PERSSONS NYA SPELPLAN: Politikens återkomst

I socialdemokratisk tappning innebär det ekologiskt hållbarasamhället mer planekonomi.

Det nya slagordet är ekologiskt hållbart samhälle. StatsministerGöran Persson använder ofta ett begrepp som kretslopp när hanskall utveckla sitt tänkande i frågan. I detta sammanhang passarinte kärnkraften in. Den beskrivs som en gammal teknik, sommåste ersättas av ett nytt system, baserat på förnybaraenergislag (i första hand biobränsle).

Det står samtidigt klart att socialdemokraterna övergivit denmarknadsmässiga inriktning av energipolitiken som lades fast iuppgörelsen 1991 med centern och folkpartiet. Då skulle denföretagsekonomiska lönsamheten och säkerheten avgöra närreaktorerna stängdes av.

Nu är det politikerna som skall avgöra avvecklingstakten och detskall ske bland annat med statliga Vattenfall som instrument.Det finns också andra tecken på att de planekonomiska inslagenvinner insteg. Till statsrådsberedningen knöts i höstas OlofEriksson, arkitekt med ett förflutet i statliga organ sombyggnadsstyrelsen, byggforskningsrådet och sekretariatet förframtidsstudier.

GRÅ EMINENSHan är en grå eminens som funnits länge i de socialdemokratiskakulisserna. Det sägs vara han som fick regeringen att väljatvåreaktoravvecklingen efter Tjernobyl, med motiveringen att detär bättre att avveckla i förtid, och ta kapitalförstöringen, änatt tvingas stänga alla vid nästa stora olycka.

Olof Eriksson förordar en ekologisk omställning av landetsrealkapital: bostäder, transporter, energi, vattenförsörjning,fabriker etc. Det skulle kräva årliga investeringar på 50miljarder kr och ge upp till 170.000 nya jobb föreställer hansig. Staten skall dra upp tempot i den förnyelseprocess som helatiden pågår när realkapital byts ut.

Följer regeringen Erikssons recept, innebär det ökadplanhushållning. Det kanske är lockande i ett läge närmarknadskrafterna tagit över alltmer på miljö- och energiområdet.Politikerna får en roll igen.

Med ändrade skatter, investeringsbidrag, skärpta miljökrav ochannat skall staten påverka hushåll, kommuner och företag attgöra investeringar i ny teknik tidigare än de eljest skulle hagjort.

Det handlar om att skrota kapital i förtid. Och det innebäralltid en uppoffring. Har Sverige råd med det när vi redan harlägre levnadsstandard än övriga Europa? Hushållen skallexempelvis förmås att byta ut fungerande uppvärmningssystem,kylskåp och bilar mot nya som är energisnålare ochmiljövänligare. Då måste de avstå något annat:utlandsresan, sommarstugan, båten.

Kommuner skall ersätta fungerande energisystem och investera ibiobränsleanläggningar. Det kan höja risknivån i den kommunalaverksamheten och bli kostsamt för invånarna.

Om staten försöker styra investeringarna på detta sätt kan enkonsekvens bli dyra felsatsningar och misshushållning medresurser. Det finns gott om exempel, inte minst frånbostadsområdet (dåliga boendemiljöer, sjuka hus). Regeringen serut att ha tagit till sig Erikssons recept, fast i bantat skick.Det talas i energiöverenskommelsen om ett statligt program på 9miljarder kr under en sjuårsperiod. Den 14 mars kommerdetaljerna i en energiproposition.

Det finns fortfarande marknadsmässiga inslag i densocialdemokratiska miljö- och energipolitiken. Regeringenframhåller gärna att Sverige är ett föregångsland när det gälleratt använda ekonomiska styrmedel i form av skatter och avgifterpå utsläpp. Dessa styrmedel har flitigt använts på senare år,särskilt koldioxidskatten. Sverige ligger mångdubbelt över andraländer.

De ekonomiska styrmedlen håller dock på att hamna i vanrykteeftersom kopplingen till miljöskadorna blir allt svårare att se.Miljöavgifter uppfattas som bestämda av det statsfinansiellaläget.

Regeringen har också drivit frågan om skatteväxling med stöd avnästan alla partier. Det har dock visat sig svårt att växlalägre arbetsgivaravgifter mot högre miljöskatter för att på såsätt få fler jobb och bättre miljö. Ett skäl är att skattebaseneroderar när miljöskatten ökar. Ett annat skäl är att minskadearbetsgivaravgifter leder till höjda löner i stället för flerajobb på grund av den stela arbetsmarknaden.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.