Överskott på pengar, brist på idéer

KRÖNIKA. Den har kallats den bästa rapportperioden i mannaminne. Nu är den på väg mot sitt slut. Analytikerkåren räknade med 10 procent högre resultat under första kvartalet i år jämfört med samma period i fjol. Hade de eviga optimisterna på aktieanalyshusen lyssnat för mycket på honungsröstade vd:ar? Nej, så var inte fallet. När nu de flesta tunga bolagen har publicerat sina siffror för första kvartalet 2017 är resultaten imponerande. Tjugo av Stockholmsbörsen trettio största bolag har överträffat redan höga förväntningar. Det som sticker ut är hur starkt de cykliska verkstadsbolagen går, som specialstålproducenten SSAB, verkstadsbolaget Sandvik, tunga fordonstillverkaren Volvo, transmissions- och automationskoncernen ABB och rullagerspecialisten SKF. Klassiska svenska bolag allesammans som också har gemensamt att de är underleverantörer till en global industri som rider på en nollränteeldad världskonjunktur.

– Den har varit fantastiskt bra. Det är en klar förbättring från vad vi sett under flera års tid och det ger stöd åt att få en dubbelsiffrig vinsttillväxt för börsbolagen i år, säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall till SVD.

Att även en förvarskoncern som Saab går utmärkt är trevligt för aktieägarna, men en indikator i sig på att allt kanske inte är toppen i världen.

Det ska sägas att inte bara stora bolag överträffat förväntningarna. Tendensen är densamma också om vi tittar på samtliga svenska bolag som omfattas av SME-konsensusprognoser.

Även på Europanivå har starka rapporter på bred front överraskat positivt. Enligt en sammanställning från banken Barclays är de europeiska bolagens försäljning 1,8 procentenheter bättre än analytikernas konsensusprognoser, när företag motsvarande två tredjedelar av marknadsvärdet rapporterat. Men även här gäller att det framför allt är vinsterna som överraskar. Vinsten per aktie ligger hela 5,3 procentenheter högre än konsensus.

I Europa som helhet är det samma tendens som i Sverige: cykliska bolag drar ifrån de mindre konjunkturkänsliga. Vår plågade kontinents börsbolag befinner sig i den ovana situationen att trumfa ut sina amerikanska likar i vinsttillväxt.

De senaste veckorna har onekligen optimisterna stärkt sitt case. Så står vi inför en fortsatt stark börs, en ny superkonjunktur som i mitten av 2000-talet? Eller befinner sig börsbolagen i en liknande position som för ganska exakt tio år sedan, då de cykliska storbolagen producerade en sista stark ­rapportperiod samtidigt som finanskrisen redan kunde skönjas? Ingen vet förstås, men någon stor finanskris väntar av allt att döma inte bakom knuten. Byggs det upp obalanser är det via den fortsatt extremt offensiva penningpolitiken som förs i de flesta mogna ekonomierna, med skulduppbyggnad som följd.

Detta går att ana i att försäljningstillväxten är betydligt långsammare än vinsttillväxten. Bolagen tjänar främst pengar på att osthyvla sig till bättre marginaler, låna billigt och växa genom att förvärva konkurrenter. Sen råkar man just nu dessutom sälja lite fler lastbilar, skärverktyg, transformatorer, kullager eller vad det nu må vara. Det gäller de flesta, inklusive den de senaste veckorna så hyllade fordonskoncernen AB Volvo. Omsättningen under senaste kvartalet ökade med 8 procent jämfört med samma period i fjol. Justerat för förändrade valutakurser samt förvärvade och avyttrade enheter ökade omsättningen med 4 procent. Men det som verkligen sätter fart på vinsten är att rörelsemarginalen under samma period ökat 47 procent (från 6,2 procent till 9,1 procent).

Ur ett kortsiktigt börsperspektiv är det inget problem, tvärtom. Problemet är snarare på samhällsnivå, att det saknas förutsättningar till långsiktig tillväxt om inte ekonomins tyngsta motorer är beredda att investera i sin egen verksamhet, utan fokuserar på finansiella mål och kostnadsjakt. Fenomenet kallas sekulär stagnation, där stora sparöverskott, låga investeringar och sviktande efterfrågan leder till låg tillväxt, låg inflation och låga räntor. Men om det inte blir någon akut kris lär i all fall börs­festen fortsätta ett tag till.