 28 27 27 26Graninge 35 36 30 33 33

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Carnegie Fonder
Annons från Kreditkortsval