Regeringens krispaket – en skuldfälla

Sveriges största privatägda nöjeskoncern har tvingats till drastiska beslut. För första gången på 25 år stänger nattklubbar som Spy Bar och Sturecompagniet. Koncernens vice vd Jennica Jonsson kallar regeringens räddningspaket för en skuldfälla.

Den 24 mars kom Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter om att gäster varken får dricka eller äta stående. För både mat och dryck krävs bordsservering. Detta för att minska risken för smitta av virus Covid-19. När den stora nöjeskoncernen Stureplansgruppen nåddes av beskedet insåg de genast att det var omöjligt för dem att bedriva nattklubbsverksamhet med barservering och dans.

– Vi är tvungna att stänga våra nattklubbar tillsvidare: Spy Bar, Sturecompagniet, Hells Kitchen, V, Nostalgica, Neu och Push. Detta förvärrar så klart situationen ytterligare för oss och branschen. Vi kämpar för överlevnad och vi stänger verksamheterna omgående, säger Jennica Jonsson, vice vd för Stureplansgruppen som numera är Sveriges största privatägda restaurangkoncern.

LYSSNA PÅ HELA INTERVJUN I PODDEN AFFÄRSVÄRLDEN

Den första restriktionen i coronatider som kom från svenskt myndighetshåll i Sverige handlade om att man inte fick samla fler än 500 personer på en plats, vilket slog till direkt mot nattklubben Sturecompagniet vid Stureplan i centrala Stockholm. Detta nöjespalats tar upp mot 2000 personer samtidigt och med viss omsättning på besökare och generösa öppettider hamnade antalet gäster en helgkväll inte sällan på 5000 gäster. 

Stureplansgruppen är Sveriges största privatägda restaurangkoncern, om man inte tar hänsyn till Max Hamburgerkedja. Grundaren och vd:n Vimal Kovac äger 50 procent av koncernen. Näst största ägare är den norske hotellmagnaten Petter Stordalen med sina 40 procent och den tredje största ägaren är fastighetsbolaget Magnolias grundare Fredrik Holmström som äger resterande 10 procent.

Restaurang- och nattklubbskoncernen är väldigt stockholmscentrerad och grundades mellan 1996 och 1997, då med de klassiska nattklubbarna Spy Bar samt Sturecompagniet. Under 2000-talet utökades antalet restauranger i gruppen och så småningom växte koncernen vidare, man köpte Berns 2011, och öppnade två nattklubbar på Avenyn i Göteborg där de även har en stor uteservering på sommaren. Mindre känt är att koncernen även ansvarar för all catering och kiosker på arenorna Globen och Hovet, söder om Stockholm samt den stora kongressanläggningen Norra Latin, verksamheter som förstås också blev drabbade i ett slag då det blev förbjudet med över 500 personer på samma plats. Stureplansgruppen har även det relativt nyöppnade boutiquehotellet Bank Hotel på Arsenalsgatan, samt Berns hotell. Tillsammans drar verksamheterna in drygt 100 miljoner kronor varje månad, hela koncernens årsomsättning landade i fjol på cirka 1,3 miljarder kronor. 

Nu har vi en månad, mitt under brinnande coronakris, där folk uppmanas till att hålla sig hemma, vad har det inneburit för er? 

– Det är total katastrof. Vi började märka detta redan sista veckan i februari, runt sportlovet. Vi fick många avbokningar på våra hotell. En vecka senare, i början av mars, ringde alla företag som hade bokat events eller konferens och ställde in. Samma vecka började vi märka lägre gästantal på restaurangerna. Det accelererade fort. Vi tappade först 10, 20, 30, 50, sedan 80 procent. Till slut såg vi att vissa av våra ställen var helt tomma, restauranger som någon vecka tidigare var fulla med folk, mitt i centrala Stockholm, kring Stureplan och Berzelii park. 

Vad har ni gjort själva i den här situationen?

– Vi är en liten organisation som brukar vara snabbfotade, men nu får vi vara extremt snabbfotade. Vi vaknar upp till en ny världsbild varje dag. Men vi började med att upprätta en handlingsplan, ute på restaurangerna ökade vi städningen och vi rengör utsatta ytor med bakteriedödande medel flera gånger per dag, men vi tar beslut från ställe till ställe och kommunicerar allting muntligt, via mejl och via vår app som samlar alla anställda. Vi har totalt 3000 anställda. Av dem är cirka 800 heltidsanställda. Vi började att varsla 20 procent för två veckor sedan, och redan nu har vi avslutat 200 anställningar. 

Vad har ni fått för respons från dem som måste gå? 

– I stort sett alla förstår att vi måste ta de här besluten, hur vi beslutar och genomför detta. Men det betyder inte att det blir lättare för individen vars personliga ekonomi blir jätteosäker, detta innebär stora personliga katastrofer. 

Och du är ny på din position, hur har detta varit för dig? 

– Ja, jag började den här tjänsten första mars men har varit med i princip sedan grundandet. Jag har inte hunnit känna efter hur det här känns. Men vi har ju funnits i 25 år och vill gärna finnas i 25 år till men då krävs det en rad drastiska åtgärder.

Regeringen och stödpartier har inte gått ut med riktat paket till besöksnäringen, vad tänkte ni när ni såg det?

– Vi var glada över att regeringen agerade, en del tyckte kanske att det gick fort, men för oss var det en lång tid. Det första stora krispaketet som regeringen och stödpartier presenterade innehöll tre delar: regeringen tar kostnader för sjukfrånvaro, vilket var välkommet eftersom man uppmanades till att stanna hemma om man hade symptom, annars står arbetsgivaren för det i 14 dagar, men detta gäller ännu inte, utan börjar först gälla från och med den 1 april. De närmsta veckorna lämnas vi helt åt oss själva, samtidigt som man uppmanas att stanna hemma vid minsta symptom. 

Den andra åtgärden var möjlighet till korttidspermittering, det kommer också att hjälpa, enligt Jennica Jonsson, åtminstone  kortsiktigt. Kortfattat innebär korttidspermittering att de anställda kan gå ner i arbetstid och staten tar halva kostnaden för det.

– Där hade vi önskat att staten, likt i Danmark och Norge, skulle ta en större andel. I Sverige står företagen fortfarande för halva kostnaden, medan korttidspermitteringar i Danmark – där stod staten för 75 procent och i Norge tar staten hundra procent. 

I regeringens första stödpaket införde de även likviditetsstöd, vilket innebär att företag kan låna, i princip av sig själv, via sitt skattekonto där man betalar in moms, sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Av åtgärderna ovan är det denna lånedel som stör Jennica Jonsson mest.

– Det är otroligt kortsiktigt, inte minst eftersom staten också kommer att ta ut avgifter och ränta. Det innebär att vi bygger upp en skuld till staten och Skatteverket, i en tid då vi inte har några intäkter. Det är många bolag i branschen som inte kommer klara av att betala av den här skulden. I räddningspaketet sägs att man kan få anstånd med tre månaders inbetalningar och det ska återbetalas inom ett år, men det är ju en ren kortsiktig likvid åtgärd, och det hjälper inte med några kostnader eller hjälper våra resultat på längre sikt. 

Hur skulle detta bli för er? 

– Teoretiskt skulle det kunna vara så att vi under kommande månader inte betalar in avgifterna men det påverkar ju inte våra kostnader eller intäkter, så när pengarna ska in till höst igen – då har vi inget resultat att ta pengarna ifrån. Det är en skuldfälla. 

Ni gick ut själva i ett pressmeddelande och sa att det var en skuldfälla? 

– De som inte är direkt påverkade tyckte nog att regeringens åtgärder var bra men när folk verkligen förstod vad det betyder, eller inte betyder, då är det lätt att konstatera att vi är lurade. 

Vad skulle staten kunna göra, borde de skänka pengarna?  

– Slopa arbetsgivaravgiften och momsen för en period från januari till september, om vi på sikt ska kunna säkra så pass många arbetstillfällen måste vi ta bort arbetsgivaravgifterna. 

Vi har fått in en rad nya svenskar och besöksnäringen har tagit sig an nya svenskar och ungdomar? 

– Visst är det så, hela besöksnäringen är ett stort insteg till arbetsmarknaden, vi har en stor andel unga och som inte är infödda i Sverige. Vår personal tillhör de mest sårbara och det är mot dem den här krisen slår hårdast och snabbast. 

Om du ska försöka blicka framåt, hur ser det ut för er i juni? 

– Det är väldigt svårt att sia om. Jag skulle hoppas att restaurangbranschen skulle vända, vad gäller event och  konferenser går vi in i den branschens lågsäsong. Hotellen ser fortfarande inte bra ut, för hotellbranschen ser vi ingen vändning i antalet gäster förrän i höst. Sedan har vi räknat lite. Och den förlust vi gör kommande 3 – 6 månader kommer att ta oss upp till två år att ta igen, vi kommer att dras med det här varenda månad, varenda dag.

Om man ska vara lite fördomsfull skulle man kunna säga: “nåväl, ni klarar det här bättre än den lilla krögaren”, för att ni är så pass stora, vad säger du om det och hur går snacket på stan bland de mindre krögarna?

– Vi har mer muskler och resurser på alla sätt och vis, så är det förstås. Men vi kämpar, som alla andra med vår överlevnad. Hur snacket går på stan vet inte jag men hela branschen befinner sig i chock, vi såg inte detta komma så fort eller med sådan kraft.

Vad kan man göra som stockholmare om man vill motverka att vi får en spökstad i sviterna av corona?

– Stockholm är i vanliga fall en levande krogstad och många av dem riskeras att slås ut nu. Vad man som vanlig stockholmare kan göra är att om man är frisk och symptomfri gå till ställen man tycker om, för många håller fortfarande öppet, eller så kan man ta med sig mat hem. 

Ni har exempelvis Petter Stordalen som delägare, han har det också väldigt tufft i dessa tider förstås, men har det diskuterats hos er huruvida ägarna borde gå in med kapital? 

– Jag är inte inblandad i detaljerna där men alla sitter i samma sits. Vi för diskussioner med hyresvärdar, banker, leverantörer men alla har ju påverkats, vi har en god dialog och vi gör allt vi kan för att förändra detta. 

Vad diskuterar ni med bankerna?  

– Rena likviditetsåtgärder. 

Kommer ni att använda er av de tre delarna i regeringens paket? 

– Ja, alla tre. Det är en skuldfälla men vi kommer inte klara oss utan den. Det är en kortsiktig lättnad men problemet kvarstår. 

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.