”Jag oroas inte över en svacka”

Frågar man en svensk börs-vd om det finns någon svaghet i ledarskapet blir svaret nästa alltid ”otålighet”. Skanskas Anders Danielsson, vd sedan årsskiftet, är inget undantag. Han är till sin läggning rätt otålig, säger han. Medarbetarna uppmanas att stoppa honom om det behövs. Egenskapen är säkert överrepresenterad bland högre chefer i stora bolag, saktmodighet leder sällan till toppen. Men man kan också misstänka att det ibland är ett sätt att slippa blotta verkliga svagheter och i förtäckta ordalag säga: Jag fattar beslut, jag är exekutiv.

Anders Danielssons otålighet gäller hur som helst inte val av arbetsgivare. Han kom till Skanska under den ekonomiska krisen 1991 som installationssamordnare direkt från KTH och har sedan blivit kvar.

– Jag har haft bra chefer och har hela tiden fått nya utmaningar utanför komfortzonen, jag har faktiskt aldrig funderat på att lämna Skanska.

Han har också fått jobba i många olika delar av bolaget, bland annat som vd för Skanska Sverige i fyra år och senare motsvarande position i Norge. Den senaste rollen var vice vd, med ansvar för Skanskas amerikanska byggverksamhet.

Anders Danielsson är alltså en klassisk långvägare. Under fotograferingen rör han sig hemtamt på byggarbetsplatsen vid Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Hela hans uppenbarelse, han sätt att tala – bred stockholmska, han är från Nacka – ligger fortfarande närmare byggfutten än styrelserummet. Han har varit ishockeydomare och har Back in Black med AC/DC som favoritlåt. Jordnära, ärlig och tydlig i kommunikationen är omdömen som kommer upp bland medarbetare i Skanska.

Hur tar man sig då hela vägen från installationssamordnare till vd i ett företag med 40 000 anställda? Anders Danielssons egen förklaring är att han helt enkelt älskar branschen och att han har en stark drivkraft att se människor växa. I det sista steget, från ansvaret för den amerikanska verksamheten till vd-posten, ska han också ha fått draghjälp av storägaren och styrelsemedlemmen Fredrik Lundberg. Han förnekar dock, inte oväntat, att han skulle ha någon speciell relation till Fredrik Lundberg.

– Jag har ingen sådan relation till någon i styrelsen. Min kommunikation sker med styrelseordföranden (Hans Biörck), jag träffar övriga styrelsen på styrelsemötena.

Men att Fredrik Lundberg, och för övrigt även andra aktieägare, inte varit nöjd med den tidigare ledningens leverans är ställt bortom allt tvivel. Medan Skanskas projektutvecklingsverksamhet går som tåget, har de långvariga problemen med låg lönsamhet i byggverksamheten förvärrats och aktiekursen har fallit med cirka 25 procent senaste året. Anders Danielssons stora utmaning blir att få upp vinstmarginalen i byggverksamheten. Den andra huvuduppgiften, att få projektutvecklingen att växa, ter sig mindre problematisk – i alla fall så länge han har konjunkturen i ryggen.

Anders Danielssons recept för att lyckas innehåller olika ingredienser. En del handlar om styrningen av företaget, där ledningsgruppen till stora delar byts ut och minskats.

– Jag vill skapa ett mer decentraliserat företag. Vi minskar koncernstaberna och lägger ett större ansvar på affärsenheterna att leverera resultat, ständigt förbättra och effektivisera verksamheten, och att utveckla medarbetarna.

Den andra delen siktar in sig på att vara mer selektiv kring de byggprojekt som Skanska ger sig in i. Förutom en allmän press på lönsamhetsmarginalerna på grund av hård konkurrens, inte minst i USA, plågas Skanska av ständiga och stora projektnedskrivningar, förra året uppgick de till 1,5 miljarder kronor. Under årets första halvår har Skanska tvingats till nedskrivningar på ytterligare 600 miljoner kronor i Polen och 520 miljoner kronor i USA.

– De största projektnedskrivningarna var i Polen. Vi växte för snabbt, man lyckades inte få rätt kompetens på rätt plats och säkerställa processerna, vilket är grundläggande för en byggverksamhet. I USA har det mer handlat om stora komplexa projekt, som fått kostnadsökningar när kunden ändrar designen. Vi ska få betalt för nedlagt jobb, men vi får bära kostnaderna tills de långa förhandlingarna är slutförda.

Analytiker som Affärsvärlden pratat med säger att Anders Danielsson kanske har större möjlighet att komma till rätta med nedskrivningarna. Han upplevs som mer hands-on än sina företrädare och kan med sin långa erfarenhet bättre se igenom glädjekalkyler i byggprojekt. Samtidigt är det en illusion att Skanska helt kan komma ifrån att projekt skrivs ned, menar de.

– Det är gissningar och det räcker med att bygga en villa för att fatta hur svårt det är, säger en analytiker och pekar på att Skanska har haft nedskrivningar och/eller kostnader för omstrukturering 36 av de senaste 80 kvartalen.

Anders Danielsson medger att det är en tuff uppgift att få upp lönsamheten till målet på 3,5 procent i rörelsemarginal. Det har bara hänt tre av de senaste tio åren, senast 2014, och i fjol var marginalen bara 0,8 procent. Men det är ett realistiskt mål, och ett bevis för det är den nordiska verksamheten och delar av den amerikanska som går bra, säger han.

– Vi har också genomfört ett omfattande strategiarbete där vi gjort en sweet spot-analys för varje marknad och tittat tio år tillbaka på vilka kontrakt och projekt som vi har tjänat pengar på.

Skanskas målsättning är att hälften av bolagets värdeskapande ska finnas i byggverksamheten och den andra hälften i projektutvecklingsdelen. Förra året svarade byggverksamheten för 18 procent av rörelseresultat på 5,5 miljarder kronor och projektutveckling för resterande 82 procent. Siffrorna är inte helt jämförbara, eftersom vinst i byggverksamheten värderas högre av aktiemarknaden, men det visar ändå på en stor obalans.

Och även om Anders Danielsson skulle lyckas med att få upp byggverksamhetens vinstmarginal lär obalansen bestå under ett antal år framöver. Dels hänger en del av de problemtyngda projekten kvar under 2018 och 2019, dels gör den mer selektiva strategin att omsättningen inom byggverksamheten minskar, proforma med 9 procent jämfört med 2017.

Inom projektutvecklingsdelen ser å andra sidan tillväxtstrategin delvis ut att redan vara mer eller mindre säkrad, förutsatt att konjunkturen inte kollapsar. Investeringarna är rekordstora i det största segmentet, kommersiell fastighetsutveckling, där Skanska köper mark, gör detaljplan, bygger, hyr ut och säljer kontorsfastigheter. Första kvartalet var det uppskattade marknadsvärdet av de 50 pågående projekten i större städer i Norden, Centraleuropa och USA 38,4 miljarder kronor. Försäljningsvinsterna låg 2017 närmare 25 procent, en nivå som Anders Danielsson menar är långsiktigt hållbar.

– Vi väljer städer som ligger rätt i konjunkturcykeln och köper mark vid rätt tillfälle. Vi bygger på spekulation, projekten är varken uthyrda eller sålda när vi startar dem. Men eftersom vi kan de marknader vi verkar på kan vi ta en högre risk. Det gör också att marginalerna blir högre.

I USA gick Skanska in på marknaden för kommersiell fastighetsutveckling efter finanskrisen 2008 och köpte mark billigt. Man finns i dag i Houston, Boston, Washington DC och Seattle. Anders Danielsson planerar nu för ytterligare expansion.

– Vi tittar på fler städer på västkusten, Los Angeles och San Francisco är ett par alternativ.

Mer frågetecken kring tillväxtambitionerna finns det i den andra större projektutvecklingsdelen – bostäder. Med Sverige som enskilt största marknad påverkas Skanska av inbromsningen på bostadsmarknaden, situationen är likartad i Norge. Intäkter, resultat och antalet sålda lägenheter föll kraftigt under första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2017 efter en längre periods uppgång.

Anders Danielsson säger att det främst är det dyrare segmentet i Stockholm och Oslo som påverkas, där Skanska är mindre exponerat. De billigare bostäderna inom Boklok, som Skanska utvecklar tillsammans med Ikea, påverkas mindre. Även här minskar dock försäljningen.

– Men jag oroas inte över en svacka. Fundamenta är bra i Sverige och övriga Norden med låg arbetslöshet, stark ekonomi, låga räntor och ett underliggande behov av bostäder. Dessutom uppstår möjligheter på svagare marknad eftersom vi är finansiellt starka.

Nu lär Anders Danielsson inte helt ostört få ägna sig sina två huvuduppgifter: att skapa lönsamhet i byggverksamheten och tillväxt i projektutvecklingen. Till exempel kan den massiva kritiken kring Nya Karolinska kräva en del tid för förtroendeskapande insatser. Skanska har anklagats för allt från att skinna Stockholm på pengar, med en slutnota på över 60 miljarder kronor, till skyhöga vinstmarginaler och att inte leverera utlovad kvalitet.

Anders Danielsson håller inte med om kritiken. Debatten har skadat ops-marknaden men inte Skanskas varumärke. Nya Karolinska-projektet har normal lönsamhet, säger han. De mindre fel som upptäckts har åtgärdats och ursprungskontraktet på 14,5 miljarder kronor levererades i tid och enligt budget. Sedan har det blivit tilläggsbeställningar, siffran 60 miljarder kronor inkluderar också driften av sjukhuset fram till år 2040 som sköts av det av Skanska delägda Swedish Hospital. Man blandar äpplen och päron i debatten, tycker Anders Danielsson.

– Vi levererar ett sjukhus i världsklass. Jag är stolt över Nya Karolinska.

Frågan är då om Skanska, med cirka 60 procent av omsättningen mot offentliga sektorn både i Sverige och totalt sett, generellt känner något moraliskt ansvar för att inte ha för höga vinstmarginaler på till exempel sjukhusbyggen. Går det att överföra vinstdebatten inom vården till byggsektorn?

– Den debatten ser jag inte, konkurrensen är stenhård och marginalerna är väldigt små. Det handlar om överlevnad.

Anders Danielsson om…

… möjligheterna att rekrytera: ”Vi har lätt att rekrytera unga talanger på alla marknader. Däremot är det brist på framför allt erfarna projekteringsledare”.

… Donalds Trumps infrastruktursatsning: ”Det är positivt men för tidigt att uttala sig om hur det påverkar marknaden. Oavsett administrationens satsningar är USA en stark marknad i dag. Den är i huvudsak delstatsfinansierad och många satsar stort på infrastruktur eftersom underhållet är enormt eftersatt”.

… risken att oron på bostadsmarknaden sprider sig till kommersiella fastigheter: ”Det skulle i så fall ske genom att konjunkturen viker, men vi ser inget minskat intresse från hyresgäster eller investerare”.

Anders Danielsson

Ålder: 52 år.

Karriär: Civilingenjör KTH. Advanced Management Program, Harvard, USA. Installationssamordnare Skanska 1991, därefter en rad olika tjänster inom Skanska, bland annat vd för Norge och Sverige, vice vd i koncernen. Sedan årsskiftet vd och koncernchef.

Bor: Stockholm, uppväxt i Nacka.

Familj: Sambo, två vuxna barn och två vuxna bonusbarn.

Fritid: Umgås med familj och vänner. Skidor, både på längden och utför.