Risken ökar i aktieobligationerna

Aktieobligationer är ett 1990-talspåfund som svenskarna idag sparar omkring 15 miljarder kronor i, att jämföra med 110 miljarder kronor i utlandsfonder, som är det mest jämförbara sparalternativet. Detta utan att spararna rimligtvis kan veta så mycket om vad de köpt.

Aktieobligationerna har nämligen en svår konstruktion, med två underliggande finansiella instrument som har paketerats: dels en nollkupongobligation, som garanterar att köparen får nominellt belopp tillbaka vid löptidens slut, dels en option. Värdet på optionen är kopplat till ett index och kan stiga kraftigt om index stiger, men optionen kan även bli värdelös. Dessutom varierar olika aktieobligationer kraftigt och bankerna är mycket förtegna om värdet på de underliggande tillgångarna och deras beräkningar. En jämförelse mellan olika alternativ blir nästintill omöjlig, vilket öppnar för en del kryphål (se »Dolda kostnader avslöjade«).

Nya lån

Just nu finns två lån man kan teckna sig för: Handelsbanken säljer fram till och med torsdag den här veckan (12 november) en aktieobligation där man kan välja om värdet ska vara knutna till aktiemarknaderna i Euroland, Japan eller USA. Och SEB säljer till och med den 27 november en variant där man kan välja mellan Världen, Europa, Japan eller amerikanska företagsobligationer.

Villkoren i dessa lån är inte särskilt attraktiva. Det var till synes bättre förr, när de svenska räntorna var mycket högre än på de flesta andra marknader och svängningarna i börsindex var mindre. Lägre räntor och högre volatilitet innebär att den s.k. uppräkningsfaktorn (den del av värdeökningen på underliggande index som spararen får) blir sämre.

Marknadsförutsättningarna har alltså ändrats – och därmed förutsättningarna för att skapa attraktiva aktieobligationer. Då måste bankerna hitta på nya lösningar. Flera av lösningarna gör att risken ökar och att aktieobligationerna blir ännu svårare att jämföra med andra alternativ.

Ett sätt att få upp uppräkningsfaktorn är att sälja aktieobligationerna till överkurs. Det innebär att kunden exempelvis betalar 15 procent extra för att få mer optioner, så att aktieobligationen får större hävstång mot index. Handelsbanken säljer sina nya aktieobligationer med antingen 5 eller 15 procents överkurs. S-E-Banken har också två alternativ ett till nominellt belopp (men sämre uppräkningsfaktor) eller till 15 procents överkurs.

Genom att betala överkurs ökar risken dramatiskt. Banken garanterar alltid bara att nominellt värde återbetalas. Alltså kan spararen förlora hela investeringen i optionen som är större än överkursen (eftersom räntan gör att obligationen köps till ett lägre belopp än det nominella, resten investeras i optionen). Kunden som betalar överkurs bör tänka på att avkastningen alltid räknas på nominellt

belopp, så den avkastning som anges är inte beräknad på hela investeringen (nominellt belopp plus överkurs). Det finns ändå en trygghet i att man vet exakt hur stor förlusten i värsta fall kan bli.

Ett annat sätt är att ange ett tak för hur stor del av indexuppgången som spararen får ta del av. I Handelsbankens »lågriskalternativ«, med en överkurs på fem procent, räknas kursuppgång bara till 75 procent vid beräkningen av avkastningen. Stiger index med exempelvis 100 procent räknas ändå uppräkningsfaktorn bara på en kursuppgång på 75 procent.

Ett tredje sätt är att start- och stoppindex beräknas som ett medelvärde under en period. Ju längre perioden är, desto högre blir sannolikt startindex och lägre blir stoppindex. Detta eftersom index oftast stiger med tiden. I Handelsbankens fall är löptiden fem år och två månader och sluttiden fastställs under de nio sista månaderna, alltså blir den genomsnittliga löptiden för index fyra och en halv månad kortare än löptiden på aktieobligationen. En kraftig ökning under de sista månaderna får således inte fullt genomslag. Givetvis gäller även det omvända.

En varning

SEB:s aktieobligation löper i 3,5 år, men startindex fastställs under de tre första månaderna och stoppindex under de sex sista månaderna. Även här blir den genomsnittliga löptiden kortare.

För kunden blir det mycket svårt att följa utvecklingen på den marknad man valt att knyta aktieobligationen till. En varning måste alltså utfärdas för produkter där start- och stoppindex fastställs under långa perioder.

Övriga artiklar om aktieobligationer