Snålblåst i Kungsträdgården

KRÖNIKA. En av förra veckans mest underrapporterade nyheter kom från storbanken Nordea. Vd Casper von Koskull meddelade i samband med kvartalsrapporten att Nordea ska minska antalet anställda med 4 000 personer. Utöver detta får 2 000 konsulter lämna banken. Sverige står för en fjärdedel av Nordeas anställda. Om det därmed blir runt tusen anställda i Sverige som får lämna banken är oklart. När huvudkontoret flyttar till Helsingfors ökar risken för att andelen blir större, men det återstår att se. Orsaken, enligt von Koskull, är att det krävs ett ”kompetensskifte” i banken.

I samma vd-ord skryter von Koskull om en kommande robotrådgivare och en chattbot som servar norska kunder, vilket inte helt oväntat skapat en del munterhet hos mediernas krönikörsspalter. Men robotar och artificiell intelligens är inget skämt. Att Nordea gör sig av med en åttondel av sina 32 000 anställda är sannolikt bara början. Kan människor ersättas av robotar – fysiska eller i program­varuform – så är det bara en tidsfråga innan det blir verklighet.

Det svenska banksystemet har inte haft ett enda förlustår sedan den hemmakokade fastighetskrisen år 1992 och 1993. Inte ens den världsomspännande kreditkrisen ruckade på systemet. När övriga Europa stod på knäna 2009 låg den svenska banksektorns gemensamma rörelseresultat på 37 miljarder kronor. När svenska Riksbanken nollade reporäntan hösten 2014 spåddes usla tider för storbankerna runt Kungsträdgården i Stockholm. Men farhågan ju lägre räntor desto lägre vinster visade sig inte stämma alls. Skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta, det så kallade räntenettot, har hållits uppe genom att bankerna ökat ­utlåningen, genom att de hittat billig marknadsfinansiering och ­genom att de kunnat höja marginalerna på bolån, som utgör en stor del av bankernas utlåning. Handels­banken, exempelvis, rapporterade nu ­senast det högsta räntenettot hittills ­under ett enskilt kvartal. Storbankerna har också varit skickliga på att tjäna mer pengar på avgifter och provisioner, ibland till ­kundernas ­förtret.

År 2014 gjorde det svenska banksystemet ett gemensamt rörelseresultat på över 100 miljarder kronor för första och hittills enda gången, enligt Bankföreningen. Det betyder inte att det går dåligt sedan dess. Både 2015 och fjolåret var riktigt bra för de fyra stora. Så när det nu talas om sämre tider är det från mycket höga nivåer.

Så vad är det som oroar Nordea? Casper von Koskull är luddig i vd-ordet. Låt oss därför spekulera lite. Nordea har ett rykte om sig att vara mer byråkratisk än de andra storbankerna, och med bakgrund på den mer snabbrörliga finansmarknaden kliar det säkert i fingerarna på vd. Med tanke på att bankmarknaden står inför stora förändringar är det välbehövligt.

En av förändringarna är Mifid II-direktivet. Den 3 januari 2018 införs EU-direktivet om marknader för finansiella instrument, som bland annat ska strama upp fondprovisioner. Med Mifid II ska bankens incitament gå från att maximera provisioner till att maximera spararnas kapital. Dessutom ökar kraven på transparens.

Det är i dag omöjligt att säga hur fram­tidens sparmarknad kommer att se ut, men Mifid II kommer att innebära stora förändringar. Och pressen på storbankerna kommer att öka.

En annan faktor är det som brukar kal­las fintech, alltså ny teknik för finansiella tjänster, ofta skapad av snabbrörliga startuper. Storbankerna har än så länge varit för­hållandevis avvaktande, trygga i sin starka position. Men i takt med framgångarna för bolag som betalningslösningsföretaget Klarna, ekonomiappen Tink och robot­rådgivaren Opti, för att nämna några exempel, har storbankernas intresse ökat. Både genom att förvärva fintechbolag, helt eller delvis, men också genom att själva utveckla produkter som tar tillvara på nya kundnära affärsmöjligheter.

Ett tredje område som inte ska under­skattas är den svenska fastighets- och bostadsmarknaden. Kredittillväxten där har gjort att räntenettot i runda slängar stått stilla, trots att marginalerna krympt. För första gången på länge bromsar nu tillväxten på dessa marknader.

– Jag tycker att amortering är bra och nödvändig, och den inbromsning som vi ser nu tycker jag är hälsosam, säger marknadsledaren Swedbanks vd Birgitte Bonnesen till TT.

Storbankerna med sina palats runt ­eller nära Kungsträdgården i Stockholm står ­inför en förändringens tid. Hösten i parken kan vara mörk, kall och blåsig. Men den kan också vara vacker, med japanska körsbärsträd och almar i höstskrud.