Pig Along, eller vad det nu hette

– Pig along? frågade mannen med ett bullrande skratt. – Är det någon som nysmittats av svininfluensan?

Jag insåg snart att munterheten inte så mycket avsåg den egna vitsen, som det ordrika engelskspråkiga investeringsavtal vi gick igenom.

– Nä, svarade jag, det kallas piggy back och har att göra med försäljning av aktierna.

Den tillväxtorienterade företagaren tystnade och munterheten verkade förbytas i misstänksamhet.

Tillväxtföretag är ihög grad fokuserade på att tillfredsställa ett specifikt behov. Omvänt betyder det att risken skruvas upp eftersom det inte finns något annat att falla tillbaka på innan man vunnit genombrottsordern. Många entreprenörer har vant sig vid att kunna lösa företagets kassaflödesproblem genom eget kapital, tillskjutet av ägarna. Andra företag kan ha nått genombrottet och expanderar med de påfrestningar för vinstnivåerna som det innebär. Har man då ägare som kräver förutsägbar vinsttillväxt eller har ebb i kassan hämmas företagets handlingsfrihet. Som bekant har de senaste årens goda flöde av riskkapital sinat i spåren av finanskrisen. Det kräver ett ändrat beteende. Förmågan att sälja andelar i företaget till investerare tonas ner och det goda affärsmannaskapet prioriteras upp. Där spelar affärsjuridiken definitivt en viktig roll. Eller kanske än mer den erfarne affärsjuristen.

Många serieentreprenörer arbetarvisserligen aktivt med affärsjuridiken. Ägarförhållanden är väldokumenterade, optionsprogrammen på plats och immateriella rättigheter formellt skyddade. Det skall ge trygghet åt investeraren. Tyvärr är i många fall den operativa juridiken inte lika utvecklad. Givetvis är det bra med ett immaterialrättsligt skydd. Men hur många kan föreställa sig kostnaden och tiden för en patenttvist? För ett snabbfotat tillväxtföretag är det ofta viktigare att bevaka sin position i värdekedjan genom avtal. I avsaknad av flödande riskkapital måste företaget liera sig med någon annan för att få stöd till utveckling av sin produkt, vanligen en leverantör som också är ett större och starkare företag. Lyckas man riktigt väl är kunden med och finansierar produktutvecklingen. Klarar man då inte att bevaka sin produktidé och sin position, har de större företagen snart tagit över och svultit ut det mindre. Det finns allt för många exempel på hur leverantören med stöd av kundens kunskap och, hemska tanke, direktkontakt med slutkunden tar ett kliv förbi i värdekedjan.

Lika centralt förtillväxtföretaget är likviditet. Utan buffert i balansräkningen måste förmågan att få kundinbetalningar före leverantörsutbetalningar vara knivskarp. Men hur många g��nger har inte entusiasmen över att vinna en order tagit överhanden och de närmre villkoren för försäljningen blivit styvmoderligt behandlade?

Tyvärr sparas det ofta in på affärsjuristen i tillväxtföretagets inledande skede. Kanske än mer nu i osäkra tider. Det är sannolikt oklokt. Det är nu som grunden läggs för framtida intjäning och tillväxt. Här kan affärsjuristen bidra till att tillväxtföretaget får en bra plattform för den framtida handlingsfrihet som krävs. Som ser till att företaget inte är bakbundet när det bygger sin marknad och anpassar sig efter kundernas alltmer definierade behov. Det ger trygghet för entreprenören och givetvis även stadga åt argumenten om potentiell kassaflödestillväxt när investeringsviljan väl kommer åter.

Trygghet verkar förrestenåt bägge hållen. Det sägs att riskkapitalet väntar på att prisförväntningarna skall gå ner. Men det händer faktiskt även i dessa dagar att onoterade tillväxtföretag, som verkligen har det lilla extra, uppvaktas av flera hugade investerare. Istället för lägre pris blir det en konkurrens där trygghet kan vara en avgörande faktor. Entreprenören vill känna sig trygg med att riskapitalisten delar visionen och har samsyn om vägen framåt utan dold agenda. Då kan man inte lägga fram avtalsförlag med villkor, som för all del kan vara gängse, men inte är pedagogiskt förankrade under de föregående diskussionerna. Min klient tillväxtföretagaren upplevde att det villkorsrika avtalet andades dold agenda. Han tackade nej och vässade affärsmannaskapet istället.

Av Joakim Sundqvist, advokat, Foyen advokatfirma