Riksbanken: Ökade hushållsskulder kan ge nya bankkrav

Det svenska finansiella systemet bedöms i nuläget fungera väl, men det finns risker som kräver ytterligare åtgärder, uppger Riksbanken i sin senaste rapport om den finansiella stabiliteten.

Sårbarheter i det finansiella systemet innebär att störningar i omvärlden och i Sverige kan påverka den finansiella stabiliteten negativt, enligt myndigheten.

“De svenska hushållens skuldsättning är i dag den största inhemska risken. För att öka bankernas motståndskraft och minska riskerna med skuldsättningen rekommenderar därför Riksbanken att den kontracykliska bufferten så snart som möjligt aktiveras och sätts till 2,5 procent, att det införs ett krav på en likviditetsbuffert i svenska kronor och att det i bankernas kreditprövning införs sunda miniminivåer i de så kallade kvar-att-leva-på-kalkylerna”, skriver Riksbanken.

De svenska bankerna uppvisar god lönsamhet, vilket har bidragit till att de har kunnat öka sina kärnprimärkapitalrelationer.

“Därtill har bankerna i dag stora likviditetsbuffertar i utländsk valuta, vilket innebär att de har god motståndskraft mot kortfristiga likviditetspåfrestningar i dessa valutor”, uppges det i rapporten.

Det svenska finansiella systemet är dock sårbart på flera sätt, enligt Riksbanken som anser att det behövs åtgärder som stärker motståndskraften i det finansiella systemet och minskar riskerna förknippade med hushållens skuldsättning.

“Riksbanken rekommenderar därför att det som ett första steg införs sunda miniminivåer för schablonvärdena i bankernas så kallade kvar-att-leva-på-kalkyler. Om det skulle visa sig att ökningstakten i bostadspriserna och hushållens skulder ökar ytterligare blir det än mer angeläget att överväga fler åtgärder för att bromsa riskuppbyggnaden”, argumenteras det.

För att minska likviditetsriskerna i det finansiella systemet rekommenderar Riksbanken att det införs ett krav på en likviditetstäckningsgrad, i termer av måttet LCR, på 60 procent i svenska kronor för bankerna.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.