Hedgefonder: Sju att välja på

Idag finns sju hedgefonder registrerade i Sverige. Först, störst och bäst är Zenit som startades av Brummer & Partners i juli 1996. Den har lyckats så bra att den fått sex efterföljare det senaste året – några av dem med lockande namn som Fokus, Nektar och Rex (se tabell nedan). Dessutom väntar Myrbergs fondbolag Aktieansvar på att få tillstånd att starta hedgefonden Graal.

Hittills i år har Zenit lyckats ge fantastiska 103 procent avkastning brutto. Efter den resultatbaserade avgift som förvaltarna tar ut, ger det 83 procent till kunderna. Av de övriga sex hedgefonderna är det bara Intrinsic Strategifond som har överträffat Generalindex.

Zenit har även lyckats locka till sig i särklass mest pengar. Vid årsskiftet var fondförmögenheten drygt 2.3 mrd kronor. Tack vare hög avkastning och stora insättningar hade fonden vid halvårsskiftet ett marknadsvärde på nästan 7 mrd kronor. Övriga sex fonder hade vid årsskiftet ett sammanlagt marknadsvärde på en dryg halv miljard.

Catellas fond Fokus startade först i våras, men var tack vare en upparbetad kundbas redan efter tre månader uppe i 580 miljoner kronor. Märkligt nog slutar dock förvaltaren Magnus Eriksson efter fem månader och ersätts från den första september av Jörgen Vrenning, som tidigare arbetat som förvaltare hos Handelsbanken Fonder.

Det stora misslyckandet står Danielsson & Partners för. Deras hedgefond Vector har på mindre än ett år förlorat mer än hälften av pengarna. Förvaltaren Klas Danielsson har nu givit upp och rekommenderar kunderna att ta ut sina pengar ur fonden.

Risknivån varierar kraftigt mellan de olika hedgefonderna. Lägst är risken i Nektar och högst i Vector.

Nektar, som är en så kallad marknadsneutral fond – som främst tjänar pengar på små felprissättningar genom arbitrage – har givit knappt åtta procent avkastning fram till den sista juli. Men detta har skett med ett risktagande som bara är en tiondel av marknadsrisken på Stockholmsbörsen. Det innebär att Nektar givit en mycket hög riskjusterad avkastning.

Hög risk – låg avkastning

Högst har risken varit i Vector. Svängningarna i värdeutvecklingen har varit mer än dubbelt så stora som hos Stockholmsbörsen. Förvaltarens risktagande är en nyttigt exempel på att orden »hedge« och »risk« inte automatiskt betyder hög avkastning.Samtliga sju hedgefonder har valt att ta betalt genom resultatbaserade avgifter. Om avkastningen blir högre än den riskfria korta räntan, behåller förvaltaren 15 – 30 procent av överavkastningen. Samtidigt har de flesta fonderna regeln att om det går dåligt ett år, måste förvaltaren nästa år först tjäna in förlusten innan han åter får rätt till sitt extraarvode.

Om hedgeförvaltarna lyckas åstadkomma en avkastning på 15 procent per år, tar de ut 2,4 – 4,0 procent av kapitalet för besväret. Det är betydligt mer än vanliga aktiefonder, som placerar i svenska aktier. Dessa tar ut 0,4 – 1,7 procent per år i förvaltningsavgift.För Zenit innebär resultatarvodet att förvaltarna tjänat nästan en miljard kronor de två första åren. Inte illa.

Ett specialfall är Nektar, vars resultatbaserade avgift på 30 procent börjar tas ut först om avkastningen är 4 procentenheter bättre än den riskfria korta räntan.

Det minsta beloppet som man måste investera är i ett par fall en miljon kronor. Skälet till att gränsen ofta sätts högt är att förvaltarna vill slippa kostnaderna för att administrera ett stort antal små kunder.

Den enda fonden som är öppen för småsparare är Banco Hedge, som både accepterar månadssparande på 200 kronor och engångsbelopp på endast 2.000 kronor.

Avkastningen i augusti 1998 finns i artikeln ”Hedgefonderna klarar blåsvädret”.