Långt till toppen

Av de stora läkemedelsföretagen har inget en så trasslig historia som Pharmacia. De flesta i branschen har blivit stora antingen genom en fusion med ett annat stort företag, eller genom organisk tillväxt som följd av framgångsrik forskning.

Pharmacia har vuxit genom en rad sammanslagningar av relativt små företag, som vart och ett levt på någon nischprodukt. Av detta har blivit världens åttonde största läkemedelsföretag, mätt i försäljning av receptförskrivna läkemedel. I Pharmacia finns ett 20-tal mindre och medelstora svenska, italienska, tyska och amerikanska företag, flera av dem med sina historiska rötter i 1800-talet.

Att fusionera stora företag är svårt, särskilt i läkemedelsbranschen. Att slå ihop många små bolag är sannolikt ännu svårare, eftersom det inte är självklart vad som är kärnaffären. Därför är det en bedrift att Pharmacia över huvud taget existerar. Men det har frestat på, både i form av synliga och osynliga kostnader.

Kostnaderna för samgåenden och omstruktureringar har varit stora. Under 1990-talet har det överslagsmässigt handlat om 15 miljarder kronor. Minst lika mycket tillkommer efter den senaste fusionen med Monsanto, alltså totalt drygt 30 miljarder kronor.

Avhopp priset för alla omorganisationer

De osynliga kostnaderna är nästan omöjliga att uppskatta. Men många duktiga forskare och säljare har lämnat företaget på grund av ständiga organisationsförändringar. Och förmodligen har Pharmacia under sin uppbyggnad förlorat mängder med goda medarbetare, produktidéer och intäkter.

Det finns sammanslagningar som varit ännu dyrare att genomföra. Men då har det rört sig om mycket lönsamma företag som gått samman. Pfizers köp av Warner-Lambert gav fusions- och omstruktureringskostnader på omkring 40 miljarder kronor. Sammanslagningen av Glaxo Wellcome och Smith Kline Beecham gick på 30 miljarder dollar. Även Astras fusion med Zeneca blev dyrare än Pharmacias med Monsanto.

Alla dessa andra företag hade en stark ekonomisk ställning och resurser att klara omvandlingen. För Pharmacia har det varit jobbigare. Bäst ser man detta på utvecklingen av det egna kapitalet, som nästan inte ökat alls under de många åren med ständiga omvandlingar. Normalt ska det egna kapitalet öka med varje årsvinst, minskat med utdelning och eventuella återköp av aktier.

Pharmacia har den klart lägsta lönsamheten bland de större läkemedelsbolagen. I fjol var avkastningen på eget kapital 12 procent, jämfört med exempelvis 31 procent för Astra Zeneca. Några ligger ännu högre. Merck och Eli Lilly, som i huvudsak har vuxit organiskt, avkastade 40-50 procent.

Svag lönsamhet, låg värdering

Pharmacias svaga lönsamhet avspeglar sig i värderingen av aktien. Bolaget är lågt värderat, både i förhållande till försäljningen, det egna kapitalet och till antalet anställda. En jämförelse kan göras med Eli Lilly som är ungefär lika stort som Pharmacia.

Eli Lilly har 41 000 anställda och sålde i fjol receptförskrivna läkemedel för 11,5 miljarder dollar. Pharmacia hade 45 000 anställda i sin läkemedelsverksamhet och sålde för 12 miljarder dollar. I Pharmacia ingår också 85 procent av agrokemibolaget Monsanto med 14 000 anställda och 5,5 miljarder dollar i försäljning. Monsanto ska delas ut till Pharmacias aktieägare i höst, sannolikt i oktober eller november.

Eli Lilly har ett börsvärde på nästan 90 miljarder dollar, Pharmacia 60 miljarder dollar (då ingår separatnoterade Monsanto som har ett börsvärde på 8 miljarder dollar). Eli Lilly tillhör ändå de bolag som drabbats hårdast av patentutgångar. Företagets storsäljare, det antidepressiva medlet Prozac, tappade sitt patent i fjol, tre år tidigare än beräknat. Pharmacia har en i sammanhanget avundsvärd sits, eftersom ingen av dess stora produkter kommer att förlora patentskyddet de närmaste åren.

Trots detta värderas Eli Lilly så mycket högre. Vad är förklaringen? Jo, företaget har nylanserade produkter och en forskningsportfölj, som anses tillhöra branschens mest intressanta. Eli Lilly har lagt stora resurser på sin forskning och utveckling. Företagsledningen har klart deklarerat att samgående med andra företag inte är någon framkomlig väg för att komma ur Prozac-beroendet.

Eli Lilly har fått fram en rad intressanta nya produkter som nu bär upp försäljningen, trots det förlorade Prozac-patentet. Nyligen blev ett nytt medel mot blodförgiftning godkänt (Xigris) – efter 20 års forskning! Det väntas kunna bli en stor produkt eftersom blodförgiftning är svårbehandlat i dag. Eli Lilly har också nyligen lanserat fem nya produkter som säljer bra, mot schizofreni, lungcancer, benskörhet, insulinbrist och typ 2-diabetes. Och sex nya mediciner väntas kunna bli godkända 2003-2005.

Bättre för f.d. American Home Products

Det är inte bara Eli Lilly som har en klart högre värdering än Pharmacia, trots samma storlek på verksamheten. Det gäller också Wyeth som tidigare hette American Home Products och som hade stora problem. Företaget brottades med skadestånd på grund av några bantningsmedel. Ett par försök gjordes att fusionera med andra. Men nu verkar man ha släppt fusionsspåret. Läget ser ganska gynnsamt ut efter ett par lyckade nylanseringar. I likhet med Pharmacia har inte heller Wyeth några patent som kommer att gå ut under den närmaste tiden. Wyeth har i dagsläget ett börsvärde kring 85 miljarder dollar.

Pharmacias snåla värdering beror på att produkterna och forskningsportföljen inte håller toppklass. Med företagets historiska bakgrund har det aldrig funnits någon klar kärnaffär att bygga kring. Pharmacia har genom året ständigt bytt inriktning, beroende vilka sammanslagningar som gjorts. Därför har många produkter inte fått den uppmärksamhet de förtjänat och tyngdpunkten i forskningen har hela tiden flyttats. Gamla Pharmacia var uppbyggt kring tekniken att rena och separera biomolekyler. Allt detta är borta och finns numera i bolag som Amersham Bioscience, Biacore och Gyros.

Kabi, som tog över gamla Pharmacia 1990, levde länge på näringslösningar. De är nu sålda till tyska Fresenius. Blodprodukterna är också borta och finns delvis i nya Biovitrum. Tillväxthormonerna finns kvar, men har ingen prioriterad ställning.

Nuvarande Pharmacia baserar sin forskning kring ett antal centra, som samtliga ligger utanför Sverige. Detta har upprört många svenskar eftersom initiativet till alla sammanslagningar kom från svenska direktörer. Men utvecklingen gick dem ur händerna.

Erik Danielsson på gamla Pharmacia köpte de svenska bolagen Leo, Ferrosan och LKB. Jan Ekberg på Kabi tog över tyska Pfrimmer och blev chef över nya Kabi Pharmacia. Detta företag lade i sin tur beslag på Italiens stolthet i läkemedelsbranschen, Farmitalia Carlo Erba, specialiserat på cancersjukdomar.

Därefter var det slut med svenskar vid rodret. Fusionen mellan Kabi Pharmacia och amerikanska Upjohn 1995 blev slutpunkten för den svenska epoken. Efter ett misslyckat ledarskap under Upjohn-chefen John Zabriskie kom Fred Hassan i maj 1997 som en räddande ängel. Han gjorde om Pharmacia & Upjohn till ett centralstyrt amerikanskt företag med huvudkontor i New Jersey, där många läkemedelsbolag finns samlade.

Fusion med Monsanto

Efter bara tre år som vd genomförde Hassan en ny stor fusion med amerikanska Monsanto. Syftet var att komma över dess läkemedelsdel, bolaget Searle, eller snarare dess nyligen lanserade produkt, Celebra. Det är kring Celebra, och Searles forskning, som Hassan nu bygger Pharmacia. Detta är numera Pharmacias kärnaffär.

Trots att fyra av Pharmacias tio största produkter är framforskade i Sverige, finns ingen forskning kvar i Sverige på läkemedelsområdet. Xalatan, mot glaukom (“grön starr”), togs fram i Uppsala vid gamla Pharmacia. Detrusitol, för att behandla överaktiv blåsa, är resultatet av forskningen vid Kabi i Stockholm, liksom tillväxthormonet Genotropin. Rökavvänjningsmedlet Nicorette har sitt ursprung i Leo i Helsingborg.

Pharmacias forskning återfinns numera i Italien och USA. Utanför Milano, hos gamla Farmitalia Carlo Erba, bedrivs forskning inom cancerområdet. I Kalamazoo i Michigan, hos gamla Upjohn, finns den största enheten med 1 800 forskare inom om-

rådena infektioner och centrala nervsystemets sjukdomar. Searles en- het i Skokie, norr om Chicago, sysslar med med inflammationer och hjärt/kärlsjukdomar. En forskningsenhet finns också i bioteknikföretaget Sugen, San Francisco, med inriktning på cancer. Bolaget köptes häromåret. Vid huvudkontoret i Peapack, New Jersey, finns forskningen på ögonområdet, liksom visst utvecklingsarbete inom kvinnosjukdomar och urologi.

Svenska produkter passade inte in

Att Sverige blev så avlövat på forskning kan tyckas märkligt med tanke på vad de svenska forskarna åstadkommit. Men Hassan, liksom Ekberg/Zabriskie, hade ambitionen att göra ett stort läkemedelsbolag av Pharmacia. De svenska produkterna var främst nischinriktade produkter, avsedda för den slutna sjukhusvården. Ett stort företag måste ha produkter som når den öppna primärvården och kan säljas med reklam i USA, världens största läkemedelsmarknad.

Med aggressiv marknadsföring i USA har Pharmacia lyckats göra Xalatan och Detrusitol till ganska stora produkter. Det var inte många som trodde att det skulle lyckas. De flesta ansåg att medicinerna hade en ganska begränsad marknad. Men Xalatan är på väg att bli en “blockbuster”, alltså nå 1 miljard dollar i försäljning (drygt 800 miljoner dollar i fjol).

Det räckte dock inte med dessa svenska framgångar. Det behövdes en ny stor produkt. Hassan insåg vad Celebra kunde betyda för Pharmacia, men var tvungen att köpa ett helt företag för att komma över produkten. Effekten blev en pressad aktiekurs på Pharmacia eftersom många betraktade agrokemirörelsen i Monsanto som en belastning, inte en tillgång. Det gäller särskilt som rörelsen är föremål för ett problematiskt miljömål kring den giftiga substansen PCB. Detta kan till slut även drabba Pharmacia.

Pharmacia är, som sagt, ett stort företag med en låg värdering. Alternativet hade kunnat vara ett mindre, nischinriktat företag med en hög värdering, exempelvis byggt kring den biotekniska plattform som fanns i både Kabi och Pharmacia. Det finns framgångsrika sådana företag, exempelvis amerikanska Amgen och schweiziska Serono.

Planer att skapa ett nischföretag

Pharmacia skulle då ha blivit ett annorlunda läkemedelsföretag, inriktat på ett antal specialområden. Då hade det varit möjligt att nå en stor del av kunderna, specialistläkare på sjukhus, med en begränsad marknadsorganisation. År 1994, året före fusionen med Upjohn, hade Pharmacia sådana ambitioner. Jan Ekberg, vd vid denna tid, beskriver strategin tydligt i årsredovisningen: “I första hand avser Pharmacia att basera den framtida tillväxten på de existerande starka positionerna inom utvalda medicinska områden med klart definierade patientgrupper.”

Året därpå genomfördes fusionen med Upjohn och strategin förändrades helt. Nu skulle det nya bolaget plötsligt bli ett av de fem största i världen, produktportföljen skulle breddas och försäljningen bli global. Det höll på att sluta med en katastrof. Företaget tappade fokus, blev inåtvänt och halkade försäljningsmässigt ned från nionde till tjugonde plats. När Hassan tog över fick han göra bästa möjliga av situationen. Hittills har han, tack vare Celebra, lyckats få företaget tillbaka på ungefär samma plats i försäljningsligan där det var före raset.

Celebra är en stor försäljningsframgång för Pharmacia, men har också gjort företaget sårbart och mycket beroende av denna produkt. Celebra svarar för en tredjedel av försäljningen. Går något snett med produkten, slår det hårt mot Pharmacia.

Celebra är det enda läkemedel, vid sidan av Pfizers två produkter Lipitor (mot höga blodfetter) och Viagra (mot impotens), som lyckats bli en “blockbuster” under sitt lanseringsår (1999). Det klarade inte ens Losec, Astras magsårsmedicin, som länge var världens mest sålda läkemedel. Losec behövde fem år på sig från lanseringen 1988 för att bli en riktig storsäljare. Större säljstyrkor gör att det nu går snabbare att få ut nya produkter, åtminstone i USA.

Cox 2-hämmare mot smärta

Celebra är en cox 2-hämmare mot smärta och värk vid olika typer av inflammationer, till exempel ledförslitning och reumatism. Medicinen hämmar den ena av två enzymer, cox 1 och 2, som bildas vid inflammationer. De som hämmar båda, så kallade NSAID-medel, ger magbesvär. Cox 2-hämmare påverkar inte magslemhinnan och kan därför tas under lång tid.

Det finns studier som visar att cox 2-hämmarna kan ge ökad risk för hjärtinfarkt. Sambanden är dock något oklara. Oron har i alla fall påverkar försäljningen, särskilt för Celebras konkurrent, Vioxx från amerikanska Merck. Försäljningsökningen för Celebra var inte iögonenfallande stor i fjol, plus 19 procent (11 procent i USA). Produkter som bara är ett par år gamla brukar öka betydligt snabbare.

Koppel av nya produkter

Pharmacia håller på att utveckla ett koppel produkter kring sin cox 2-plattform. Denna bedöms kunna vara användbar även inom andra områden än inflammationer och smärta, till exempel cancer, stroke, Alzheimers sjukdom och glaukom. En andra generationens cox 2-hämmare blev godkänd för försäljning i fjol, Bextra, dock för ett mer begränsat område än Celebra, nämligen ledinflammationer och menstruationssmärta. Det finns även en injicerbar cox 2-hämmare, Dynastat.

Positivt för Pharmacia är möjligen att huvudkonkurrenten Merck verkar ha fått problem med sin andragenerationsprodukt, Arcoxia. Merck har oväntat dragit tillbaka sin registreringsansökan med motiveringen att “ge produkten en bättre position att konkurrera framgångsrikt”. Många tolkar det som att Merck misslyckats. Andra ser svårigheter för alla andragenerationsprodukter, inklusive Bextra. Det kan bli svårt att marknadsföra Bextra som en förbättrad värkmedicin när den inte får användas så brett som Celebra.

Svagheten med Celebra/Bextra/ Dynastat är att de bara tar bort symtomen, inte botar själva sjukdomen. Pharmacia sätter därför stort hopp till en substans, kallad CDP-870, som mer går på djupet vid behandling av inflammationer och reumatism. Samarbetspartner är det brittiska bioteknikföretaget Celltech, som tagit fram substansen. Den har visat positiva resultat i en fas II-studie, som omfattar ett begränsat antal patienter. Det är ingen garanti för att samma effekt nås i den avgörande fas III-studien på en stor patientgrupp. Lyckas det kan substansen nå marknaden 2004-2005.

En annan substans som Pharmacia tror mycket på heter eplerenone, utvecklad av gamla Searle. Den är tänkt som alternativ till de storsäljande så kallade ACE-hämmarna mot högt blocktryck och hjärtsvikt. Substansen har förmåga att blockera hormonet aldosteron, som stimulerar vätskeansamling i kroppen. För hög produktion av aldosteron leder till förhöjt blodtryck. ACE-hämmarna kommer inte åt detta lika effektivt som eplerenone, enligt två fas III-studier som nu håller på att utvärderas. Går allt vägen kan det bli en ny produkt från Pharmacia mot högt blodtryck och hjärtsvikt i år eller 2003.

Utöver CDP-870 och eplerenone har Pharmacia inga helt nya produkter på gång för de kommande två tre åren. Det rör det sig mest om modifieringar och varianter av det som finns, exempelvis en kombination av Xalatan och en blodtryckssänkande medicin.