Debatt: Valutareserverna måste diversifieras

Larry Fink, vd för världens största kapitalförvaltare BlackRock, skräder inte orden i ett nyligen publicerat brev till aktieägarna: ”Dollarns position som global reservvaluta är inte självklar.”

Och: ”Om USA inte kan få sina skulder under kontroll, om underskotten fortsätter att växa, riskerar USA att förlora denna position till digitala tillgångar som bitcoin.”

Larry Finks varning kommer i ett läge då bitcoins popularitet ökar kraftigt och USA kämpar med historiskt hög nationell skuldsättning, handelskonflikter och en amerikansk dollar som omvärlden gradvis tappar förtroende för.

Denna försvagning av den globala reservvalutan är inte helt överraskande eftersom en nedåtgående trend började redan för ungefär tjugo år sedan. Enligt Internationella valutafonden (IMF) har dollarns andel av de globala valutareserverna under denna period sjunkit från 70 procent till cirka 58 procent. Men om den amerikanska dollarn förlorar sin status som världens säkra oas, vilken roll kan bitcoin få?

Perfekt komplement som valutareserv

Vissa länder har börjat utforska alternativa tillgångar som bitcoin som en del av reservstrategin. Även om bitcoin sannolikt inte kommer att ersätta den amerikanska dollarn i en nära framtid kan regeringar ta inledande steg genom att allokera en del av sina reserver som säkring till bitcoin.

USA innehar själva en betydande mängd bitcoin – enligt rapporter över 200 000 BTC. Med tanke på att det totala utbudet av bitcoin är begränsat till 21 miljoner utgör den amerikanska regeringens innehav ungefär 1 procent av alla bitcoin som någonsin kommer att finnas.

Ett lands valutareserver ska bland annat fungera som en buffert i kristider och upprätthålla förtroendet för landets ekonomiska stabilitet.

Till exempel har guld en given plats i nästan alla nationella reserver tillsammans med mycket efterfrågade valutor som den amerikanska dollarn. Och det finns goda anledningar till detta: guldet ger likviditet i kristider och kan alltid användas som betalningsmedel. Det nya är att USA de senaste månaderna har förstått att det som gäller för guld också gäller för bitcoin.

Precis som guld finns kryptovalutan i begränsad mängd – det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner bitcoins. Till skillnad från fiatvalutor kan bitcoin inte devalveras värde genom att mer valuta trycks. Det är därför många investerare ser bitcoin som en säkring mot inflation, precis som guldet. Precis som guld kan bitcoin också användas som betalningsmedel.

Och tack vare blockkedjan är denna valuta tekniskt säker och lätt att handla med, och den kan köpas och bytas online med minimal ansträngning och till låg kostnad. Dessutom är bitcoin motståndskraftigt mot yttre påverkan – eftersom nätverket är decentraliserat har centralbanker och myndigheter ingen direkt makt över transaktionerna, även om de kan påverka användningen genom reglering av plattformar och tjänster.

Andra länder gör klokt i att följa efter och tillföra digitalt guld i sina reserver. Den amerikanska dollarn kan komma att bli en allt större börda för de nationella reserverna. Huvudfrågan är USA:s skuld. Med en statsskuld på över 34 biljoner USD befinner sig USA på en finanspolitisk väg som blir allt svårare att motivera – och framför allt att hantera. Ny skuld används inte längre för att finansiera investeringar, utan i allt högre grad för att betala tillbaka befintlig skuld.

Utvidga perspektivet på valutareserven

Den amerikanska dollarns status som global reservvaluta bygger främst på tilliten till landets politiska stabilitet, kreditvärdighet och ledarskap. Men denna tillit blir allt svagare.

Geopolitiska spänningar, handelskonflikter, aggressiv handelspolitik och åratal av expansiv penningpolitik sår tvivel över hela världen om valutans stabilitet. I likhet med investerare bör också stater överväga att diversifiera sina ”portföljer”, sina valutareserver, för att sprida sina risker.

I ljuset av diskussionen med Riksbanken i april, och Riksbankens uppfattning att bitcoin saknar relevanta egenskaper för en valutareserv, finns skäl att nyansera bilden. Bitcoin handlas dygnet runt på globala marknader med hög likviditet – faktiskt högre än flera mindre statsobligationer. Dess begränsade utbud har gjort att många investerare betraktar det som ett värdebevarande tillgångsslag. Vad gäller brottslighet visar nyare data att andelen illegala transaktioner i bitcoin är låg och minskande, och ofta enklare att spåra än traditionella kontanter.

Sverige behöver en uppdaterad diskussion om hur valutareserven bör diversifieras, och hur investeringar i nya tillgångar kan hanteras. Den största delen av reserven kommer sannolikt fortsatt att bestå av stabila, traditionella tillgångar – men vi måste också utforska nya verktyg för att säkra ekonomisk motståndskraft och skapa långsiktig nytta för svenska folket.

Riksbanken behöver inte investera i bitcoin i dagsläget, men bör ta en mer aktiv och ledande roll i analysen av digitala tillgångar. Som auktoritet inom penningpolitik vore det också värdefullt om man i större utsträckning tog intryck av expertis inom nya områden som kryptovalutor, där utvecklingen går snabbt och potentialen är betydande.

Johanna Belitz
Nordenchef, Valour Inc.
Göteborg