Regeringen granskar AP-styrelser

– Finansdepartementet ska bredda uppdraget vid utvärderingen av AP-fonderna i framtiden, säger Lars Gavelin, ämnesråd på Finansdepartementet.

– Mera krut kommer att läggas på att bedöma deras styrelsers strategiska beslut. Deras beslut kommer att granskas lika uppmärksamt som fondernas operativa resultat, till exempel ska utvecklingen av deras benchmark studeras, säger Lars Gavelin.

Hittills har AP-fonderna framför allt fått kritik för sina kostnader, som i genomsnitt ligger på 1,1-1,2 miljarder kronor per år eller motsvarande cirka 0,2 procent av fondförmögenheten. Kostnaden motsvarar vad som hittills varit den årliga löpande avkastningen på hela 35-40 miljarder kronor.
Men nu är det alltså inte bara AP-fondernas historia som ska granskas, utan även fondstyrelsernas strategiska beslut.

– Vi välkomnar att regeringen nu väljer att fokusera på valet av tillgångsfördelning i portföljen istället för att bara se till hur mycket vi slår index på olika marknader. Mer än 90 procent av den avkastning som fonderna levererar till pensionssystemet förklaras av hur fondens strategiska portfölj ser ut, säger Kerstin Hessius, vd på Tredje Ap-fonden, till Affärsvärlden.

AP-fondernas målsättning med förvaltningen är att på bästa sätt trygga den del av svenska folkets pension som grundar sig på inkomsten. Det ska ske med låg risknivå. Avkastningen ska vara så hög som möjligt på lång sikt givet en viss risknivå. Men för att uppnå detta måste alltså 35-40 miljarder kronor av fondernas pengar öronmärkas.

Bland annat ska arvoden och lön utgå både till externa förvaltare och till nästan 200 anställda. I det här sammanhanget kan det verka onödigt att ha både internförvaltning som kräver en stor och dyrbar organisation samt dessutom extern förvaltning som inte heller är billig.

Vad får svenska folket egentligen för 1,1 miljarder kronor? Hittills en realavkastning på en halv till 2 procent per år för de olika fonderna. Det kan jämföras med att det går att få 1,3 procent i avkastning på en riskfri realobligation. Anledningen till att det ser så dåligt ut är de nya buffertfonderna började placera 2001 när marknaden föll.

Investeringskonsulten Wassum har analyserat fondernas realavkastning under 4,5 år, det vill säga från det att fonderna startades fram till och med juni i år.

Den fjärde AP-fonden, som har mest aktier, har under dessa år haft sämst avkastning och därför dragit ner genomsnittet. Den tredje har haft bäst resultat även om det inte uppgått till mer än 2 procent realt per år under de 4,5 åren. Avkastningen på fonderna mättes efter avdrag för förvaltningen och en inflation om 1,5 procent per år.

Det ursprungliga motivet med fyra buffertfonder var att spridda riskerna och undvika kurspåverkan. I efterhand har det visat sig att fonderna har haft 15-17 procent svenska aktier i genomsnitt. Deras portföljer har varit ganska lika även om det har funnits några särdrag: Första AP-fonden har haft lite mer utländska aktier, den andra lite mera svenska tillgångar, den tredje lite mera fastigheter och den fjärde mer aktier. Men slutsatsen är att det ekonomiska utfallet hittills varit mer lika än vad statsmakterna trodde när reformen beslutades.

– Det kan finnas anledning att gå tillbaka till regeringens strategi att ha fyra separata fonder, säger Nicklas Fahlström konsult på Wassum.

Egentligen vore det bättre om fonderna diskuterade sina positioner tillsammans och agerade därefter. Om fonderna ska få bra avkastning för de risker de tar så borde de ha separata och avgränsade uppdrag för sina placeringar. Hittills har branschutvecklingen gått mot att placerarna mycket nära följer index.

– Förvaltningsaktiviteten har inte varit tillräckligt hög för att motivera kostnaderna, instämmer Lars Gavelin.

– AP-fonderna är fortfarande unga organisationer, vi fick våra nya mandat 2001. Att bygga upp en global aktiv kapitalförvaltning tar tid. Vi räknar med att gradvis öka risktagandet – mätt som avvikelser från index. Dessutom arbetar vi mycket med att sprida riskerna på många olika mandat. Då blir den redovisade risken på totalportföljnivån låg, trots att risktagandet i enskilda mandat är högt, säger Kerstin Hessius.

_______________________________

AP-SYSTEMET:
16 procent av inkomsten går direkt till pensioner enligt “pay as you go-principen”. Pengarna går först in i AP-fonderna och sedan rekvirerar Försäkringskassan de pengar som krävs för att finansiera pensioner de som blir över stannar i AP-fonderna. Buffertfonderna kommer att behövas när pengarna inte räcker för att täcka pensionerna. Från och med 2010 när 40-talisterna går i pension kommer AP-fondernas pengar att börja utnyttjas.

BESKEDLIG AVKASTNING:
Nominell avkastning % genomsnitt 4,5 år Kostn. Mkr 2004
Första AP-fonden: 3 244
Andra AP-fonden: 3,5 313
Tredje AP-fonden: 3,6 281
Fjärde AP-fonden: 2,3 236