Omotiverad förvärvsyra?

Det är omöjligt att bevisa att stora företagsförvärv lönar sig.

Börsens skogseufori efter Storas och Ensos fusion, ochuppvärderingen av Astra efter uppgifter om att bolaget ska ut påköparstråt, finner inget stöd i aktuell forskning om förvärvandebolags lönsamhet.

Förvärv motiveras normalt med stora kostnads- ellerintäktssynergier, som ska ge ett lönsamhetslyft för det nyaföretaget. Några större sådana lönsamhetslyft är emellertidmycket svåra att påvisa. Det visar en färsk doktorsavhandling,Valuation of takeovers av Magnus Bild från Handelshögskolan iStockholm.I avhandlingen redogörs för den aktuella forskningen omförvärvande företags lönsamhet, jämförd med företag i sammabransch som inte har gjort förvärv. Slutsatsen är att det integår att visa på någon skillnad i lönsamhet mellan förvärvandeföretag och deras branschkollega.

LUGN OCH ROMen det finns ett undantag. Märkligt nog är de bästa förvärvende som inte alls innebär några synergieffekter. En förklaringtill detta kan vara att de förvärvade bolagen där får levavidare relativt opåverkade av större omstruktureringsåtgärder,vilket gör att de undviker de kulturkrockar och tempoförlustersom annars riskerar att uppkomma.

I avhandlingen finns också en fallstudie av sju större svenska(icke namngivna) företagsförvärv under perioden 1984-1988. Iavhandlingen studeras de värderingsmodeller som använts ochmönstren för resultat- och kassaflödesutvecklingen i deförvärvade och de förvärvande bolagen under fem år efterförvärvet.

Det är anmärkningsvärt att i inget av de här fallen var någonefterkalkyl, för att bedöma det verkliga utfallet av förvärven,inplanerad i förvärvsprocessen. Detta står i stark kontrast tillbolagens detaljerade kalkylerande före förvärvet.

BÄTTRE UTAN FÖRVÄRVI två fall beordrade dock styrelsen en utvärdering, där man idet ena fallet förklarade utfallet för acceptabelt, men att maninte kunde avgöra om det var de gamla eller nya enheterna sombidragit till detta. I det andra fallet konstaterades det attman nog inte skulle ha gjort förvärvet.

Det är högst sannolikt att denna brist också gäller dagensförvärvande bolag. Visst är det, som författaren visar, svårtatt över tiden mäta och utvärdera effekterna av genomfördaförvärv. Men bättre utvärdering av genomförda förvärv bordeemellertid vara en viktig corporate governance-fråga, vilketavhandlingens opponent påpekade. Företagsförvärv är juföretagsledningens största enskilda instrument att öka ellerförstöra värden. En systematisk genomgång av de förvärv somgjorts skulle ge aktiemarkanden bättre möjligheter att rättvärdera kommande köp. Utan en bättre utvärdering riskerarförvärven att bli företagsledningarnas motsvarighet tillpolitikens reformer; där effekterna, i företagens fall deutlovade synergierna, inte är det viktigaste. I stället är deett sätt att visa handlingskraft, som dessutom har den förledningen goda effekten att utvärderingen försvåras.

BILDTEXT: I efterhand ser förvärven inte fullt så bra ut.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.