Stramare tyglar hotar börsfavoriter

När Boston Scientific äntligen i början av detta år vann striden om Guidant för 27 miljarder dollar var det bara en av topparna i en uppåtgående trend för medicinteknikbolagen. I USA har den börsnoterade medicintekniken gått mer än dubbelt så bra som generalindex de fem senaste åren – trots att den som bransch är disparat och spänner från enklare plåster till avancerad röntgenapparatur. Inom hälsosektorn drar medicinteknik till sig mest pengar, bland annat från private equity-bolagen.

– Den teknologiska risken är lägre. Det är mer av ett traditionellt företagande. Du kan tjäna lika mycket som på ett läkemedel men du behöver mindre pengar för att komma dit, säger Jan Lundahl, ansvarig för hälsovårdsinvesteringar på det finländska private equity-bolaget Capman.

Ta till exempel hörapparater. Utvecklingen har gått fram snabbt på grund av den allmänna teknologiska utvecklingen som går att utnyttja inom medicinteknik: chips, digitalisering och så vidare. Tidigare var hörapparaterna stora, klumpiga, oattraktiva. I dag är apparaterna små, disk­reta och precisa. Volymtillväxten ligger på 3?4 procent per år för hörapparater. Men för de riktigt avancerade apparaterna går det att ta bra betalt och värdetillväxten kan uppgå till 15-20 procent per år.
Den som vill investera i just dessa hjälpmedel har flera företag att välja mellan: schweiziska Phonak, de två danskarna William Demant och Great Nordic, tyska Siemens eller amerikanska Sonic Innovations och Starkey. Gemensamt för bolagen är dock att samtliga vid en jämförelse med resten av hälsosektorn är högt värderade. Marknaden betalar till exempel 28 kronor för en vinstkrona i William Demant. Det kan jämföras med Astra Zeneca där marknaden knappt betalar 14 kronor per vinstkrona.

Det finns 14 svenska, börsnoterade medicintekniska bolag. De största är Gambro, Getinge och Elekta. Det genomsnittliga p/e-talet uppgår till drygt 25, vilket är betydligt högre än för hälsovårdssektorn totalt sett.

Medicinteknikbolagen värderades upp för några år sedan. Här är de viktigaste skälen till det:

*Produktutvecklingen är mind­re riskabel än läkemedelsbolagens forskning. Medicintekniska bolag satsar också betydligt mindre på forskning och utveckling. Gambro satsade i fjol 2 procent, Elekta 3 procent och Baxter 4 procent av sin omsättning. Läkemedelsbranschen satsar i genomsnitt 15 procent.

*Kostnaderna kommer när produkten ska marknadsföras, men är ändå relativt lägre än för ett läkemedel.

*Över tiden har försäljningen visat en jämnare utveckling än läkemedelsbolagens, på grund av ett mindre beroende av storsäljare.

Sedan finns det också en demografisk aspekt. Färre skattebetalare ska ta ansvar för mera vård till flera. Medicintekniken spelar en allt större roll för att denna besvärliga ekvation ska gå ihop, till exempel i form av titthålsoperationer som tillåter patienter att åka hem samma dag. Sjukhuset blir alltmer av en produktions­enhet varifrån patienten ska ut så snabbt som möjligt.

Laurent Leksell, som för 20 år sedan börsnoterade strålknivsbolaget Elekta, ser mycket positivt på medicinteknikens framtid. Han har satsat stort i det lilla börsnoterade Ortivus, verksamt inom kardiologi och akut sjukvård.

– Teknologierna blir allt säkrare därför att regel- och kvalitetssystemen har utvecklats mycket de senaste åren. Det är viktigt för patienten att vården är effektiv med så lite komplikationsrisker som möjligt. Flera av de nya teknologierna har också anpassats till ett tuffare ekonomiskt klimat. Många nya tekniker är bevisat mer vårdeffektiva, till exempel de nya tandimplantaten, strålbehandlingen, diagnostiken och bildbehandlingen, säger Leksell.

Laurent Leksell bedömer att den underliggande tillväxten för medicinteknikbranschen kommer att vara 4?7 procent, men variera med teknikområde. Vissa medicintekniska sektorer kommer att ha tvåsiffriga tillväxttal, till exempel viss diagnostikutrustning, nya tekniker för strålbehandling, nya implantat. Den teknologiska innovationstakten är hög.

Det är svårt att bestämma hur stor branschen är i Sverige. Branschföreningen Swedish Medtech tror att den omsätter cirka 16 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor går på export.

En avgörande skillnad jämfört med läkemedelsbranschen är att medicinteknikbolagen är självreglerande, det vill säga det sker ingen myndighetskontroll av produkterna innan de lanseras. Det kan verka märkligt mot bakgrund av det är profitdriven verksamhet och att ett flertal produkter de facto stoppas in i människokroppen: bröstimplantat, pacemaker, defibrillator för hjärtflimmer, höftleder, knäleder…

Produkterna hamnar i olika klasser beroende på vilken risk de utgör för människokroppen: rullatorer, som tillverkas av Human Care, har minst risk och hamnar i klass I. Tandimplantat, som tillverkas av Nobel Biocare, eller dialysapparater som tillverkas av Gambro, hamnar i klass II B, och bröstimplantat i den högsta klassen, klass III.

Samtliga produkter ska ha en så kallad CE-märkning. Det betyder att produkten ska uppfylla vissa krav som myndigheterna utfärdat, antingen ska produkten prövas kliniskt, eller så måste bolaget kunna styrka att det finns dokumentation om att liknande produkter har testats kliniskt. Men det är bolaget självt som ansvarar för att dessa krav uppfylls.

För att få en CE-märkning måste bolagets vd garantera att kraven är uppfyllda. Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet, förlitar sig på vd:s ord men kan göra stickprov. Verket kan också ingripa när det kommer ett klagomål från en kund, ett bolag eller en myndighet.

Det har framförts klagomål på att CE-märkningen är en för låg tröskel för att godkänna medicintekniska produkter.

Det pågår också diskussioner inom EU-kommissionen om en tuffare prövning av dessa.

Är det korrekt att en vinstdriven industri som stoppar in saker i människokroppen ska reglera sig själv?

– Det är en politisk fråga. I USA finns en annan godkännandeprocedur där FDA granskar samtliga företags tillverkning. I Europa granskas tillverkningen eller produkten i princip endast om det finns en misstanke att något inte är rätt. De europeiska företagen är dock skyldiga att anlita ett så kallat notified body (granskningsinstitut) för att granska tillverkningen av de mest riskfyllda produkterna. Eftersom vi lever i en konkurrensutsatt värld, finns det risk för att företagen väljer det billigaste institutet som kanske inte gör den mest grundliga undersökningen. Därmed blir Läkemedelsverkets roll allt viktigare, säger Per Gillblom, handläggare på Läkemedelsverket.

Förra året fick Läkemedelsverket in 1 476 anmälningar om medicintekniska produkter. Det är mer än dubbelt så många som 2002. Men så har branschen också vuxit. Frågan är hur bara sju handläggare på olycks- och tillbudsavdelningen hos Läkemedelsverket klarar av att granska samtliga anmälningar.

Under tiden fortsätter konsolideringen i branschen och denna ger ännu högre värderingar på bolagen. Guidants p/e-tal uppskattas till närmare 60.

I Sverige kan man vänta sig att de mindre bolagen som Artimplant, Biolight, Biolin och Human Care kan bli uppköpta. Och även om så inte sker talar tiden för att medicintekniken växer alltmer.

Detta är dock till stor del redan intecknat i börsens värdering av branschen. Man kan fråga sig om risken för en möjligt hårdare myndighetskontroll av verksamheterna också är beaktad i denna värdering.