KÄRNKRAFT: Låg aktivitet

Kärnkraften är kontroversiell och ifrågasatt i de flesta länder.Men den spelar en så stor roll för världens elförsörjning attden är svår att avveckla eller tänka bort. Ofta är alternativeninte så mycket bättre, antingen fossileldade kraftverk som ökarutsläppen av växthusgaser eller vattenkraft som innebär storanaturingrepp.

Av världens elförsörjning svarar kärnkraften för 17 procent. IEuropa och USA är det praktiskt taget stopp för nyakärnkraftverk, med några få undantag. I Frankrike togs nyligendet 58:e aggregatet i drift och ytterligare två är under byggnad.Det byggs eller planeras också nya verk i några östländer,Tjeckien, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Ukraina, även omoklarheter kring finansieringen gör att det är osäkert om deblir färdigställda. Turkiet, som delvis ligger i Europa,planerar ett nytt verk. I Finland har det länge talat om enfemte reaktor. Men den lär i så fall inte bli aktuell förränefter valet 1999. I USA varken byggs eller planeras några nyaaggregat.

Den enda kärnkraftsmarknad som lever är den asiatiska. Japan,Kina, Sydkorea, Taiwan och Indien har många reaktorer underbyggnad eller planering. Till detta kommer enstaka reaktorer,som byggs i Pakistan och Iran och som planeras i Indonesien ochNordkorea.

Enligt FN-organen IAEA fanns vid årsskiftet 442 reaktorer idrift i världen, ca 20 procent av dem i Asien. Den andelen lärkomma att förändras radikalt framöver. 36 reaktorer är underbyggnad, ungefär hälften av dem är asiatiska. Och studerar vi deosäkra uppgifterna om planerade aggregat (drygt 80 styckenenligt Uranium Institute) så hamnar 80 procent i Asien. Detfinns dock ett växande motstånd mot kärnkraften även i Asien.Japan har skakats av ett par skandaler, som gjort atttrovärdigheten för kärnkraften minskat. För några år sedanförsökte en chef på ett forskningsinstitut dölja en olycka genomatt förfalska videoinspelningar. Han tog senare sitt liv.Nyligen drabbades upparbetningsanläggningen i Tokaimura av enexplosion, som cheferna också försökte hålla hemlig. Sanningenkröp så småningom fram och chefer tvingades till offentlig avbön.I Sydkorea har det varit omfattande protester mot Taiwans beslutatt låta dumpa lågaktivt avfall i Nordkorea, som uppges ha fåttdrygt 200 miljoner dollar för besväret. Avfallet är tänkt attplaceras i en kolgruva i närheten av den demilitariserade zonen.Motståndarna fruktar att grundvattnet på den sydkoreanska sidankan påverkas.

Även om det blåser motvind också i Asien så är det ändåsannolikt att flera av projekten kommer att fullföljas.Ekonomierna växer snabbt och efterfrågan på el ökar ständigt.Därför behövs tillskott av kraft.

Så är inte fallet i Europa och USA där efterfrågan stagnerat.Svag tillväxt och effektiviseringar håller tillbakaelkonsumtionen. Det är inte säkert att kärnkraften i USA ochEuropa skulle byggas ut även om det politiska motståndet bröts.De ekonomiska riskerna ökar för kraftbolagen när elmarknadernaavregleras vilket sker i alltfler länder. Kärnkraften präglas avhöga kapitalkostnader och låga rörliga kostnader. På enavreglerad marknad, där kunderna har fritt val, är det merriskabelt att satsa på en kapitalintensiv verksamhet. Rådermonopol får kunderna betala felinvesteringarna med högreelpriser.

Det som kan göra kärnkraften mer konkurrenskraftig är attväxthusgaserna anses så skadliga att industriländerna enas omatt lägga en koldioxidskatt på fossila bränslen. Men hittillshar detta inte lyckats, trots flera försök.

I USA har säkerhetsmyndigheter och branschen försökt blåsa liv ikärnkraften genom att ta fram standardiserade kärnkraftsverk,som skall öka säkerheten och sänka kostnaderna. Även i Kanadaoch Europa finns nya reaktortyper färdiga för lansering.Egentligen rör det sig inte om några helt nya konstruktioner,snarare om en modifiering av beprövad teknik. Här är någraexempel.

ABWR från amerikanska General Electric, i samarbete med japanskaHitachi och Toshiba. Det är en kokarreaktor på 1.300 MW. Enreaktor av denna typ har nyligen tagits i drift i Japan byggd pårekordkort tid, fyra år, och en tvilling väntas bli klar i år(Kashiwazaki 6 och 7).

ABB Atom har en motsvarande reaktor, nämligen envidareutveckling av den modernaste reaktortyp som finns iSverige (Forsmark 3 och Oskarshamn 3), kallad BWR 90. Det ärdenna reaktor som ABB Atom planerar att offerera om Finlandskall bygga ett femte kärnkraftverk.

ABB Combustion Engineering, systerbolaget i ABB-koncernen påkärnkraftsområdet, har en ny reaktor av tryckvattentyp, kalladSystem 80+. Delar av konceptet finns i de reaktorer ABB bygger iSydkorea för närvarande. I fjol förlorade företaget kampen om enstororder på två reaktorer från Taiwan, som föredrog ABWR.Westinghouse, också specialiserat på tryckvattenreaktorer, hartagit fram en reaktor tillsammans med japanska Mitsubishi Heavy(APWR). Westinghouse har också en mindre reaktor (AP 600).Marknaden för mindre reaktorer är dock mycket kärv. De kundersom bygger nytt efterfrågar större reaktorer. General Electrichar därför dragit sig ur denna marknad. Och ABB har lagt sittPius-koncept i malpåse.

Kanada har vidareutvecklat sina tungvattenreaktorer och har enstörre variant, kallad Candu-9, och en mindre, Candu-3. Franskaoch tyska intressen, det vill säga Framatome och Siemens, hargått samman och tagit fram en ny generation tryckvattenreaktorer(EPR). Blir det någon beställning lär den komma tidigast år 2000och sannolikt i Frankrike, som ersättning för en äldre reaktor.

Vid sidan av dessa finns utvecklingsprojekt i USA, Ryssland,Japan, Frankrike och Schweiz på intressanta metoder att förstöralånglivat radioaktivt avfall i helt nya reaktortyper. Men de fårbedömas ligga betydligt längre från lansering (se vidståendeartikel).

Kärnkraften är inte en döende bransch. Den hålls vid liv avnybeställningarna i Asien samt service, bränsle ochmodernisering av existerande reaktorer. Och det är en betydandemarknad. Bara i Sverige säljer ABB för ca 1 miljard kr per årtill kärnkraftsproducenterna.